LOGISTIKLÄGEN

Här är Sveriges 25 bästa logistiklägen 2019

Här hittar du Intelligent Logistiks lista över Sveriges bästa logistiklägen 2019 med poängsättningen utifrån de olika kriterierna. Längre ned finns listan, omdömen om varje enskilt läge och även en PDF med poängsättningen. Göteborgsregionen återtar sin särställning i toppen på listan över Sveriges 25 bästa logistiklägen 2019, när bedömningskriterierna nu delvis görs om med större fokus på flöden. Flera andra lägen stärker sin position, bl a Helsingborg, Jönköping, Malmö, Växjö och Trelleborg. Och trots högtrycket i storstäderna, finns logistiklägen som inte kan förklaras med ekonomisk tillväxt – utan som bär på andra viktiga värden.

Sedan 2005 har Intelligent Logistik listat Sveriges bästa logistiklägen, som en vägledning för kommuner, fastighetsbranschen och den som vill etablera ett centrallager för Sverige. Listan har med åren vuxit från 15 till 25 lägen, kriterier har tillkommit och förfinats för att göra listan mer användbar och följa de trender i handel och samhälle som påverkar var lager placeras.  

Från central- till närlager

Logistiken har gått från en regional spridning under 1900-talet, där företag i stor utsträckning hade flera lager nära produktion och lokala marknader, till allt mer centralisering från 1980-talet till 2010-talet, där många valde att centralisera sin logistik till en eller få geografiska punkter. Men med de senaste årens e-handelstillväxt ses två starka trender i logistikbranschen: dels ett generellt ökat behov av logistikyta, som driver på tillväxten och etableringstakten för lager, och dels ett ökat tryck på logistikytor nära tillväxtregioner och storstäder, för att möta konsumentkraven på snabba, flexibla leveranser som e-handeln skapat. Från centralisering går vi nu åter mot fler lager nära kunden.

Stockholm anmärkningsvärt svagt

Stockholm har landets starkaste tillväxt och blir allt tydligare Sveriges starkaste konsumtionsmarknad. Därför kan det förefalla märkligt att Stockholm inte rankas högre på listan. Det beror dels på att Stockholm har ett anmärkningsvärt svagt regionalt samarbete kring logistik- och infrastrukturfrågor – ett kriterium för listan. Dels beror det på den getingmidja som Stockholms innerstad utgör logistikmässigt, som delar regionen i två lägen – Stockholm syd och Stockholm nord.

En faktor som kommer få ökad betydelse för logistiklägen i framtiden är kapacitet i det befintliga elnätet. Sveriges relativt pålitliga och “rena” el har lockat elkrävande verksamheter till Sverige de senaste åren, och det i kombination med ökat elanvändande gör att nätet börjar bli fullbelagt. Framtidens hållbara städer kräver logistiknoder där godset kan distribueras vidare med eltransporter, som kräver god eltillgång. Elnät kommer läggas till i listans kriterium infrastruktur.

 

Flöden nytt kriterium

Faktorer som styr lokalisering är framförallt goda transportmöjligheter, närhet till konsumenter och de flesta etableringarna görs i starka tillväxtregioner, men också byggkostnader, tillgång till bra arbetskraft och affärskultur. Ett kriterium som historiskt vägt tungt på listan är närhet till Sveriges demografiska, d v s befolkningsmässiga, mittpunkt – som ligger i Hallsbergs kommun. Härifrån nås teoretiskt sett störst befolkning, med kortast avstånd för varudistribution. En granskning av lokaliseringsfaktorer för logistik utförd av Intelligent Logistiks Klara Eriksson visar dock på ett relativt lågt samband mellan logistiketableringar och demografiskt läge. Därför har demografin i år viktats ned i bedömningen, till förmån för ett nytt kriterium; godsflöden. Det innebär att lägen som Örebro- Östgöta-, och Jönköpingsregionen tappar något i poäng, samtidigt som t ex Trelleborg och Helsingborg, som har höga godsflöden men sämre demografiskt läge – gynnas i årets lista.

Mest ytor i Göteborg och Jönköping

Intelligent Logistik har via ett nytt samarbete med Newsec sammanställt data över förekomsten av stora lager – över 10 000 kvm – som visar att 95 procent av dem finns i något av lägena på listan. Göteborgsregionen har mest lager, ca 11 procent av den totala lagerstocken följt av Jönköping, Sveriges äldsta logistikläge, med 9 procent av landets totala lagerstock. Slår man ihop Stockholm nord och Stockholm syd finns dock 17 procent av totalen där.

Ytor är ett tungt kriterium, men också det mest dynamiska. Här vägs dels lägets befintliga logistikstock in, men också statistiken för tillkommande logistikytor över 10 000 kvm de senaste fem åren, med särskilt starkt genomslag för årets nyetableringar. Mest har det byggts i Göteborgsregionen, med närmare 520 000 kvm tillkommande ytor 2014-2018, följt av Stockholm Nord med 280 000 kvm och Helsingborg med 236 000 kvm. Även för 2019 leder Göteborg med 169 000 kvm tillkommande ytor, främst tack vare byggboomen i Borås. Näst starkast går Stockholm nord med 77 000 kvm följt av Örebroregionen 52 000 kvm tillkommande ytor under 2019.  

Markbrist vanligt problem  

Göteborg återtar i år sin särställning som Sveriges bästa logistikläge efter en delad förstaplats med Örebroregionen under 2018. Det enda som drar ned Göteborgs poäng något för 2019 är den annalkande markbristen, där Göteborg på grund av högt byggtryck snart har slut på detaljplanerad logistikmark och där detaljplanearbetet för ny mark stannat upp. Brist på färdigplanerad, byggklar mark och stora tomter är ett generellt problem i många många kommuner, och problemet växer när efterfrågan på logistikytor nu successivt ökar. Här finns därför en strategisk möjlighet för kommuner och regioner att positionera genom att skapa bättre förutsättningar för etableringar.

 

Till toppen av sidan

Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2019

ORT (placering 2018) POÄNG

1. Göteborgsregionen (1) 94
2. Örebroregionen (1) 89
3. Helsingborgsregionen (4) 86
4. Östgötaregionen (3) 85
5. Jönköpingsregionen (6) 81
6. Eskilstuna/Strängnäs (6) 78
7. Stockholm Nord (5) 77
8. Malmöregionen (10) 74 
9. Stockholm Syd (8) 72 
10. Halmstadsregionen (9) 71
11. Växjöregionen (14) 70
12. Mellansvenska regionen (12) 68 
13. Skaraborgsregionen (10) 65 
14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund (15) 63
15. Västerås/Köping (12) 61 
16. Trestadsregionen (17) 58 
17. Värnamo/Gnosjö/Gislaved (19) 54
18. Nordöstra Skåneregionen (17) 53
19. Sydostregionen (20) 52

20. Ulricehamn (16) 51 
21. Trelleborg/Ystad (23) 51
22. Uppsala/Heby(22) 51
23. Sundsvallsregionen (23) 49
24. Umeåregionen (25) 48
25. Karlstad/Kristinehamn (21) 46

 

Poängsättning 2019

Poängsättning för Sveriges bästa logistiklägen, uppdelat på de sju olika kriterierna, plus totalpoäng:

POÄNG Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2019 (pdf)

Tidigare års poängsättning:

POÄNG  2018 (pdf)

POÄNG 2017 (pdf)

POÄNG 2016 (pdf)

POÄNG 2015 (pdf)

POÄNG 2014 (pdf)

POÄNG 2013 (pdf)  

POÄNG 2012 (pdf)

Omdömen 2018

1. Göteborgsregionen  (Business Region Göteborg +Borås)

94 poäng (94 poäng 2018)

1. Göteborgsregionen återtar tronen som Sveriges självklara logistikhuvudstad, efter att 2018 ha fått dela förstaplatsen på listan med formstarka Örebro. Göteborgsregionen får mer än 190 000 kvm tillkommande ytor under 2019, varav merparten byggs på Viared i Borås. Även Landvetter börjar ta fart, med två planerade etableringar under 2019 och 2020. Hamnen ökar åter containervolymerna, och produktionen är nu stabil efter 2017 års svåra konflikter och andra störningar. Regionens har prioriterats väl i infrastrukturplanen, bland annat genom klartecknet för farledsfördjupningen, som säkrar hamnen förmåga att ta emot de största containerfartygen. Tågpendelsystemet till och från regionen är effektivt och väl utnyttjat. Regionens styrkor är många, inte minst enastående regionalt samarbete kring logistik- och godsfrågor och spetsutbildning och forskning inom logistik vid både Handelshögskolan och Chalmers.  Det enda orosmolnen för regionen är om man kan fortsätta få fram detaljplanerad mark i den höga takt som marknaden efterfrågar och problematiken med höga godsflöden till Norge på väg, där tillräcklig järnvägsinfrastruktur saknas. 

 

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 502 150 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 191 450 kvm

2. Örebroregionen (Örebro, Hallsberg, Arboga, Kumla, Askersund)

89 poäng (93 poäng 2018)

Örebro har ett optimalt geografiskt läge i Sverige för att distribuera effektivt både nationellt och regionalt i Norden. Flera år av strategiska satsningar, stora nyetableringar,  stark markutveckling, ett växande  samarbetsnätverk inom området logistik  med växande logistikkompetens i hela regionen stärker gör Örebroregionen till ett av Sveriges absoluta topplägen för logistikverksamhet. Regionen har mycket bra infrastruktur i form av vägar, järnvägar, landets största kombiterminal och en av Sveriges största fraktflygplatser. En ny logistikutbildning på civilingenjörslinjen vid Örebro universitet ger också extra poäng.  Att kriteriet för demografiskt läge viktats ned i årets bedömning, till fördel för det nya kriteriet godsflöden, gör att Örebro tappar några poäng, men läget behåller sin ställning som ett absolut toppläge för logistik. 

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 150 800 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 52 000 kvm

 

3. Helsingborgsregionen (Helsingborg, Åstorp, Ängelholm, Bjuv, Båstad, Klippan)

86 poäng (89 poäng 2018)

Helsingborg klättrar till tredje plats på listan 2019, delvis tack vare att bedömningskriterierna förändrats till Helsingborgs fördel, med en lägre vikt för demografiskt läge och tillkomsten av det nya kriteriet Godsflöden, där Helsingborg får en hög poäng. Regionen har haft en stark utveckling både för hamnen och på etableringssidan de senaste åren, med 236 200 kvm tillkommande ytor under de senaste fem åren. Även starka regionala näringslivssamarbeten med 11 kommuner inom Familjen Helsingborg och region Skåne och spetsutbildning inom bl a förpacknings- och returlogistik vid Campus Helsingborg stärker läget. Regionen har mycket god infrastruktur, med landets näst största containerhamn och stora och välbelägna kombiterminaler. Landets ledande frukt- och färskvarukluster finns här, med stort befolkningsunderlag inom Öresundsregionen och ett bra läge för att nå marknaderna i Danmark och Tyskland. Det nya e-handelsklustret i Ängelholm, där Boozt är huvudetablering, fick utmärkelsen Årets Logistiketablering 2017 för sitt nytänkande och smarta upplägg.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 236 200 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 37 000 kvm

4. Östgötaregionen (Norrköping, Linköping, Mjölby, Motala, Finspång)

85 poäng (92 poäng 2018)

Östgötaregionen, där stråket Norrköping-Linköping-Mjölby och även Motala och Finspång räknas in, fortsätter att stärka sitt regionala nätverk vilket gör regionen till ett viktigt logistikcentra. Regionen har ett optimalt demografiskt läge, med närhet till de viktigaste marknaderna, med utmärkt järnvägs- och motorvägstandard. Regionen drabbas poängmässigt av de förändrade bedömningskriterierna, men lyckas trots det behålla en topp-position på listan. Regionen har flera starka näringslivssamarbeten, bland annat genom Logistikia. Flera viktiga infrastrukturinvesterings görs i , inte minst genom satsningarna på Ostlänken och hamnen miljardinvesterar i en utbyggd containerhamn under de närmaste åren och växer som nav för närsjöfart i Östersjön. Läget har också utmärkt kompetensförsörjning med ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet. Regionen har god tillgång på etableringsmark och fick 2018 års största logistiketablering när Rusta byggde ut sitt centrallager i Norrköping med 46 000 kvm. Rusta fortsätter i år att bygga ut sitt jättelager intill hamnen med ett höglager på 9 000 kvm och även Postnord bygger ut sin TPL-verksamhet här.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 128 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 10 000 kvm

5. Jönköpingsregionen (Jönköping, Nässjö, Vaggeryd)

81 poäng (83 poäng 2018)

Jönköping är Sveriges äldsta logistikläge och har, trots att läget är relativt litet jämfört med storstadslägena, Sveriges näst största logistikstock med hela 9 procent av Sveriges stora lagerytor. Tillväxten av ytor har också tagit fart rejält, de senaste fem åren har över 120 000 kvm lager byggts här, vilket gör att Jönköping klättrar på årets lista. Läget är strategiskt placerat i korset mellan godsstråken på riksväg 40 och E4, och med god järnvägsanslutning i Nässjö. Regionen har en stark ställning som ett av Sveriges och framförallt Nordens bästa logistiklägen, med goda förutsättningar att försörja både Finland, Danmark och Norge med dagen efter-leveranser från en lagerpunkt. Järnvägspendeln till Göteborg och tre kombiterminaler gör det enkelt att ta in importgods. Logistik- och supplyforskning vid Internationella Handelshögskolan och Tekniska högskolan i Jönköping stärker också, liksom aktiva logistiksamarbeten inom Logpoint och Nässjös starka nätverkaranda.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 120 600 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 16 000 kvm

 

6. Eskilstunaregionen (Eskilstuna, Strängnäs)

78 poäng (83 poäng 2018)

Eskilstunaregionen – där även Strängnäs ingår har ett av landets bästa demografiska lägen för distribution till Stor-Stockholm. Eskilstuna kommun har satsat strategiskt på logistik de senaste åren vilket spritt ryktet om kommunen topprankas av branschen när det gäller samarbete kring logistiketableringar. Eskilstuna pekades också ut som ett av Sveriges tre hetaste etableringslägen för logistik av Colliers 2018.  Samarbetet inom Eskilstuna Logistic Network och yrkeshögskoleutbildning i lager- och transportstyrning stärker också regionen. Regionen har utmärkt infrastruktur med bra vägnät, torrhamn, och närheten till Södertälje hamn. Den växande kombiterminalen med spåranslutning till Svealandsbanan och utökat tågpendelnät till både Göteborg, Skåne och Europa stärker också lägets infrastruktur, och terminalen är en av Sveriges största volymmässigt, med 80 000 hanterade TEU under 2018.  Regionen har lockat flera prestigeetableringar och spås ha en ljus framtid när det gäller kommande etableringar, särskilt med tanke på den stora markbristen i Stockholmsregionen.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 58 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019:  36 000 kvm

www.eskilstunalogistik.se

 

7. Stockholm Nord (Stockholm, Sigtuna, Upplands Väsby, Enköping, Håbo, Upplands Bro, Knivsta, Järfälla, Sollentuna)

77 poäng (87 poäng 2018)

Norra Storstockholm är den mest expansiva logistikregionen i Mälardalen, med näst starkast tillväxt i landet när det gäller logistiketableringar de senaste åren med 280 000 kvm tillkommande ytor under 2014-2018. Bara Göteborgsregionen har lockat fler etableringar. Starkast tillväxt finns i Rosersberg, Arlandastad och Brunna. Närhet till Sveriges viktigaste konsumtionsmarknad och största fraktflygplats stärker läget, liksom Rosersbergs nya kombiterminal. Arlanda Logistic Network stärker regionens samarbetsklimat, som annars är ganska svagt i Stockholm. Till regionen hör även norra delen av Stockholms län, Enköping, Håbo, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Järfälla och Sollentuna. Framkomligheten och bristen på regionalt samarbete hämmar Storstockholm som logistikläge, liksom den bestående uppdelningen i en nordlig och en sydlig region. Stockholm har länge saknat akademiska logistikutbildningar, en utveckling som dock har börjat förbättras något, bl a vid Stockholms universitet och genom att KTH startat grundutbildning där logistik ingår.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 279 600  kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 76 600 kvm

8. Malmöregionen (Malmö, Burlöv,Landskrona, Lund)

74 poäng (69 poäng 2018)

Malmöregionen gör ett rejält kliv uppåt i listan i år, främst tack vare nya bedömningskriterier med ökad  vikt för godsflöden och minskad vikt för demografi, som stärker hela Skåneregionen. Malmö har också skakat fram logistikmark i attraktiva lägen de senaste åren, vilket nu börjar ge resultat. Bland annat bygger Catena ett nytt logistikkluster i Sunnanå med en etablering på 36 000 kvm som färdigställs i år. Styrkor är stort befolkningsunderlag i Öresundsregionen, mycket god infrastruktur, relativt god tillgång till logistikmark och samarbetet mellan Malmö hamn och Köpenhamns hamn i hamnbolaget CMP som binder ihop regionen. Regionen är ett ledande kluster för bilimport. Transport- och logistikutbildning på akademisk nivå finns vid Malmö högskola och Lunds Tekniska Högskola. Tillgång till fraktflyg i Sturup och Kastrup stärker också läget. 

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 74 300 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 36 000 kvm

9. Stockholm Syd (Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Nynäshamn)

72 poäng (81 poäng 2018)

Trots ett extremt högt tryck från logistikfastighetsbranschen att etablera sig i Stockholmsregionen så har Södra Storstockholm en förhållandevis låg placering på listan. Förutsättnngarna att bli ett av Sveriges absolut bästa lägen för logistik är goda, med stort befolkningsunderlag, bra demografi, mycket god infrastruktur med containerhamn och kombiterminal i Södertälje, som blir ännu bättre när Norviks hamn färdigställs. Men förutom Nykvarn och Södertälje, som samarbetar för att locka etableringar genom Stockholl Syd-nätverket, så erbjuder få kommuner i regionen mark till logistiketableringar. Ett litet plus får läget för att det finns akademisk logistikutbildning vid Södertörns högskola, ny logistikforskning vid KTH Campus Södertälje och YH-utbildning i Haninge.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 175 400 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: kvm

10. Halmstadsregionen (Halmstad, Varberg, Falkenberg, Hylte, Laholm)

71 poäng (72 poäng 2018)

Halmstadsregionen innefattar Halmstad, Varberg, Falkenberg och från ock med 2019 även Hylte och Laholms kommuner. Regionen ligger mitt emellan de två starka logistiklägena Helsingborg och Göteborg, med god infrastruktur med flera specialiserade hamnar och anslutning till E6. Tågpendlar från hamnen, mycket god infrastruktur och ett gynnsamt läge befolkningsmässigt, med relativ närhet till Stor-Göteborg och Skåne gynnar läget, liksom Hallandsåstunnelns färdigställande som öppnar för mer järnvägsgods söderifrån. Korta väntetider gör Halmstad som containerhamn till ett gott alternativ till Göteborg, något bl a Biltema utnyttjat, som har sammalagt 225 000 kvm lager på orten, och planerar för att bygga ytterligare 120 000 kvm under kommande år, som kommer att stärka läget framåt. Samarbete mellan Halmstads och Varbergs hamn, under namnet Hallands hamnar stärker infrastrukturen. En brist är att det inte finns någon nämnvärd logistikutbildning i regionen.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 85 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

11. Växjöregionen (Växjö, Alvesta, Sävsjö, Älmhult, Ljungby)

70 poäng (67 poäng 2018)

Växjöregionen klättrar tre placeringar på listan 2019 och fortsätter sin starka utveckling, inte minst tack vare flera intressanta logistiketableringar och starkt nätverkande i regionen de senaste åren.  Årets storetablering gör Atea som bygger en 27 000 kvm stor anläggning i Växjö. Tidigare stora, vakanta lagerytor har idag fyllts upp. Växjö har en mycket stark akademi med forskning och logistikutbildning vid Linnéuniversitetet och med en unik utbildning i informationslogistik vid CIL i Ljungby. Regionens paketterminaler gynnar även e-handelsetableringar. Alvesta är också en viktig knutpunkt mellan kust till kustbanan och Södra stambanan.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 26 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 27 000 kvm

12. Mellansvenska regionen (Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Leksand)

68 poäng (68 poäng 2018)

Ett  regionalt samarbete genom Mellansveriges logistiknav gör att Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge numera är ett gemensamt logistikläge, och i år räknas även Leksand, där Clas Ohlsons centrallager finns, in i regionen. Bra infrastruktur är lägets stora styrka, med en växande containerhamn med stora exportflöden, där en miljardinvestering nu görs för att fördubbla hamnens containerkapacitet. Det finns därtill kombiterminaler i Gävle och Borlänge. Nya roro-linjer och omklassning till Europaväg (E16) på sträckan Gävle-Oslo stärker regionen i en öst-västlig axel. Logistikutbildning finns vid Gävle högskola. Nya logistikytor för Byggmax i Gävle gynnar läget, som dock inte lyckats locka några större logistiketableringar de senaste fem åren. Terminaloperatören Yilports ägande i rikskombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg stärker också regionens anknytning till Stor-Stockholm.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 0 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

www.mellansverigeslogistiknav.se

www.gavlecontainer.se

 

13. Skaraborgsregionen (Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Götene, Tibro, Mariestad)

65 poäng (69 poäng 2018)

Skaraborgsregionen är ett starkt logistikläge, inte minst tack vare järnvägsinfrastruktur, och en välfungerande torrhamn med effektiv, daglig matning med godspendel till och från Göteborgs hamn för både råvaruindustrin och handelslogistiken, med Julas som största brukare. Det finns ett starkt livsmedelskluster i Skara/Götene/Lidköping och Tibro är centrum för Sveriges möbellogistik, där Mio planerar stora expansioner av sin lageryta till år 2020. Regionen har också fått flera stora etableringar de senaste åren, dock ej någon planerad etablering under 2019. Logistikutbildning med IT-inriktning vid Skövde högskola. Regionen är dock fortfarande till stor del beroende av landsvägstransporter på underdimensionerade och delvis hårt belastade vägar.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 73 800 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund

63 poäng (63 poäng 2018)

Katrineholm har ett relativt nyinlett samarbete med Nyköping/Oxelösund som stärker regionen. Bra demografiskt läge med geografisk närhet till Sveriges demografiska tyngdpunkt. Fullt utbyggd kombiterminal med hög rankning av Trafikverket. En stark kommunal satsning på logistik har gjort läget attraktivt för framtida logistiketableringar. Bra läge för intermodala transporter i mötet mellan västra och södra stambanan. Utbyggd logistikpark med nya järnvägspendlar till kontinenten utbyggd för etableringar. Gott demografiskt läge, med närhet till stora konsumentmarknader. Det nya samarbetet med Nyköping-Oxelösund ger regionen bra infrastruktur med E4 och närhet till Oxelösunds djuphamn med betydande exportflöden. Möjlighet för fraktflyg på Skavsta och planerat tågstopp i ny höghastighetsbana. Orio i Nyköping har lockat flera nya kunder inom tredjepartslogistik det senaste året, vilket höjer lägets status. Katrineholm missgynnas dock något av sitt relativt dåliga vägnät.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 10 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

15. Västerås/Köping

61 poäng (68 poäng 2018)

Regionens styrkor är fördelaktigt demografiskt läge centralt i Mälardalen, bra infrastruktur, ny, utbyggd kombiterminal, landets största inlandshamn med containerhantering, som dock drabbas av förseningarna i den planerade utbyggnaden av Södertälje sluss. Betydande fraktflygplats i Västerås. Utbyggd motorväg E18. Nationellt ledande kluster för livsmedelslogistik (ICA) och teknik (ABB). Närhet till Storstockholm och Arlanda flygplats. Regionen har dock inte lockat så många logistiketableringar de senaste åren, vilket gör att läget inte lever upp till sin fulla potential.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 30 500 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

16. Trestadsregionen (Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla/Munkedal/Lysekil)

58 poäng (58 poäng 2018)

Trestadsregionen där nu även Munkedals och Lysekils kommuner ingår, klättrade stort på listan 2017, tack vare stora etableringar och en stark regional satsning på samarbete kring logistik genom Position Väst. Läget tar nu ytterligare en placering, tack vare stärkt nätverk och sin strategiska placering för att försörja den Norska marknaden. Utbyggt dubbelspår och ny motorväg Trollhättan-Göteborg ger förbättrad tillgänglighet till Göteborgs hamn, växande hamn i Uddevalla och ny satsning på insjöfart och med hopp om kommande förbättringar för inlandssjöfartens konkurrensvillkor ger också bättre framtidsutsikter. Regionen har fått ett par mindre logistiketableringar men prestige-etableringen Varner-Gruppen med nytt centrallager för Sverige och Norge stärkte regionens ställning. Logistikutbildning finns vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 53 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

17. Värnamoregionen (Värnamo/Gnosjö/Gislaved)

54 poäng (54 poäng 2017)

Värnamo har inte lockat några etableringar de senaste åren, men industrins starka tillväxt i regionen de senaste åren stärker ändå lägets förutsättningar för logistiketableringar. Bra kommunikationsläge vid korsningen E4/riksväg 27. Sveriges industritätaste region, med ca 400 tillverkande och exporterande företag i närområdet. En upprustning av järnvägen sträckan Värnamo-Halmstad och satsningen på kust till kustbanan Kalmar/Karlskrona-Göteborg kan komma att öka regionens betydelse som logistikläge och godsknutpunkt. Etableringen av ny logistikpark ”Sydsvenska Krysset” i Värnamo har tycks ha lagts på is.

Tillkommande logistikytor 2014-2019: 0 kvm

18. Nordöstra Skåneregionen (Hässleholm, Kristianstad, Åhus, Bromölla)

53 poäng (58 poäng 2018)

Sydöstra Skåneregionen har stärkts av ett nytt, strategiskt samarbete kring Logistikregion Kristianstad-Hässleholm som inleddes under 2017. Planerna på en ny, stor logistikpark med kombiterminal i Hässleholm Nord har legat i träda under några år, vilket försvagat läget, men logistikparken har nu åter tagit in i kommunens investeringsbudget, dock har inte mycket hänt i nuläget. Läget har framtiden för sig med utmärkt järnvägsinfrastruktur vid södra stambanan och goda rälsförbindelser till Sydsveriges viktigaste hamnar. Regionen är också ett dryckes- och livsmedelskluster med exporthamn i Åhus och utbildning i produktionslogistik vid Campus Hässleholm.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 11 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

19. Sydostregionen (Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Nybro, Kalmar)

52 poäng (52 poäng 2018)

Regionen får en rejäl skjuts under 2019, med två lageretableringar inom e-handel, där den största är Royal Designs nya lager i Nybro på 20 000 kvm, och den andra för Designonline på  9 000 kvm inte tar sig över 10 000 kvm-spärren i statistiken och därför inte syns i poängen. Infrastrukturen i regionen gynnas av den upprustade kust-till-kustbanan och elektrifierat spår till Verköhamnen i Karlskrona, som dock inte utnyttjas i dagsläget. Strategiskt belägna hamnar med starkt växande flöden från Polen (Karlskrona) och Baltikum (Karlshamn), där Gazproms rörlager stärkt hamnens verksamhet under 2017. Kurser i logistik finns vid Blekinge tekniska högskola och YH-utbildning i internationell handelslogistik i Karlshamn.  Med undantag för Karlshamns hamn, som trafikeras med 2-3 containertåg per vecka, går lite container- eller rorogods på järnväg, vilket gör logistiken beroende av vägtransporter på relativt små, hårt belastade vägar. Lågt intresse för regionala samarbeten, både för Karlshamn-Karlskrona och över länsgränsen till Kalmar försvagar läget.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 67 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2018: 20 000 kvm

20. Ulricehamn (Ulricehamn, Tranemo)

51 poäng (60 poäng 2018)

Ulricehamn var en bubblare på listan 2018, och i år räknas även intilliggande Tranemo kommun till läget, där det också finns betydande logistikverksamhet. Kommunen ligger strategiskt invid riksväg 40 mellan Borås och Jönköping och har lockat två större lageretableringar de senaste åren. Både LK System och Lager 157 färdigställde centrallager här under 2017. Kommunen profilerar sig numera som logistikläge och det finns viss tillgång till detaljplanlagd industrimark till lågt pris jämfört med de närliggande logistikfästena Jönköping och Borås. Med endast fyra mil till Jönköping och 10 mil till Göteborgs hamn har Ulricehamn geografisk närhet till två av Sveriges största logistiklägen. Det regionala samarbetet är dock begränsat.

Tillkommande logistikytor 2014-2018 : 12 400 kvm

Tilllkommande logistikytor 2019: 0 kvm

www.nuab.eu

21. Trelleborg/Ystad

51 poäng (43 poäng 2018)

Trelleborg/Ystad har i princip ingen logistikyta alls, och att Skåne värnar om sin jordbruksmark försvårar för etableringar. Men tack vare att godsflöden i år viktas upp i bedömningen så klättrar läget på listan, och höjer sin poäng rejält. Utbyggnaden av Sveriges viktigaste roro-hamn i Trelleborg och starkt ökad färjetrafik till Tyskland och Polen från Ystad ger höga godsflöde, dock med stark tillväxt av roro- och kraftigt ökad lastbilstrafik i regionen. Närhet till Öresundsregionens stora konsumtionsområde och arbetsmarknad är styrkor. Dock finns inga tydliga samarbeten eller nätverk kring logistik i regionen, och nyetableringar har inte heller förekommit.

Tillkommande logistikytor 2014-2019: 0 kvm

 

22. Uppsalaregionen (Uppsala, Heby)

51 poäng (47 poäng 2018)

Heby räknas till Uppsalaregionen sedan 2017, vilket stärkt regionen rejält.  Främsta orsaken är att Morgongåva i Heby kommun nu håller på att utvecklas till ett e-handelskluster, och att nätapoteket Apotea bygger ett jättelager på 38 000 kvm här som färdigställs i början av 2018.  Demografiskt har Uppsala mycket goda förutsättningar för logistik, som Sveriges fjärde största stad befolkningsmässigt och närhet till Sveriges största och växande befolkningscenter i Mälardalen. Närhet till fraktflyg på Arlanda och Gävle Containerhamn är också plus. Intresset för logistik har dock varit i det närmaste obefintligt i Uppsala, och avsaknaden av logistikutbildning och regionala samarbeten har gett en relativt låg placering. Kommunen har dock stärkt sin logistikkompetens och ett nytt bygglogistikcenter är upprättat, som ska stötta bostadsutvecklingen i Uppsala med samordnade byggtransporter.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 38 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

23. Sundsvallsregionen (Sundsvall, Timrå, Härnösand)

49 poäng (43 poäng 2018)

Sundsvalls hamn är en av fem svenska hamnar som pekats ut som strategisk Core-hamn i EUs stomnätverk (TEN-T), med omfattande feedertrafik. En miljardsatsning på infrastrukturen i regionen pågår, bl a med en ny kombiterminal och logistikpark i anslutning till hamnen med upprustning och elektrifiering av industrispåret från Ådalsbanan till hamnen. Regionen gynnas också av de nya bedömningskriterierna, där det demografiska läget viktats ned. Regionen är ett nationellt trä- och pappersindustrikluster. Utbildning i inköp och supply management finns också. Den beslutade satsningen på Ostkustbanan, med dubbelspår Gävle-Sundsvall, stärker regionen som logistikläge. Dock har regionen inte lockat några större logistiketableringar de senaste åren, vilket drar ned poängen.

Tillkommande logistikytor 2014-2019: 0 kvm

24. Umeåregionen

48 poäng (42 poäng 2018)

Umeå kom in på listan 2012, sitt ofördelaktiga demografiska läge till trots. Regionen är en viktig norrländsk knutpunkt för logistik med en av Sveriges modernaste godsbangårdar. Umeå logistikpark med kombiterminal och stora tillgängliga logistikytor, och starka, djupa samarbeten även internationellt genom bl a Norrbottens handelskammare och INAB utmärker norrlandslägena. Direkt tågpendel och ”torrhamn” till Göteborgs hamn. Sveriges nordligaste containerhamn, med feedertrafik till Europa. Färjetrafik för gods till Finland. Forskning och utbildning i logistik vid Umeå universitet stärker också läget.

Tillkommande logistikytor 2014-2018: 23 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2019: 0 kvm

25. Karlstad/Kristinehamn

46 poäng (49 poäng 2018)

Karlstad och Kristinehamn tappar några poäng i årets lista på grund av nya bedömningskriterier, där det geografiska läget viktats ned till förmån för godsflöden. Karlstad är ett trä- och pappersindustrikluster med regionalt nätverk inom förpackningsutveckling, och den nya containerterminalen med järnvägsanslutning i Karlstads hamn är torrhamn för Göteborgs hamn med växande andel landbaserat gods. Hamnen ger också möjlighet till sjöfrakt direkt till Göteborgs hamn och Nordsjöhamnar. Närhet till Osloregionen ger viss potential för etableringar, men skulle kräva bättre väg-och järnvägsförbindelser med dubbelspår mot Oslo. Kristinehamn kom in på listan 2017 tack vare en nyetablering, som också är regionens enda större etablering de senaste åren. Kristinehamn ligger demografiskt bra till längs E18 mellan Örebro och Karlstad, med tillgång till järnväg och hamn i Vänern, här ligger också krisberedskapsmyndigheteten MSBs centrallager.

Tillkommande logistikytor 2014-2019: 0 kvm

(Copyright: Intelligent Logistik 2019)

Till toppen av sidan