Sedan reduktionsplikten infördes sommaren 2018 har priset på ren biodiesel, ren biodiesel chockhöjts. Foto: Karin Wildheim/Circke K.
2018 ökade utsläppen från vägtrafiken, efter att ha minskat med totalt 18 procent sedan 2010. 59 procent av ökningen berodde på ökad lastbilstrafik – men hela 41 procent berodde på en minskad andel biodrivmedel – vilket framförallt beror på prishöjningen på HVO100, enligt Trafikverket.
Ur Intelligent Logistik nummer 3 2019 – vill du läsa mer: prenumerera här!
I juli 2018 infördes reduktionsplikt för bensin och diesel i Sverige, enligt vilken drivmedelsleverantörerna måste reducera klimatpåverkan från bensin och diesel genom att blanda in hållbara biodrivmedel. För 2018 innebar plikten en reduktion av växthusgasutsläpp från fossil diesel på 19,3 procent. Att plikten fokuserar på utsläppen och inte volymen av inblandat biodrivmedel, har att göra med att staten vill främja en långsiktig efterfrågan på verkligt hållbara biodrivmedel. Ett biodrivmedel tillverkat av restprodukter från svenskt skogsbruk ger ex. lägre utsläpp än ett tillverkat av palmolja – som är ett hot mot regnskogen, och premieras genom reduktionsplikten.
I samband med införandet av reduktionsplikten sänktes skatten på bensin och diesel för att kompensera för ökade kostnader med inblandningen.
HVO100 skattefritt men dyrare
Men samtidigt som reduktionsplikten infördes höjde drivmedelsleverantörerna priset på HVO100 – rent biodiesel – trots att denna fortfarande var helt skattebefriad – vilket fått många att misstänka en brist på HVO – däribland Trafikverket.
– Vi har ju egna fordon som till en större del tankas med HVO, så vi kontaktade Neste och de förklarade att det inte råder någon brist de närmaste åren, säger Håkan Johansson, på Trafikverket.
Finska bolaget Neste är den i stort sett enda producenten på den svenska marknaden och enligt Trafikverket berodde prishöjningen snarare på “att marknaden på HVO100 domineras av en stor leverantör som passade på att höja priset i samband med att reduktionsplikten infördes” än på någon brist. Något som Neste tillbakavisar.
– Försäljningspriset gentemot våra återförsäljare påverkas av många olika parametrar som tex global efterfrågan och kostnad och tillgång på hållbara råvaror, kommenterar Nestes marknadschef Per Emanuelson prishöjningen i ett mejl.
– Det är dessutom viktigt att komma ihåg att produktion och tillverkning av biobränslen är betydligt dyrare än att framställa fossila bränslen, och kräver dessutom stora investeringar i forskning och utveckling,
Neste opererar inte direkt gentemot slutkund, utan via återförsäljare.
– Hur prisbilden förändras ute på pump är därför inte något vi styr över och kan därmed av naturliga skäl inte kommentera dessa i detalj.
En minskad andel biodrivmedel ökade utsläppen med 85 000 ton under 2018, enligt Trafikverket.
Foto: Transportstyrelsen.
Minskad andel biodrivmedel
Effekten av prishöjningen blev dock att fler kunder valde bort ren biodiesel till förmån för fossil diesel. Andelen förnybar energi inom vägsektorn minskade med 0,2 procent 2018, enligt ett PM från Trafikverket – “ett trendbrott som huvudsakligen förklaras av minskad mängd biodisel i form av HVO100”, enligt Trafikverket.
Det här är en ansenlig del av den uppmärksammade ökningen av utsläpp från vägtrafiken 2018 – eller 41 procent. Ökad lastbilstrafik höjde utsläppen med 120 000 ton, en minskad andel biodrivmedel ökade utsläppen med 85 000 ton, bränsleffektivare fordon minskade utsläppen med 129 000 ton, så att den totala utsläppsökningen hamnade på 76 000 ton, enligt Trafikverkets beräkningar.
Kräver hållbara råvaror
Enligt Tomas Ekbom på Svebio – Svenska bioenergiföreningen, beror prishöjningen på HVO100 dels på osäkerhet kring råvarutillgången hos aktörer på marknaden – särskilt som riksdagen beslutat att PFAD, en biprodukt från palmoljeproduktion, från 1 juli 2019 omklassificeras och inte längre räknas som en restprodukt. En låg kronkurs och varierande oljepriser är också en förklaring.
– De som sitter på produkten kommer att vilja höja priset, man ser en stor efterfrågan och ökad volym och då vill man ta ut värdet. Nu har det gått ett antal månader och man han har hunnit lära sig lite och att det inte blir stor förändring, så nu ser vi lugnade marknader, säger Tomas Ekbom.
PFAD är idag den viktigaste råvaran för att tillverka HVO, men anses driva på avverkning av regnskogen, vilket är skälet till omklassificeringen. 39 procent av all HVO tillverkades av PFAD 2017.
– Omställningen till förnybara drivmedel har dopats med PFAD, kommenterade Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister, riksdagens beslut att omklassificera PFAD.
Om en råvara till biodrivmedel klassas som restprodukt eller tilldelas den automatiskt en mycket låg klimatpåverkan och behöver inte gå att spåra längre tillbaka än till fabriken där den uppstod. Detta ger biodrivmedel tillverkade av sådana råvaror stora konkurrensfördelar.
– Nu har vi istället chansen att bygga en sund marknad för biodrivmedel med hållbara råvaror. Men utan dopingen får vi räkna med att andelen förnybart i tanken kommer att växa lite långsammare än den gjort de senaste åren.
Att HVO ”är slut” som drivmedel är inget Tomas Ekbom befarar.
– Nej, absolut inte. Det är betryggande att Neste har sagt att man har råvara som uppfyller de nya bestämmelserna. Blir det en brist kommer det dessutom fram aktörer som har råvara som man annars inte använder.
Ur Intelligent Logistik nummer 3 2019 – vill du läsa mer: prenumerera här!
Av Klara Eriksson
Lönsamma biobränslen
Finska oljebolaget Neste lever dock gott på efterfrågan på biobränslen och presenterade ett rekordresultat för 2018; 1 422 miljoner euro, jämfört med 1 100 miljoner för 2017. Vd Peter Vanacker beskrev det som ett “mycket starkt” resultat, enligt YLE. Andelen som biobränsle och andra förnybara produkter stod för steg till 983 miljoner euro, från 561 miljoner året innan.
