LOGISTIKLÄGEN

Här är Sveriges 25 bästa logistiklägen 2020

Här hittar du Intelligent Logistiks lista över Sveriges bästa logistiklägen 2020 med poängsättningen utifrån de olika kriterierna. Längre ned finns listan, omdömen om varje enskilt läge och även en PDF med poängsättningen. Helsingborgsregionen är glödhet och och kliver upp på andra plats, lägets bästa placering någonsin. Tillsammans med trean Örebro som också ökar sin poäng så flåsar lägena ettan Göteborg i nacken, när Intelligent Logistik för 16e gången listar Sveriges bästa logistiklägen. Eltillgång förs i år in som ett nytt delkriterium under infrastruktur, och effektbrist börjar bli en fråga i många regioner.

Sedan 2005 har Intelligent Logistik årligen listat Sveriges bästa logistiklägen, som en vägledning den som vill etablera ett centrallager i Sverige. Listan har med åren vuxit från 15 till 25 lägen, kriterier har tillkommit och förfinats för att följa de trender som påverkar var lager placeras. Listan kombinerar hårda kriterier som infrastruktur, godsflöden, marktillgång, logistikstock och etableringar med mjukare värden som tillgång till logistikkompetens och regionalt samarbetsklimat, för att ta tempen på Logistiksverige över tid.

Ytor tungt kriterium

Logistikytor är det tyngsta och mest dynamiska kriteriet. Här vägs lägets befintliga logistikstock, tillkommande logistikytor över 10 000 kvm de senaste fem åren samt årets nyetableringar in. Intelligent Logistik har via Newsec fått tillgång till data över lagerförekomsten i Sverige. Sammanställningen visar att 95 procent av alla lager på över 10 000 kvm finns i något av lägena på listan. Göteborgsregionen har mest lager, ca 11 procent av den totala lagerstocken följt av Jönköping med 9 procent. Slår man ihop Stockholmslägena finns dock 17 procent av lagerstocken där.

De senaste fem åren har mest byggts i Göteborgsregionen, med närmare 656 000 kvm tillkommande ytor 2015–2019, följt av Stockholm Nord med 287 000 kvm och Helsingborg med 228 000 kvm. I år beräknas ca 579 400 kvm nya logistikytor tillkomma i landet, främst i Skåne, Göteborg och norra Stockholm. Lagertillväxten väntas fortsätta, drivet av den växande e-handeln som är mer ytkrävande än traditionell handelslogistik.

Förändrade kriterier 

Nytt för i år är att kriterierna för godsflöden och geografiskt läge slagits samman till ett gemensamt kriterium, och det geografiska läget viktats ned något. Kriteriet för kompetens och arbetskraft har i sin tur viktats upp i bedömningen, eftersom frågans betydelse växer i logistiksegmentet. I Europa är kompetensfrågan redan kritisk, och en deal breaker för var logistiketableringar hamnar.

En annan nyhet i bedömningen är att eltillgång förs in som ett nytt delkriterium under infrastruktur. Sveriges relativt pålitliga och “rena” el har lockat elkrävande verksamheter till Sverige de senaste åren, och nätet börjar bli fullbelagt. Tillgång till el är viktigt för att kunna etablera ny verksamhet, och med den automationstrend och elektrifiering av transporter som väntar är logistiksektorn i högsta grad berörd. Framtidens hållbara städer kräver logistiknoder där godset kan distribueras vidare med eltransporter, som kräver god eltillgång. Elnätskapaciteten kommer få ökad betydelse för logistiklägen i framtiden, och effektbrist råder redan  i vissa logistikregioner, särskilt i Stockholm, Skåne och längs Västkusten.

Göteborg – Sveriges logistikhuvudstad

Göteborgsregionen. I Göteborg finns Nordens största containerhamn och ett effektivt tågpendelnät som står för 60 procent av alla in- och utflöden av containergods i hamnen. Efter några konfliktår tycks hamnverksamheten ha stabiliserats. Det finns ett starkt regionalt samarbete kring logistikfrågor genom Business Region Göteborg, framstående forskning och utbildning, hög tillväxt av nya ytor år efter år och landets största lagerstock. I år beräknas ca 187 000 av Sveriges totalt 580 000 kvm tillkommande logistikytor byggas i Göteborgsregionen.

Men att vara logistikhuvudstad för med sig utmaningar. Stadens förmåga att få fram ny logistikmark i den takt som marknaden kräver har inte varit tillräckligt hög de senaste åren, och 2019 hade Göteborg till stor del Borås att tacka för sin höga yttillväxt. Här saknas också samarbete mellan BRG och Borås. Även på elsidan har Göteborg utmaningar med risk för kommande kapacitetsbrist, vilket kan hämma tillväxten framåt.

Formstarka Skåne 

Helsingborgsregionen gör sin bästa placering någonsin som tvåa på listan 2020. Här byggs 150 000 kvm ny logistikyta under 2020, och tillsammans med Malmöregionen så får nordvästra Skåne drygt 246 000 kvm ny logistikyta under 2020, vilket är en historiskt hög tillväxt. Helsingborgs hamn ökade sina containerflöden med 11 procent under 2019, vilket också är ett styrkebesked. Även för Skåne är elfrågan ett orosmoln och marktillgången en utmaning, när mycket mark i regionen skyddas som jordbruksmark.

Stockholm – investerarnas favorit

Stockholm har landets högsta ekonomiska tillväxt och blir allt tydligare Sveriges starkaste konsumtionsmarknad. Det är också ett självklart toppval för fastighetsbranschen när de väljer etableringsläge för logistik. Därför kan det förefalla märkligt att Stockholm inte rankas högre på listan. Det beror dels på att Stockholm har ett anmärkningsvärt svagt regionalt samarbete kring logistik- och infrastrukturfrågor. Dels beror det på den getingmidja som Stockholms innerstad utgör logistikmässigt, som delar regionen i två lägen – Stockholm syd och Stockholm nord. Här har Stockholm Nord en fördel i att ha kommuner som satsar på att skapa logistikmark, där tillväxten också varit och är hög; 2020 tillkommer 87 000 kvm ytor här. Stockholm Syd får inga nya logistikytor under 2020, men gynnas av att Norvik öppnar under 2020.

Till toppen av sidan

Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2020

ORT (placering 2019) POÄNG

1. Göteborgsregionen (1) 94
2. Helsingborgsregionen (3) 92
3. Örebroregionen (2) 91
4. Östgötaregionen (4) 85
5. Jönköpingsregionen (5) 81
6. 
Malmöregionen (8) 80
7. Stockholm Nord (7) 77
8. Eskilstuna/Strängnäs (6) 78
9. Mellansvenska regionen (12) 76
10. Halmstadsregionen (10) 73
10. Stockholm Syd (9) 73
12.  Växjöregionen (11) 72
13. Skaraborgsregionen (13) 65 
14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund (14) 64
15. Värnamo/Gnosjö/Gislaved (17) 62
16. Västerås/Köping (15) 60
17. Trestadsregionen (16) 57
18. Nordöstra Skåneregionen (17) 55
19. Trelleborg/Ystad (21) 54
19. Uppsala/Heby(22) 54
19. Sundsvallsregionen (23)  54
22. Sydostregionen (19) 53
22. Umeåregionen  (16) 53
22. Ulricehamn(25) 53
25. Karlstad/Kristinehamn (25) 48

 

Poängsättning 2020

Poängsättning för Sveriges bästa logistiklägen, uppdelat på de sex olika kriterierna, plus totalpoäng:

POÄNG Sveriges 25 bästa logistiklägen 2020 (PDF) 

Tidigare års poängsättning:

POÄNG 2019 (pdf)

POÄNG  2018 (pdf)

POÄNG 2017 (pdf)

POÄNG 2016 (pdf)

POÄNG 2015 (pdf)

POÄNG 2014 (pdf)

POÄNG 2013 (pdf)

POÄNG 2012 (pdf)

Omdömen 2020

1. Göteborgsregionen  (Business Region Göteborg +Borås)

94 poäng (94 poäng 2019)

Göteborgsregionen är ett exceptionellt distributionsläge för logistik genom Nordens största containerhamn med ett starkt tågpendelnät. Stark regional tillväxt både som konsumtionsmarknad och för det logistikintensiva näringslivet. Genom Chalmers och Göteborgs universitet är man ett av landets starkaste kompetenscentrum för logistikforskning och utbildning. Trots utmaningar att möta markbehovet har tillväxten av logistikytor legat högst i landet de senaste åren, så även 2020, med 187 000 kvm tillkommande ytor under året. Hamnen ökar åter containervolymerna något under 2019, och har prioriterats väl i infrastrukturplanen. Dock behövs farledsfördjupning bli verklighet för att säkerställa fortsatt tillväxt av volymer framåt. Tågpendelsystemet till och från hamnen är effektivt och väl utnyttjat, med 60 procent av de totala containervolymerna.  Det enda orosmolnen för regionen är om man kan fortsätta få fram detaljplanerad mark i den höga takt som marknaden efterfrågar och problematiken med höga godsflöden till Norge på väg, där tillräcklig järnvägsinfrastruktur saknas. Orosmolnen framöver gäller framförallt marktillgång, kapacitet i elnätet och regionens medborgares allmänt negativa syn på infrastrukturinvesteringar.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 656 200 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 187 250 kvm

 

2. Helsingborgsregionen (Helsingborg, Åstorp, Ängelholm, Bjuv, Båstad, Klippan)

92 poäng (86 poäng 2019)

ÅRETS TILLVÄXTLÄGE 2020

Helsingborgsregionen gör sin bästa placering någonsin på listan och hamnar bara två poäng efter ledande Göteborg. Med 150 000 kvm tillkommande ytor 2020, gör läget också sitt överlägset bästa tillväxtår någonsin. Läget finns mitt i ett konsumtionscentrum som växer i betydelse. Har länge varit landets centrum för livsmedelslogistik, med ett starkt frukt- och färskvarukluster men växer nu starkt inom TPL, e-handel och som internationellt distributionsläge. Regionen har starka regionala näringslivssamarbeten med 11 kommuner inom Familjen Helsingborg och region Skåne och spetsutbildning inom bl a förpacknings- och returlogistik vid Campus Helsingborg stärker läget. Mycket god infrastruktur, med landets näst största containerhamn som ökade sina containervolymer med 10,8 procent 2019 till 267 652 TEU under 2019, samt stora och välbelägna kombiterminaler. Stort befolkningsunderlag inom Öresundsregionen och ett bra läge för att nå marknaderna i Danmark och Tyskland, där den svaga kronan gör att danska företag förlägger sin logistik här av kostnadsskäl. Starka, innovativa fastighetsaktörer aktiva på orten.

 

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 228 200 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 150 050 kvm

 

3. Örebroregionen (Örebro, Hallsberg, Arboga, Kumla, Askersund)

91 poäng (89 poäng 2019)

ÅRETS KOMPETENSLYFT 2020

Örebro har ett optimalt geografiskt läge i Sverige för att distribuera effektivt både nationellt och regionalt i Norden. Flera år av strategiska satsningar, stora nyetableringar, stark markutveckling, ett växande samarbetsnätverk inom logistikområdet med växande logistikkompetens i hela regionen stärker gör Örebroregionen till ett av Sveriges absoluta topplägen för logistikverksamhet. Regionen har mycket bra infrastruktur i form av vägar, järnvägar, landets största kombiterminal och en av Sveriges största fraktflygplatser. En ny logistikutbildning på civilingenjörslinjen vid Örebro universitet ger också extra poäng.  Att kriteriet för demografiskt läge viktats ned i årets bedömning, till fördel för det nya kriteriet godsflöden, gör att Örebro tappar några poäng, men läget behåller sin ställning som ett absolut toppläge för logistik.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 212 800 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 20 500 kvm

  • //businessregionorebro.se/logistik/
  • //hallsbergsterminalen.se/hallsbergsterminalen/

 

4. Östgötaregionen (Norrköping, Linköping, Mjölby, Motala, Finspång)

85 poäng (85 poäng 2019)

Östgötaregionen, där stråket Norrköping-Linköping-Mjölby och även Motala och Finspång räknas in, fortsätter att stärka sitt regionala nätverk vilket gör regionen till ett viktigt logistikcentra. Optimalt demografiskt läge, med närhet till de viktigaste marknaderna, och utmärkt järnvägs- och motorvägstandard. Regionen har drabbats poängmässigt av de förändrade bedömningskriterierna 2019 och 2020, där flöden till stor del ersatt geografiskt läge, men lyckas trots det behålla en topp-position på listan. Regionen har flera starka näringslivs- och kompetenssamarbeten, bland annat genom nätverket Logistikia. Flera viktiga infrastrukturinvesterings görs i regionen, inte minst genom satsningarna på Ostlänken och hamnen miljardinvesterar i en utbyggd containerhamn under de närmaste åren och växer som nav för närsjöfart i Östersjön. Läget har också utmärkt kompetensförsörjning med ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet. Regionen har god tillgång på etableringsmark och får 2021 ytterligare en storetablering när Rusta bygger ut sitt centrallager i Norrköping med ytterligare 69 000 kvm, något som dock inte syns i årets poängsättning.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 138 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.ostsam.se
  • www.norrkoping-port.se

 

5. Jönköpingsregionen (Jönköping, Nässjö, Vaggeryd)

81 poäng (81 poäng 2019)

Jönköping är Sveriges äldsta logistikläge och har, trots att läget är relativt litet jämfört med storstadslägena, Sveriges näst största logistikstock med hela 9 procent av Sveriges stora lagerytor. Tillväxten av ytor har också tagit fart rejält, de senaste fem åren har över 120 000 kvm lager byggts här, vilket gör att Jönköping klättrar på årets lista. Läget är strategiskt placerat i korset mellan godsstråken på riksväg 40 och E4, och med god järnvägsanslutning i Nässjö. Regionen har en stark ställning som ett av Sveriges och framförallt Nordens bästa logistiklägen, med goda förutsättningar att försörja både Finland, Danmark och Norge med dagen efter-leveranser från en lagerpunkt. Järnvägspendeln till Göteborg och tre kombiterminaler gör det enkelt att ta in importgods. Logistik- och supplyforskning vid Internationella Handelshögskolan och Tekniska högskolan i Jönköping stärker också, liksom aktiva logistiksamarbeten inom Logpoint och Nässjös starka nätverkaranda.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 136 600 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 16 000 kvm

  • www.jonkoping.se
  • www.nnab.se

 

6. Malmöregionen (Malmö, Burlöv,Landskrona, Lund)

80 poäng (74 poäng 2019)

ÅRETS HÅLLBARHETSLÄGE 2020

Malmöregionen gjorde ett rejält kliv uppåt i listan redan 2019, främst tack vare nya bedömningskriterier med ökad vikt för godsflöden och minskad vikt för demografi, som stärker hela Skåneregionen. 2020 klättrar Malmö ytterligare två placeringar på listan, tack vare att regionen lyckats skaka fram attraktiv logistikmark, vilket nu ger resultat i fprm av rekordstark yttillväxt på 96 200 kvm, varav knappt hälften byggs i Landskrona som räknas till Malmöregionen. Malmö stad har genom sitt etableringskrav på att marken i Norra hamnen ska användas för verksamheter med gods över kaj och via järnväg, gjort ett tydligt ställningstagande för att styra mot hållbarare logistikupplägg. Satsningen har burit frukt genom Belgiska MG Real Estates etablering på 42 000 kvm som kan bidra till fördjupat samarbete med de belgiska storhamnarna och gynna både regionen och hamnen.  Detta ger Malmö utmärkelsen Årets Hållbarhetsläge 2020. Styrkor är stort befolkningsunderlag i den växande konsumtionsmarknaden Öresundsregionen, mycket god infrastruktur, relativt god tillgång till logistikmark och samarbetet mellan Malmö hamn och Köpenhamns hamn i hamnbolaget CMP som binder ihop regionen. Regionen är ett ledande kluster för bilimport. Transport- och logistikutbildning på akademisk nivå finns vid Malmö högskola och Lunds Tekniska Högskola. Närhet till fraktflyg i Sturup och Kastrup stärker också läget.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 110 300 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 96 200 kvm

 

7. Stockholm Nord (Stockholm, Sigtuna, Upplands Väsby, Enköping, Håbo, Upplands Bro, Knivsta, Järfälla, Sollentuna)

79 poäng (77 poäng 2019)

ÅRETS LAST MILE-LÄGE 2020

Norra Storstockholm är den mest expansiva logistikregionen i Mälardalen, med näst starkast tillväxt i landet när det gäller logistiketableringar de senaste åren med 287 000 kvm tillkommande ytor under 2015-2019. Bara Göteborgsregionen har lockat fler etableringar, och attraktiva markområden har släppts för vidare logistiketableringar framåt. Genom sin centrala placering nära Sveriges enskilt största konsumtionsmarknad, är läget ett hett val för logistik som kräver snabb leverans till konsument. Regionen har fått flera prestigeetableringar de senaste åren, t ex Zalandos,  Systembolagets och Ikeas e-handelslager, flera TPL-etableringar och kommande automationslager för Ica och Axfood. Även last mile-aktörer som Budbee förlägger terminaler här, och det ryktas om en framtida automatiserad e-handelshub. Läget får alltmer prägeln av att vara Sveriges hetaste last mile-läge. Närhet till största fraktflygplats och Rosersbergs kombiterminal stärker läget. Arlanda Logistic Network stärker regionens samarbetsklimat, som annars är ganska svagt i Stockholm. Till regionen hör norra delen av Stockholms län, Enköping, Håbo, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Järfälla och Sollentuna. Framkomligheten och bristen på regionalt samarbete hämmar Storstockholm som logistikläge, liksom den bestående uppdelningen i en nordlig och en sydlig region. Stockholm har länge saknat akademiska logistikutbildningar, en utveckling som dock har börjat förbättras något, bl a vid Stockholms universitet och genom att KTH startat grundutbildning där logistik ingår.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 287 300  kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 87 000 kvm

  • www.arlandalogisticnetwork.se/
  • www.sigtuna.se

 

8. Eskilstunaregionen (Eskilstuna, Strängnäs)

78 poäng (78 poäng 2019)

Eskilstunaregionen där även Strängnäs ingår, har ett av landets bästa demografiska lägen för distribution till Mälardalen och Stor-Stockholm. Eskilstuna kommun har satsat strategiskt på logistik de senaste åren vilket spritt ryktet om kommunen topprankas av branschen när det gäller kompetenstillgång och samarbetsvilja kring logistiketableringar. Stora markområden för logistik är under utveckling. Samarbetet inom Eskilstuna Logistic Network och yrkeshögskoleutbildning i lager- och transportstyrning stärker också regionen. Utmärkt infrastruktur med bra vägnät, närhet till Södertälje hamn och en av Sveriges volymmässigt största kombiterminaler, med 80 000 hanterade TEU under 2019,  spåranslutning till Svealandsbanan och utökat tågpendelnät till både Göteborg, Skåne och Europa stärker också lägets infrastruktur. Regionen har lockat flera prestigeetableringar inom e-handel och Coops planerade jättelager i Eskilstuna kommer att stärka regionen rejält framåt.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 94 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020:  0 kvm

  • www.eskilstunalogistik.se

 

9. Mellansvenska regionen (Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Leksand)

76 poäng (68 poäng 2019)

Mellansvenska regionen gör ett rejält kliv uppåt på listan 2020, med en stor poängökning, tack vare en, för regionen, mycket stark yttillväxt med två nya etableringar på totalt 25 000 kvm under 2020. Ett regionalt samarbete genom Mellansveriges logistiknav gör att Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge numera är ett gemensamt logistikläge, och även Leksand, där Clas Ohlsons centrallager finns, räknas in i regionen. Bra infrastruktur är lägets stora styrka, med en växande containerhamn med stora exportflöden, där en miljardinvestering görs för att fördubbla hamnens containerkapacitet 2020. Det finns därtill kombiterminaler i Gävle och Borlänge. Nya roro-linjer och omklassning till Europaväg (E16) på sträckan Gävle-Oslo stärker regionen i en öst-västlig axel. Stark logistikforskning och utbildning vid Gävle högskola. Terminaloperatören Yilports ägande i rikskombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg stärker också regionens anknytning till Stor-Stockholm.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 13 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 25 000 kvm

  • www.mellansverigeslogistiknav.se
  • www.gavlecontainer.se

 

10. Halmstadsregionen (Halmstad, Varberg, Falkenberg, Hylte, Laholm)

73 poäng (71 poäng 2019)

Halmstadsregionen innefattar Halmstad, Varberg, Falkenberg och från och med 2019 även Hylte och Laholms kommuner. Regionen ligger mitt emellan de två starka logistiklägena Helsingborg och Göteborg, med god infrastruktur med flera specialiserade hamnar och direktanslutning till E6. Tågpendlar från hamnen, mycket god infrastruktur och ett gynnsamt läge befolkningsmässigt, med relativ närhet till Stor-Göteborg och Skåne gynnar läget. Korta väntetider gör Halmstad som containerhamn till ett gott alternativ till Göteborg, något bl a Biltema utnyttjat, som har sammalagt 225 000 kvm lager på orten, och planerar för att bygga ytterligare 85 000 kvm under kommande år, som kommer att stärka läget framåt. Dock tycks kommunen ha svårt att skaka fram mark till etableringen, vilket försvagar regionens poäng för samarbetsklimat. Att Netto flyttar sin logistik från Falkenberg kompenseras av att Carlsberg tar över lokalerna. Svagheter är bristen på logistikutbildningar i regionen, samt oron för kommande kapacitetsbrist i elnätet längs västkusten.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 70 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 13 400 kvm

  • www.hallandshamnar.se
  • www.cmport.com/

 

10. Stockholm Syd (Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Nynäshamn)

73 poäng (72 poäng 2019)

Trots ett extremt högt tryck från logistikfastighetsbranschen att etablera sig i Stockholmsregionen så har Södra Storstockholm en förhållandevis låg placering på listan. Förutsättningarna att bli ett av Sveriges absolut bästa lägen för logistik är goda, med stort befolkningsunderlag, bra demografi, god infrastruktur med containerhamn och kombiterminal i Södertälje, som stärks ytterligare när Norviks containerhamn öppnar sommaren 2020. Men förutom Nykvarn och Södertälje, som samarbetar för att locka etableringar genom Stockholm Syd-initiativet, och en ambition från Huddinge kommun att skapa etableringsmöjligheter, som dock låses av den mycket försenaste satsningen på godstrafikleden “Tvärförbindelse Södertörn” erbjuder få kommuner i regionen mark till logistiketableringar. Ett litet plus får läget för att det finns akademisk logistikutbildning vid Södertörns högskola, ny logistikforskning vid KTH Campus Södertälje och YH-utbildning i Haninge.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 160 400 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.stockholmsyd.com/
  • www.stockholmshamnar.se
  • www.soeport.se

 

12. Växjöregionen (Växjö, Alvesta, Sävsjö, Älmhult, Ljungby)

72 poäng (70 poäng 2019)

Växjöregionen fortsätter sin starka utveckling, inte minst tack vare flera intressanta logistiketableringar och starkt nätverkande i regionen de senaste åren. Ateas satsning på ett  27 000 kvm stort logistikcenter i Växjö utsågs till Årets Logistiketablering 2019, för sitt fokus på hållbar logistik. Att etableringen hamnade här styrdes till stor del av kompetensfrågan, som har en växande betydelse för var logistiketableringar hamnar. Växjö har en mycket stark akademi med forskning och logistikutbildning vid Linnéuniversitetet och med en unik utbildning i informationslogistik vid CIL i Ljungby. Regionens paketterminaler gynnar även e-handelsetableringar. Alvesta är också en viktig knutpunkt mellan kust till kustbanan och Södra stambanan.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 53 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.cil.se/
  • www.alvestaintermodal.se
  • www.vaxjo.se/logistik

 

13. Skaraborgsregionen (Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Götene, Tibro, Mariestad)

65 poäng (65 poäng 2019)

Skaraborgsregionen är ett starkt logistikläge, inte minst tack vare järnvägsinfrastruktur, och en välfungerande torrhamn med effektiv, daglig matning med godspendel till och från Göteborgs hamn för både råvaruindustrin och handelslogistiken, med Jula som största brukare. Jula bygger just nu ut sitt centrallager med 27 500 kvm till totalt 178 000 kvm, vilket gör lagret till norra europas största lager. Satsningen ska stå klar under 2021, vilket stärker läget framåt. Det finns ett starkt livsmedelskluster i Skara/Götene/Lidköping och Tibro är centrum för Sveriges möbellogistik, där Mio planerar stora expansioner av sin lageryta till år 2020. Regionen har också fått flera stora etableringar de senaste åren, dock ej någon planerad etablering som färdigställs under 2020. Logistikutbildning med IT-inriktning vid Skövde högskola. Regionen är dock fortfarande till stor del beroende av landsvägstransporter på underdimensionerade och delvis hårt belastade vägar. Att Falköping tappar Nellys logistikverksamhet till Borås är också ett orostecken när det gäller logistikklimat.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 73 800 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.skaraborglogisticcenter.se/

 

14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund

64 poäng (63 poäng 2019)

Bra demografiskt läge med närhet till stora konsumentmarknader, och samarbete mellan Katrineholm och Nyköping/Oxelösund stärker regionen. Fullt utbyggd kombiterminal med hög rankning av Trafikverket och en stark kommunal satsning på logistik i Katrineholm och en logistikpark med järnvägspendlar till kontinenten har gjort läget attraktivt för framtida logistiketableringar. Orio planerar för att etablera ny logistikpark i Nyköping, med möjlighet att bygga högt och stort, och där kommunen uppges vara samarbetsvillig, är också ett plus. Bra läge för intermodala transporter i mötet mellan västra och södra stambanan. Oxelösunds djuphamn har betydande exportflöden, möjlighet till fraktflyg på Skavsta och planerat tågstopp i ny höghastighetsbana. Katrineholm missgynnas dock något av sitt relativt dåliga vägnät.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 10 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.katrineholmslogistikcentrum.se
  • www.katrineholmrailpoint.se
  • www.onyxnaringsliv.se
  • www.oxhamn.se

15. Värnamoregionen (Värnamo/Gnosjö/Gislaved)

62 poäng (54 poäng 2019)

Värnamoregionen fick två logistiketableringar 2019, genom Hillerstorp och 1337 Logistics, vilket stärkt lägets poäng, och med industrins i övrigt starka tillväxt i regionen, som är Svergies industritätaste, stärks lägets förutsättningar för ytterligare logistiketableringar framåt. Bra kommunikationsläge vid korsningen E4/riksväg 27. En upprustning av järnvägen sträckan Värnamo-Halmstad och satsningen på kust till kustbanan Kalmar/Karlskrona-Göteborg kan också komma att öka regionens betydelse som logistikläge och godsknutpunkt framåt.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 55 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.gnosjoregion.se/
  • www.varnamo-naringsliv.se/

 

16. Västerås/Köping

60 poäng (61 poäng 2019)

Regionens styrkor är fördelaktigt demografiskt läge centralt i Mälardalen, bra infrastruktur, ny, utbyggd kombiterminal, landets största inlandshamn med containerhantering. Betydande fraktflygplats i Västerås och ett mycket starkt akademiskt och industriellt kompetenscentrum inom teknik/robotik. Nationellt ledande kluster för livsmedelslogistik (ICA) och teknik (ABB). Närhet till Storstockholm och Arlanda flygplats och  närhet till E18. Regionen har dock inte lockat så många logistiketableringar de senaste åren, vilket gör att läget inte lever upp till sin fulla potential.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 30 500 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.malarhamnar.se
  • www.vasteras.se

 

17. Trestadsregionen (Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla/Munkedal/Lysekil)

58 poäng (57 poäng 2019)

Trestadsregionen där nu även Munkedals och Lysekils kommuner ingår, klättrade stort på listan 2017, tack vare stora etableringar och en stark regional satsning på samarbete kring logistik genom Position Väst. Läget har en strategisk placering för att försörja den Norska marknaden, och gynnas av närheten till den startka Göteborgsregionen, med utbyggt dubbelspår och ny motorväg Trollhättan-Göteborg som ger förbättrad tillgänglighet till Göteborgs hamn. Växande hamn i Uddevalla och ny satsning på insjöfart och med hopp om kommande förbättringar för inlandssjöfartens konkurrensvillkor ger också bättre framtidsutsikter. Logistikutbildning finns vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 53 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.positionvast.se
  • www.uddevalla-hamn.se

 

18. Nordöstra Skåneregionen (Hässleholm, Kristianstad, Åhus, Bromölla)

55 poäng (53 poäng 2019)

Sydöstra Skåneregionen stärktes av ett nytt, strategiskt samarbete kring Logistikregion Kristianstad-Hässleholm som inleddes under 2017. Planerna på en logistikpark med kombiterminal i Hässleholm Nord har legat i träda under några år, men har åter tagits in i kommunens investeringsbudget, dock har inte mycket hänt i nuläget. Läget har framtiden för sig med utmärkt järnvägsinfrastruktur vid södra stambanan och goda rälsförbindelser till Sydsveriges viktigaste hamnar. Den väntade förskjutningen av landgående globala logistikflöden i öst-västlig riktning, där Polen väntas bli en viktig knytpunkt för Kinas nya Sidenväg, kan stärka regionen på sikt. Regionen är också ett dryckes- och livsmedelskluster med exporthamn i Åhus och utbildning i produktionslogistik vid Campus Hässleholm.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 11 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.hassleholm.se/hassleholmnord
  • www.ahushamn.se
  • www.skanenordost.se/sv/skane-nordost/Tillvaxtmotorn-KristianstadHassleholm/

 

19. Sundsvallsregionen (Sundsvall, Timrå, Härnösand)

54 poäng (49 poäng 2019)

Sundsvall stärker sin position rejält på listan även 2020, mycket tack vare nedviktningen av demografiskt läge i bedömningen, vilket gynnar Norrlandslägena. Sundsvalls hamn är en av fem svenska hamnar som pekats ut som strategisk Core-hamn i EUs stomnätverk (TEN-T), med omfattande feedertrafik. En miljardsatsning på infrastrukturen i regionen pågår, bl a med en ny kombiterminal och logistikpark i anslutning till hamnen med upprustning och elektrifiering av industrispåret från Ådalsbanan till hamnen. Regionen är ett nationellt trä- och pappersindustrikluster. Utbildning i inköp och supply management finns också. Den beslutade satsningen på Ostkustbanan, med dubbelspår Gävle-Sundsvall, stärker regionen som logistikläge. Dock har regionen inte lockat några större logistiketableringar de senaste åren, vilket drar ned poängen.

Tillkommande logistikytor 2014-2020: 0 kvm

  • www.sundsvalllogistikpark.se/

 

19. Uppsalaregionen (Uppsala, Heby)

54 poäng (51 poäng 2019)

Heby räknas till Uppsalaregionen sedan 2017, vilket stärkt regionen rejält. Främsta orsaken är att Morgongåva i Heby kommun håller på att utvecklas till ett e-handelskluster, med Apoteas storetablering 2018 i spetsen. Demografiskt har Uppsala mycket goda förutsättningar för logistik, som Sveriges fjärde största stad befolkningsmässigt och närhet till Sveriges största och växande befolkningscenter i Mälardalen. Närhet till fraktflyg på Arlanda och Gävle Containerhamn är också plus. Intresset för logistik har dock varit i det närmaste obefintligt i Uppsala, och avsaknaden av logistikutbildning och regionala samarbeten har gett en relativt låg placering. Kommunen har dock stärkt sin logistikkompetens och ett nytt bygglogistikcenter är upprättat, som ska stötta bostadsutvecklingen i Uppsala med samordnade byggtransporter.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 38 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.uppsala.se/

 

19. Trelleborg/Ystad

54 poäng (51 poäng 2019)

Trelleborg/Ystad har i princip inga logistikytor alls, och att Skåne värnar om sin högvärdiga jordbruksmark försvårar för etableringar. Men tack vare att godsflöden fått större betydelse på listan i jämförelse med demografiskt läge, klättrar läget på listan, och höjer sin poäng även i år. Utbyggnaden av Sveriges viktigaste roro-hamn i Trelleborg och starkt ökad färjetrafik till Tyskland och Polen från Ystad ger höga godsflöden, dock med stark tillväxt av roro- och kraftigt ökad lastbilstrafik i regionen. Närhet till Öresundsregionens stora konsumtionsområde och arbetsmarknad är styrkor. Dock finns inga tydliga samarbeten eller nätverk kring logistik i regionen. Den oroande situationen med kapacitetsbrist i elnätet under 2019, som bromsat etableringstakten i Skåne, är nu tillfälligt löst genom kraftvärme och bedöms inte vara något hinder för etableringar på kort sikt.

Tillkommande logistikytor 2015-2020: 0 kvm

  • www.trelleborgshamn.se
  • www.port.ystad.se/

 

22. Ulricehamn (Ulricehamn, Tranemo)

53 poäng (51 poäng 2019)

Ulricehamn var en bubblare på listan 2018, och sedan 2019 räknas även intilliggande Tranemo kommun till läget, där det också finns betydande logistikverksamhet. Kommunen ligger strategiskt invid riksväg 40 mellan Borås och Jönköping och har lockat två större lageretableringar de senaste åren. Både LK System och Lager 157 färdigställde centrallager här under 2017. Kommunen profilerar sig numera som logistikläge och det finns viss tillgång till detaljplanlagd industrimark till lågt pris jämfört med de närliggande logistikfästena Jönköping och Borås. Med endast fyra mil till Jönköping och 10 mil till Göteborgs hamn har Ulricehamn geografisk närhet till två av Sveriges största logistiklägen. Det regionala samarbetet är dock begränsat, och några ytterligare etableringsplaner är inte kända.

Tillkommande logistikytor 2015-2019 : 12 400 kvm

Tilllkommande logistikytor 2020: 0 kvm

www.nuab.eu

 

22. Sydostregionen (Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Nybro, Kalmar)

53 poäng (52 poäng 2019)

Regionen fick en rejäl skjuts under 2019, med två lageretableringar inom e-handel, där den största är Royal Designs nya lager i Nybro på 20 000 kvm, och den andra för Nordic Nest på  9 000 kvm inte tar sig över 10 000 kvm-spärren i statistiken och därför inte syns i poängen. Infrastrukturen i regionen gynnas av den upprustade kust-till-kustbanan och elektrifierat spår till Verköhamnen i Karlskrona, som dock inte utnyttjas för godstrafik i dagsläget. Strategiskt belägna hamnar med starkt växande flöden från Polen (Karlskrona) och Baltikum (Karlshamn), där Gazproms rörlager stärkt hamnens verksamhet under flera år, och där man nu har utmärkta ytor för nya logistiketableringar tillgängliga mitt i hamnen. Kinas satsning på Nya Sidenvägen, där Polen väntas bli epicentrum för den nya rälsbaserade handelsrutten, kan rita om Europas godsflödeskarta och påverka Sydostregionen positivt på sikt. Kurser i logistik finns vid Blekinge tekniska högskola och YH-utbildning i internationell handelslogistik i Karlshamn. Med undantag för Karlshamns hamn, som trafikeras med 2-3 containertåg per vecka, går lite container- eller rorogods på järnväg, vilket gör logistiken beroende av vägtransporter på relativt små, hårt belastade vägar. Lågt intresse för regionala nätverk och samarbeten, både mellan Karlshamn-Karlskrona och över länsgränsen till Kalmar försvagar dock läget.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 87 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.logistikkarlshamn.se
  • www.karlshamnshamn.se

 

22. Umeåregionen

53 poäng (48 poäng 2019)

Umeå kom in på listan 2012, sitt ofördelaktiga demografiska läge till trots och harstärkt sin poäng rejält de senaste två åren, tack vare nedviktningen av demografiskt läge som bedömningskriterium, till fördel för godsflöden. Regionen är en viktig norrländsk knutpunkt för logistik med en av Sveriges modernaste godsbangårdar. Umeå logistikpark med kombiterminal och stora tillgängliga logistikytor, och starka, djupa samarbeten även internationellt genom bl a Norrbottens handelskammare och INAB utmärker norrlandslägena. Direkt tågpendel och ”torrhamn” till Göteborgs hamn. Sveriges nordligaste containerhamn, med feedertrafik till Europa. Färjetrafik för gods till Finland. Forskning och utbildning i logistik vid Umeå universitet stärker också läget.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 23 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0 kvm

  • www.umealogistikpark.se
  • //www.inab.umea.se
  • www.norrbottenshandelskammare.se

 

25. Karlstad/Kristinehamn

48 poäng (46 poäng 2018)

Karlstad är ett trä- och pappersindustrikluster med regionalt nätverk inom förpackningsutveckling, och containerterminalen med järnvägsanslutning i Karlstads hamn är torrhamn för Göteborgs hamn med växande andel landbaserat gods. Hamnen ger också möjlighet till sjöfrakt direkt till Göteborgs hamn och Nordsjöhamnar. Närhet till Osloregionen ger viss potential för etableringar, men skulle kräva bättre väg-och järnvägsförbindelser med dubbelspår mot Oslo. Kristinehamn kom in på listan 2017 tack vare Finnfoams nyetablering, som också är regionens enda större etablering de senaste åren. Kristinehamn ligger demografiskt bra till längs E18 mellan Örebro och Karlstad, med tillgång till järnväg och hamn i Vänern, här ligger också krisberedskapsmyndigheteten MSBs centrallager.

Tillkommande logistikytor 2015-2019: 11 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 0

  • www.kristinehamn.se
  • www.vanerhamn.se

(Copyright: Intelligent Logistik 2020)

Till toppen av sidan