Logistiklägen

Här är Sveriges 25 bästa logistiklägen 2021

Här finner du Intelligent Logistiks lista över Sveriges 25 bästa logistiklägen 2021 med den fullständiga listan, poängsättning för varje kriterium samt ett omdöme för varje enskilt läge.

Göteborgsregionen behåller titeln som Sveriges bästa logistikläge, när Intelligent Logistik för 17e gången rankar Sveriges bästa logistiklägen. Tvåan Helsingborgsregionen knappar dock in poängmässigt, följt av Örebroregionen på delad tredjeplats med formstarka Östgötaregionen som gör ett starkt resultat vad gäller yttillväxt. Stockholm Nord, Eskilstuna, Stockholm Syd, Västerås, Uppsala, Umeå och Sydostregionen klättrar också på listan.

Sedan 2005 har Intelligent Logistik årligen listat Sveriges bästa logistiklägen, som en vägledning den som vill etablera ett centrallager i Sverige. Listan har med åren vuxit från 15 till 25 lägen, och kriterierna har tillkommit och förfinats för att följa de trender som påverkar var lager placeras. Listan kombinerar hårda kriterier som infrastruktur, godsflöden, marktillgång, logistikstock och etableringar med mjukare värden som tillgång till logistikkompetens och regionalt samarbetsklimat, och ger en bild av logistiksveriges utveckling över tid.

Ytor svårskattat kriterium

Ytor är det tyngsta och mest dynamiska kriteriet, och kan ge maximalt 25 poäng. Här vägs lägets befintliga logistikstock in, tillkommande logistikytor över 10 000 kvm de senaste fem åren, samt årets nyetableringar. Den befintliga stocken är svårskattad, men Intelligent Logistik har med hjälp av egen byggstatistik och data från Newsec gjort en samlad bedömning av lagerstocken, som visar att drygt 95 procent av större lager i Sverige finns i något av lägena på listan.
Av lägena är det Göteborgsregionen har mest befintliga logistikytor, med ca 11 procent av den totala lagerstocken, följt av Jönköping med ca 9 procent. Slår man ihop Stockholmslägena finns dock 17 procent av lagerstocken här. Dock varierar lägena kraftigt i storlek, vilket gör dem svåra att jämföra sinsemellan. I Göteborgsregionen ingår t ex hela 14 kommuner, medan Helsingborg har sex kommuner inräknade i sin region. Majoriteten av lägena på listan består av ett fåtal kommuner.

Inga förändrade kriterier
I år görs inga justeringar i kriteriernas innehåll eller viktning, vilket gör att trendjämförelsen med fjolårets lista blir enklare än vanligt. 2020 gjordes dock flera förändringar, bl a slogs kriterierna för godsflöden och geografiskt läge samman till ett kriterium, samtidigt som betydelsen av det geografiska läget viktades ned något. Kriteriet för kompetens och arbetskraft viktades i sin tur upp, eftersom frågans betydelse växer i logistiksegmentet.

I Europas främsta logistiklägen är kompetensfrågan redan kritisk, och ofta är tillgången till arbetskraft en ”deal breaker” för var etableringar hamnar.
En annan nyhet 2020 var att eltillgång fördes in som ett nytt delkriterium under infrastruktur. Detta för att Sveriges relativt pålitliga och ”rena” el har lockat elkrävande verksamheter till Sverige de senaste åren, och den nu alltmer begränsade nätkapacitet börjar bli en aspekt att ta hänsyn till när man vill etablera större verksamheter. Med den automations- och elektrifieringsrend som nu kommer är logistiksektorn i högsta grad berörd av elnätskapaciteten.

 

Stark yttillväxt i flera lägen

Stockholm Nord och Östgötaregionen är de stora tillväxtlägena ytmässigt under 2021, med 134 000 respektive 126 000 kvm tillkommande ytor under året. Övriga lägen som har stark yttillväxt under 2021 är Göteborg med 104 000 kvm, Helsingborg med 94 000 kvm, Malmö med 63 000, Jönköping med 60 000 kvm och Örebro med 55 000 kvm.
Stockholm Nord ser även ut att få den starkaste tillväxten framåt ytmässigt, med 280 000 kvm tillkommande ytor som hittills planeras under 2022, följt av Eskilstuna som gör storslam 2022 med 230 000 kvm. Även Halmstadregionen går starkt 2022 med Biltema som bygger närmare 100 000 kvm i Halmstad och Falkenberg under 2022, följt av Jönköping på 77 000 kvm och Norrköping på 70 000 kvm. 2022 års etableringar räknas dock inte in i årets poäng, men får betydelse för rankingen framåt.

Svag yttillväxt hotar listettan
Listan har sedan starten toppats av Göteborgsregionen, så även i år. I år utmanas regionen dock av Helsingborgsregionen, som haft en stark utveckling de senaste åren och bara hamnar en poäng under Göteborgsregionen på årets lista. Göteborgsregionen har tillsammans med Jönköpingsregionen den största befintliga logistikstocken i Sverige, och har också haft den överlägset största yttillväxten de senaste åren, med 714 000 kvm tillkommande logistikytor under 2016–2020. Men regionens förmåga att få fram detaljplanerad logistikmark i den takt som marknaden kräver har inte varit tillräckligt hög de senaste åren, vilket ser ut att hämma yttillväxten framåt. Under 2021 har regionen bara fyra planerade etableringar, varav tre i Borås, vilket är en svag utveckling ytmässigt med tanke på lägets storlek. Inte heller 2022 är några etableringar i Göteborgsregionen spikade än. Läget har nu ett tydligt underskott på tillgänglig etableringsmark för logistik, och behöver jobba aktivt med etablerings- och markfrågor för att behålla sin position på listan framåt.

Till toppen av sidan

Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2021

ORT (placering 2020) POÄNG

1. Göteborgsregionen (1) 94
2. Helsingborgsregionen (2) 93
3. Örebroregionen (2) 90
3. Östgötaregionen (4) 90
5. Jönköpingsregionen (5) 89
6. Stockholm Nord (7) 81
6. Eskilstuna/Strängnäs (8) 81
8. Malmöregionen (6) 80
9. Stockholm Syd (10) 79
10. Halmstadsregionen (10) 74
10. Mellansvenska regionen (9) 74
12.  Växjöregionen (12) 72
13. Skaraborgsregionen (13) 66
14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund (14) 63
15. Västerås/Köping (16) 61
16.Värnamo/Gnosjö/Gislaved (15) 59
17. Trestadsregionen (17) 58
18. Uppsala/Heby (20) 57
19. Umeåregionen  (22) 56
19.  Nordöstra Skåneregionen(18) 56
21. Sydostregionen (22) 55
22. Trelleborg/Ystad (19) 54
23. Sundsvallsregionen (19)  53
24. Ulricehamn (22) 52
25. Karlstad/Kristinehamn (25) 50

 

Poängsättning 2021

Poängsättning för Sveriges bästa logistiklägen, uppdelat på de sex olika kriterierna, plus totalpoäng:

POÄNG Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2021 (PDF)

Tidigare års poängsättning:

POÄNG  2020 (pdf) 

POÄNG 2019 (pdf)

POÄNG  2018 (pdf)

POÄNG 2017 (pdf)

POÄNG 2016 (pdf)

POÄNG 2015 (pdf)

POÄNG 2014 (pdf)

POÄNG 2013 (pdf)

POÄNG 2012 (pdf)

Omdömen 2020

1. Göteborgsregionen  (Business Region Göteborg +Borås)

94 poäng (94 poäng 2020)

ÅRETS BÄSTA LOGISTIKLÄGE 2021

Göteborgsregionen är ett fantastiskt distributionsläge genom tillgången till Nordens största containerhamn. Göteborgs hamn har stått stark genom pandemin; med stabila containervolymer.  Framöver investeras sex miljarder kronor i hamnen, vilket ger goda förutsättningar för framtida tillväxt. Regionen är i sig en stark konsumtionsmarknad, och ett viktigt säte för svensk exportindustri. Genom Chalmers och Göteborgs universitet är man ett av landets starkaste kompetenscentrum för logistikforskning och utbildning. Göteborg har haft haft en exceptionell yttillväxt av logistiketableringar de senaste åren, som mattas av något 2020: då endast fyra större byggen aviserats i regionen.  Men man behåller trots detta förstaplatsen som Sveriges bästa logistikläge. För 2022 är ännu inga större logistikbyggen aviserade, vilket är ett tecken på en viss låsning på utvecklingssidan. Det stora orosmolnen för regionen framåt är om man kan få fram detaljplanerad mark i den takt som marknaden efterfrågar.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 714 650 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 104 200 kvm

 

2. Helsingborgsregionen (Helsingborg, Åstorp, Ängelholm, Bjuv, Båstad, Klippan)

93 poäng (92 poäng 2020)

ÅRETS TILLVÄXTLÄGE 202o

Helsingborgsregionen utsågs till Årets Tillväxtläge 2020. I år stärker man sin andraplats på listan, och hamnar bara ett poäng under ettan Göteborg. Med 93 500 kvm tillkommande ytor 2021, gör läget ännu ett starkt tillväxtår ytmässigt. Placeringen mitt i ett konsumtionscentrum som växer i betydelse, och i Öresundsregionen, vars logistikfastighetsmarknad präglas av sjunkande yielder,  låga vakansgrader, och innovativa lokala fastighetsaktörer, bidrar till lägets framgång. Helsingborg är känt som Sveriges centrum för livsmedelslogistik, med ett starkt frukt- och färskvarukluster men man växer även starkt inom TPL, e-handel och som internationellt distributionsläge. Regionen har starka regionala näringslivssamarbeten med 11 kommuner inom Familjen Helsingborg och region Skåne och spetsutbildning inom bl a förpacknings- och returlogistik vid Campus Helsingborg som stärker läget. Läget har  landets näst största containerhamn som visade stabila containervolymer under 2020 trots pandemin, och planerar en miljardinvestering i en flytt söderut, som kommer att fördubbla containerkapaciteten. Utredningen om en fast HH-förbindelse blev nyligen klar, och genomförs projektet så stärker det läget ytterligare både vad gäller infrastruktur och arbetsmarknad.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 327 250 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 93 500 kvm

 

3. Örebroregionen (Örebro, Hallsberg, Arboga, Kumla, Askersund)

90 poäng (91 poäng 2020)

Örebroregionen, som gjorde Årets kompetenslyft 2019, har ett optimalt geografiskt läge i Sverige för att distribuera effektivt både nationellt och regionalt i Norden. Flera år av strategiska satsningar, stora nyetableringar och ett växande samarbetsnätverk inom logistikområdet med växande logistikkompetens i hela regionen  gör Örebroregionen till ett av Sveriges absoluta topplägen för centrallager och logistikverksamhet, inte minst i nordiskt perspektiv. Regionen har mycket bra infrastruktur i form av vägar, järnvägar, landets största kombiterminal och en av Sveriges största fraktflygplatser. Logistikutbildning finns vid Örebro universitet, och läget har ett starkt kunskapsintensivt näringsliv med bl a robotikkluster. Inte många e-handelsetableringar trots läget, men stark B2B-sektor. Att kriteriet för demografiskt läge viktats ned till fördel för godsflöden gör att Örebro tappat något i poäng. Men läget behåller sin ställning som ett absolut toppläge för logistik.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 207 100 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 55 000 kvm

  • //businessregionorebro.se/logistik/
  • //hallsbergsterminalen.se/hallsbergsterminalen/

 

3. Östgötaregionen (Norrköping, Linköping, Mjölby, Motala, Finspång)

90 poäng (85 poäng 2020)

ÅRETS TPL-LÄGE 2021

Östgötaregionen klättrar poängmässigt under 2021, och går upp till delad tredjeplats på listan vid sidan av Örebroregionen. Regionen har ett utmärkt geografiskt läge längs med det stora godsstråket mellan Göteborg/Malmö och Sveriges största konsumtionsmarknad Storstockholmsregionen. 2021 gör man ett urstarkt tillväxtår med 126 000 kvm ny logistikyta, och med ytterligare 90 000 kvm som väntas bli klart 2022, genom Postnord TPLs storetablering på Händelö. Mer än hälften av de tillkommande ytorna i regionen byggs för tredjepartslogistik, där regionen och särskilt Norrköping har en stark tradition och tillväxt, och regionen utses därför till Årets TPL-läge 2021. Tillväxtmöjligheterna framåt är goda i läget, så länge ytterligare detaljplanerad mark tillförs. Läget har utmärkt järnvägs- och motorvägstandard och bra godsbalans i hamnen, som ökar sina containervolymer under 2020, trots pandemin. Flera viktiga infrastrukturinvesterings görs i regionen, inte minst genom satsningarna på Ostlänken och hamnen miljardinvesterar i en utbyggd containerhamn under de närmaste åren och växer som nav för närsjöfart i Östersjön. Läget har också utmärkt kompetensförsörjning med ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet. Den nya godsjärnvägen Kardonbanan ökar också möjligheten till ytterligare hållbara godstransporter i regionen.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 75 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 126 000 kvm

  • www.ostsam.se
  • www.norrkoping-port.se

 

5. Jönköpingsregionen (Jönköping, Nässjö, Vaggeryd)

89 poäng (81 poäng 2020)

ÅRETS HÅLLBARHETSLÄGE 2021

Jönköpingsregionen höjer sin poäng rejält på årets lista, och ligger nu hack i häl på toppkvartetten på listan. Regionen har en stark ställning som ett av Sveriges och framförallt Nordens bästa logistiklägen, med goda förutsättningar att försörja både Finland, Danmark och Norge med dagen efter-leveranser från en lagerpunkt. Läget är Sveriges äldsta logistikläge och trots att läget är relativt litet jämfört med storstadslägena, är den befintliga stocken av lager för varuägare och TPL-aktörer en av Sveriges största med ca 9 procent av Sveriges totala lagerytor. Tillväxten av ytor har också tagit fart rejält de senaste  åren, vilket bidrar till poängökningen. Läget är strategiskt placerat i korset mellan godsstråken på riksväg 40 och E4, och med god järnvägsanslutning i Nässjö. Nu kryper etableringarna även söderöver – där kombiterminalen i Vaggeryds kommun är en bidragande faktor. Möjligheten till järnvägsanslutning var avgörande för Aditro Logistics, som förlägger sitt nya logistikcentrum dit,  vilket tyder på ett uppsving för intermodal logistik och är mycket positivt ur hållbarhetssynpunkt.  Jönköping, som varit en nod för väggodset, får därigenom en möjlighet till spårbunden tillväxt, och utses därigenom till Årets hållbarhetsläge. Järnvägspendeln till Göteborg och tre kombiterminaler gör det enkelt att ta in importgods. Logistik- och supplyforskning vid Internationella Handelshögskolan och Tekniska högskolan i Jönköping stärker också, liksom aktiva logistiksamarbeten inom Logpoint och Nässjös starka nätverkaranda.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 161 600 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 60 400 kvm

  • www.jonkoping.se
  • www.nnab.se

 

6. Stockholm Nord (Stockholm, Sigtuna, Upplands Väsby, Enköping, Håbo, Upplands Bro, Knivsta, Järfälla, Sollentuna)

81 poäng (79 poäng 2020)

ÅRETS TILLVÄXTLÄGE 2021

Stockholm Nord utsågs 2020 till årets last mile-läge och utkristalliserar sig som ett tydligt e-handels och livsmedelsläge, med sin närhet till Stockholmsmarknaden. Läget har haft den näst största yttillväxten i landet de senaste åren efter Göteborg, med 346 000 kvm tillkommande ytor. 2021 får läget den största ytmässiga tillväxten av alla lägen på listan, med 134 000 kvm, och även 2022 ser läget ut att få överlägset starkast yttillväxt med ca 280 000 kvm hittills planerade, där de största är Axfoods och Dahls nya jättelager i Bålsta. Även Brunna fortsätter fyllas på, Enköping börjar röra på sig och Sigtuna kommun har skakat fram mer etableringsmark i Rosersberg och Arlandastad, vilket säkrar tillväxten framåt. Genom sin centrala placering nära Sveriges enskilt största konsumtionsmarknad, är läget ett hett val för logistik som kräver snabb leverans till konsument. Närhet till Arlanda och Rosersbergs kombiterminal stärker läget. Arlanda Logistic Network (ALN) stärker regionens samarbetsklimat, som annars är ganska svagt i Stockholm. Till regionen hör norra delen av Stockholms län, Enköping, Håbo, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Järfälla och Sollentuna. Framkomligheten och bristen på regionalt samarbete hämmar Storstockholm som logistikläge, liksom den bestående uppdelningen i en nordlig och en sydlig region. Stockholm har länge saknat akademiska logistikutbildningar, en utveckling som dock börjat förbättras med satsningar av bl a Stockholms universitet och KTH.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 346 300  kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 133 900 kvm

  • www.arlandalogisticnetwork.se/
  • www.sigtuna.se

 

6. Eskilstunaregionen (Eskilstuna, Strängnäs)

81 poäng (78 poäng 2020)

ÅRETS HETASTE LOGISTIKLÄGE 2021

Eskilstunaregionen där även Strängnäs ingår, har ett av landets bästa demografiska lägen för distribution till Mälardalen och Stor-Stockholm. Eskilstuna har jobbat strategiskt för att locka logistiketableringar, med allt från byggklar mark till rekryteringsservice för företag. Det senaste året har proppen gått ur rejält och Eskilstuna har vunnit prestigeetableringar som Coop, Amazon, Apoteket och Frode Laursen, och regionen väntas få omkring totalt närmare 250 000 kvm nya logistikytor under 2021–2022, vilket är otroligt mycket med tanke på lägets storlek, och kommer att stärka lägets position på listan betydligt framåt. Etableringarna skapar också ett par tusen nya jobb i regionen. Läget har utmärkt infrastruktur, med en av Sveriges största kombiterminaler som ökat volymerna från 80 000 hanterade TEU 2019 till 95 000 TEU under 2020, med spåranslutning till Svealandsbanan och ett ständigt växande järnvägspendelnät till bl a Göteborg, Skåne och Europa. Stora nya markområden för logistik är under utveckling framåt.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 94 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021:  40 000 kvm

  • www.eskilstunalogistik.se

8. Malmöregionen (Malmö, Burlöv,Landskrona, Lund)

80 poäng (80 poäng 2020)

Malmöregionen har gjort ett rejält kliv uppåt i listan de senaste åren, främst tack vare en stor yttillväxt, men också nya bedömningskriterier med ökad vikt för godsflöden och minskad vikt för demografi, som stärker hela Skåneregionen. Malmö stad har genom sitt etableringskrav på att marken i Norra hamnen ska användas för verksamheter med gods över kaj och via järnväg, gjort ett tydligt ställningstagande för att styra mot hållbarare logistikupplägg, vilket nu burit frukt med två intermodala etableringar av MG Real Estate, som ska stärka relationen till storhamnarna och gynna både regionen och hamnen. Detta gav Malmö utmärkelsen Årets Hållbarhetsläge 2020. Styrkor är stort befolkningsunderlag i den växande konsumtionsmarknaden Öresundsregionen, mycket god infrastruktur, relativt god tillgång till logistikmark och samarbetet mellan Malmö hamn och Köpenhamns hamn i hamnbolaget CMP som binder ihop regionen. Även logistikfastighetsmarknaden är starkt växande i regionen. Transport- och logistikutbildning på akademisk nivå finns vid Malmö högskola och Lunds Tekniska Högskola. Närhet till fraktflyg i Sturup och Kastrup stärker också läget.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 167 500 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 63 000 kvm

 

9. Stockholm Syd (Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Nynäshamn)

79 poäng (73 poäng 2020)

Trots ett extremt högt tryck från logistikfastighetsbranschen att etablera sig i Stockholmsregionen så har Södra Storstockholm haft en förhållandevis låg placering på listan. Förutsättningarna att bli ett av Sveriges absolut bästa lägen för logistik är goda, med stort befolkningsunderlag, bra demografi, god infrastruktur med containerhamn och kombiterminal i Södertälje, som nu stärkts ytterligare genom öppningen av Norviks containerhamn 2020. Nu kommer flera nya detaljplaner i Nykvarn och Södertälje, som samarbetar för att locka etableringar genom Stockholm Syd-initiativet, och etableringarna i läget börjar komma igång. Även Huddinge kommuns ambition att skapa etableringsmöjligheter för logisitk kan vara på väg att lossna, då den mycket försenade satsningen på godstrafikleden “Tvärförbindelse Södertörn” kan vara på gång. I övrigt erbjuder få kommuner i regionen mark till logistiketableringar. Plus för akademisk logistikutbildning vid Södertörns högskola, logistikforskning vid KTH Campus Södertälje och YH-utbildning i Haninge.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 160 400 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 46 400 kvm

  • www.stockholmsyd.com/
  • www.stockholmshamnar.se
  • www.soeport.se

 

10. Mellansvenska regionen (Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Leksand)

74 poäng (76 poäng 2020)

Mellansvenska regionen gjorde ett rejält kliv uppåt på listan 2020, med en stor poängökning, tack vare en, för regionen, mycket stark yttillväxt med två nya etableringar på totalt 25 000 kvm. Ett regionalt samarbete genom Mellansveriges logistiknav gör att Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge numera är ett gemensamt logistikläge, och även Leksand, där Clas Ohlsons centrallager finns, räknas in i regionen. Bra infrastruktur är lägets stora styrka, med en växande containerhamn med stora exportflöden, där en miljardinvestering gjorts för att fördubbla hamnens containerkapacitet. Det finns därtill kombiterminaler i Gävle och Borlänge. Nya roro-linjer och omklassning till Europaväg (E16) på sträckan Gävle-Oslo stärker regionen i en öst-västlig axel. Stark logistikforskning och utbildning vid Gävle högskola. Kopplingen till rikskombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg stärker också regionens anknytning till Stor-Stockholm.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 24 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.mellansverigeslogistiknav.se
  • www.gavlecontainer.se

 

10. Halmstadsregionen (Halmstad, Varberg, Falkenberg, Hylte, Laholm)

74 poäng (73 poäng 2020)

Halmstadsregionen innefattar Halmstad, Varberg, Falkenberg och sedan 2019 även Hylte och Laholms kommuner. Regionen ligger mitt emellan de två starka logistiklägena Helsingborg och Göteborg, med god infrastruktur med flera specialiserade hamnar och direktanslutning till E6. Tågpendlar från hamnen, mycket god infrastruktur och ett gynnsamt läge befolkningsmässigt, med relativ närhet till Stor-Göteborg och Skåne gynnar läget. Korta väntetider gör Halmstad som containerhamn till ett gott alternativ till Göteborg, något bl a Biltema utnyttjat, som nu gör en storsatsning på sin logistik med närmare 100 000 kvm nya lageryta som byggs under 2022, som läggs till Biltemas befintliga 225 000 kvm befintliga lagerytor i regionen. Falkenberg ser också ut att få en stark yttillväxt framåt, med ett par större etableringar på gång. Svagheter är bristen på logistikutbildningar i regionen, samt en viss oro för kommande kapacitetsbrist i elnätet längs västkusten.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 83 400 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 20 000 kvm

  • www.hallandshamnar.se
  • www.cmport.com/

 

12. Växjöregionen (Växjö, Alvesta, Sävsjö, Älmhult, Ljungby)

72 poäng (72 poäng 2020)

Växjöregionen har fått flera intressanta logistiketableringar de senaste åren, men i nuläget planeras inga större etableringar framåt. Ateas satsning på ett  27 000 kvm stort logistikcenter i Växjö utsågs till Årets Logistiketablering 2019, för sitt fokus på hållbar logistik. Att etableringen hamnade här styrdes till stor del av kompetensfrågan, som har en växande betydelse för var logistiketableringar hamnar. Växjö har en mycket stark akademi med forskning och logistikutbildning vid Linnéuniversitetet och med en unik utbildning i informationslogistik vid CIL i Ljungby. Regionens paketterminaler gynnar även e-handelsetableringar. Alvesta är också en viktig knutpunkt mellan kust till kustbanan och Södra stambanan.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 27 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.cil.se/
  • www.alvestaintermodal.se
  • www.vaxjo.se/logistik

 

13. Skaraborgsregionen (Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Götene, Tibro, Mariestad)

66 poäng (65 poäng 2020)

Skaraborgsregionen är ett starkt logistikläge, inte minst tack vare järnvägsinfrastruktur, och en välfungerande torrhamn med effektiv, daglig matning med godspendel till och från Göteborgs hamn för både råvaruindustrin och handelslogistiken, med Jula som största brukare, vars centrallager på totalt byggs ut med 27 500 kvm till totalt 178 000 kvm under 2021, och är norra Europas största lager. Regionen är fortfarande till stor del beroende av landsvägstransporter på underdimensionerade och delvis hårt belastade vägar, men kan få en skjuts tillväxtmässigt av att många av de hetaste logistiklägena nu har brist på etableringsbar mark. Det finns ett starkt livsmedelskluster i Skara/Götene/Lidköping och Tibro är centrum för Sveriges möbellogistik, där Mio planerar stora expansioner av sin lageryta framåt. Dock är inget investeringsbeslut taget än. Logistikutbildning finns med IT-inriktning vid Skövde högskola.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 22 800 kvm

Tillkommande logistikytor 2020: 50 500 kvm

  • www.skaraborglogisticcenter.se/

 

14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund

63 poäng (64 poäng 2020)

Bra demografiskt läge med närhet till stora konsumentmarknader, och samarbete mellan Katrineholm och Nyköping/Oxelösund stärker regionen. Fullt utbyggd kombiterminal med hög rankning av Trafikverket och en stark kommunal satsning på logistik i Katrineholm och en logistikpark med järnvägspendlar till kontinenten har gjort läget attraktivt för framtida logistiketableringar. Orio planerar för att etablera ny logistikpark i Nyköping, med möjlighet att bygga högt och stort, och där kommunen uppges vara samarbetsvillig, vilket också är ett plus. Bra läge för intermodala transporter i mötet mellan västra och södra stambanan. Oxelösunds djuphamn har betydande exportflöden, möjlighet till fraktflyg på Skavsta och planerat tågstopp i ny höghastighetsbana. Katrineholm missgynnas dock något av sitt relativt dåliga vägnät, och inga större etableringar har gjorts i regionen de senaste fem åren.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 0 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.katrineholmslogistikcentrum.se
  • www.katrineholmrailpoint.se
  • www.onyxnaringsliv.se
  • www.oxhamn.se

 

15. Västerås/Köping

61 poäng (60 poäng 2020)

Regionens styrkor är fördelaktigt demografiskt läge centralt i Mälardalen, bra infrastruktur, ny, utbyggd kombiterminal, samt landets största inlandshamn med containerhantering, där Sveriges första containerpendel på inre vattenvägar startas mellan Norvik och Västerås hamn i april 2021, med tyska rederiet Deymann som operatör. Betydande fraktflygplats i Västerås och ett mycket starkt akademiskt och industriellt kompetenscentrum inom teknik/robotik. Nationellt kluster för livsmedelslogistik (ICA) och teknik (ABB). Närhet till Storstockholm och Arlanda flygplats och  närhet till E18. Regionen har dock inte lockat så många logistiketableringar de senaste åren, vilket gör att läget inte lever upp till sin fulla potential.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 30 500 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.malarhamnar.se
  • www.handelskammarenmalardalen.se
  • www.vasteras.se

 

16. Värnamoregionen (Värnamo/Gnosjö/Gislaved)

59 poäng (62 poäng 2020)

Värnamoregionen har fått ett par logistiketableringar de senaste åren. Med industrins i övrigt starka tillväxt i regionen, som är Sveriges industritätaste, i kombination med markbrist på många håll i landet, stärks lägets förutsättningar för ytterligare logistiketableringar framåt. Bra kommunikationsläge vid korsningen E4/riksväg 27. En upprustning av järnvägen sträckan Värnamo-Halmstad och satsningen på kust till kustbanan Kalmar/Karlskrona-Göteborg kan också komma att öka regionens betydelse som logistikläge och godsknutpunkt framåt.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 21 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.gnosjoregion.se/
  • www.varnamo-naringsliv.se/

 

17. Trestadsregionen (Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla/Munkedal/Lysekil)

58 poäng (58 poäng 2020)

Trestadsregionen har ett starkt regionalt samarbete kring logistik genom Position Väst. Läget har en strategisk placering för att försörja den norska marknaden, och gynnas av närheten till den starka Göteborgsregionen, med utbyggt dubbelspår och motorväg Trollhättan-Göteborg som ger förbättrad tillgänglighet till Göteborgs hamn. Växande hamn i Uddevalla och ny satsning på insjöfart och med hopp om kommande förbättringar för inlandssjöfartens konkurrensvillkor ger också bättre framtidsutsikter. Att SAP planerar attt etablera ett datacenter i Trollhättan är också ett styrkebesked, som kan stärka läget framåt. Sedan Varner Gruppens storetablering i regionen 2015 har regionen dock inte lockat några större logistiketableringar. Logistikutbildning finns vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Tillkommande logistikytor 2016-2021: 0 kvm

  • www.positionvast.se
  • www.uddevalla-hamn.se

 

18. Uppsalaregionen (Uppsala, Heby)

57 poäng (54 poäng 2020)

Heby med e-handelsläget Morgongåva räknas till Uppsalaregionen sedan 2017, vilket fortsätter att stärka regionen, som annars inte gör många logistikinitiativ eller satsningar.  Morgongåva utvecklas till ett e-handelskluster, och Apotea bygger nu ytterligare ett lager på 38 000 kvm på orten, som väntas klart 2022. Demografiskt har Uppsala mycket goda förutsättningar för logistik, som Sveriges fjärde största stad befolkningsmässigt och närhet till Sveriges största och växande befolkningscenter i Mälardalen. Närhet till fraktflyg på Arlanda och Gävle Containerhamn är också plus. Intresset för logistik har dock varit i det närmaste obefintligt i Uppsala, och avsaknaden av logistikutbildning och regionala samarbeten har gett en relativt låg placering. Kommunen har dock stärkt sin logistikkompetens något de senaste åren, och skulle regionen göra en satsning på logistikmark finns alla förutsättningar för att stärka sin position på listan.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 38 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.uppsala.se/

 

19. Umeåregionen

56 poäng (53 poäng 2020)

ÅRETS KLÄTTRARE 2021

Umeå kom in på listan 2012, sitt ofördelaktiga demografiska läge till trots och har stärkt sin poäng rejält de senaste åren, tack vare nedviktningen av demografiskt läge som bedömningskriterium, till fördel för godsflöden. Umeå klättrar i år mest av alla lägen på listan, tack vare stark infrastrukturutveckling och ett stärkt regionalt samarbetsklimat med fokus på logistik, samt flera mindre logistiketableringar för last mile-logistik, som dock inte är stora nog att räknas in i byggstatistiken. Den växande basindustrin ökar godsflödena och även konsumentflödena ökar till och från regionen, trots det nordliga läget. Godsvolymerna via både Umeå hamn och NLC kombiterminal slog all time high under 2020, trots pandemin. Läget har ett starkt fokus på intermodala flöden, vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Umeå logistikpark med kombiterminal och Sveriges nordligaste containerhamn, med feedertrafik till Europa, är styrkor, liksom färjetrafik för gods till Finland. Forskning och utbildning i logistik vid Umeå universitet stärker också läget.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 23 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.umealogistikpark.se
  • //www.inab.umea.se
  • www.norrbottenshandelskammare.se

 

19. Nordöstra Skåneregionen (Hässleholm, Kristianstad, Åhus, Bromölla)

56 poäng (55 poäng 2020)

Sydöstra Skåneregionen har ett strategiskt samarbete kring Logistikregion Kristianstad-Hässleholm. Marktillgången är god, vilket kan få större betydelse framåt med tanke på den generella markbristen, men regionen saknar västra Skånes starka ekonomiska tillväxt och stora godsflöden. Planerna på en logistikpark med kombiterminal i Hässleholm Nord har legat i träda under några år, men finns med i kommunens investeringsbudget. Läget har framtiden för sig med utmärkt järnvägsinfrastruktur vid södra stambanan och goda rälsförbindelser till Sydsveriges viktigaste hamnar. Den väntade förskjutningen av landgående globala logistikflöden i öst-västlig riktning, där Polen väntas bli en viktig knytpunkt för Kinas nya Sidenväg, kan stärka regionen på sikt. Regionen är också ett dryckes- och livsmedelskluster med exporthamn i Åhus och utbildning i produktionslogistik vid Campus Hässleholm.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 11 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

  • www.hassleholm.se/hassleholmnord
  • www.ahushamn.se
  • www.skanenordost.se/sv/skane-nordost/Tillvaxtmotorn-KristianstadHassleholm/

 

21. Sydostregionen (Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Nybro, Kalmar)

55 poäng (53 poäng 2020)

ÅRETS MARKLYFT 2021

Sydostegionen fick en skjuts med två lageretableringar 2019; Royal Design i Nybro på 20 000 kvm, och Nordic Nest på 9 000 kvm i Kalmar, som inte tog sig över 10 000 kvm-gränsen i statistiken. Nu byggs Nordic Nests lager ut med ytterligare 12 000 kvm 2021, vilket gör att läget fått drygt 40 000 kvm e-handelsytor de senaste tre åren. Regionen ligger lite “off grid” utanför de klassiska godsstråken, och logistiken är beroende av vägtransporter på relativt små vägar. Men med strategiskt belägna hamnar med starkt växande flöden via Polen (Karlskrona) och Baltikum (Karlshamn) kan få ökad betydelse framåt, då flödena spås utvecklas mer i öst-västlig riktning. Kinas satsning på Sidenvägen, där Polen väntas bli epicentrum för den nya rälsbaserade handelsrutten, kan rita om Europas godsflödeskarta och påverka Sydostregionen positivt på sikt. I januari 2021 gick det första fulla tågsetet mellan Karlshamn och Mukran (Sassnitz) för vidare transport på Sidenvägen. Markbristen är stor i landet, och att Karlshamns kommun planerar att detaljplanera två miljoner kvadratmeter mark för logistik och industri i bästa läge intill färjehamnen, kan ge läget en skjuts framåt, och föräras med  utnämningen “Årets marklyft 2021”. Logistikutbildning finns vid BTH och yh-utbildning i internationell handelslogistik i Karlshamn. Regionen har dock brist på regionala nätverk och samarbeten, både mellan Karlshamn-Karlskrona och över länsgränsen till Kalmar, vilket försvagar läget.

Tillkommande logistikytor 2016-2020: 20 000 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 12 000 kvm

  • www.logistikkarlshamn.se
  • www.karlshamnshamn.se

 

22. Trelleborg/Ystad

54 poäng (54 poäng 2020)

Trelleborg/Ystad har i princip inga logistikytor alls, och att Skåne värnar om sin högvärdiga jordbruksmark försvårar för etableringar. Men tack vare att godsflöden fått större betydelse på listan i jämförelse med demografiskt läge, har regionen ändå potential som logistikläge. Utbyggnaden av Sveriges viktigaste roro-hamn i Trelleborg och starkt ökad färjetrafik till Tyskland och Polen från Ystad ger höga godsflöden, dock med stark tillväxt av roro- och kraftigt ökad lastbilstrafik i regionen. Närhet till Öresundsregionens stora konsumtionsområde och arbetsmarknad är styrkor. Den kapacitetsbrist som funnits i elnätet, som bromsat etableringstakten i Skåne, är tillfälligt löst genom kraftvärme och bedöms inte vara något hinder för etableringar på kort sikt.

Tillkommande logistikytor 2016-2021: 0 kvm

  • www.trelleborgshamn.se
  • www.port.ystad.se/

 

23. Sundsvallsregionen (Sundsvall, Timrå, Härnösand)

53 poäng (54 poäng 2020)

Sundsvall stärkte sin position rejält på listan 2020, mycket tack vare nedviktningen av demografiskt läge i bedömningen, vilket gynnat Norrlandslägena. Sundsvalls hamn är en av fem svenska hamnar som pekats ut som strategisk Core-hamn i EUs stomnätverk (TEN-T), med omfattande feedertrafik. Miljardsatsningar på infrastrukturen i regionen pågår, bl a med en ny kombiterminal och logistikpark i anslutning till hamnen med upprustning och elektrifiering av industrispåret från Ådalsbanan till hamnen. Regionen är ett nationellt trä- och pappersindustrikluster. Utbildning i inköp och supply management finns också. Den beslutade satsningen på Ostkustbanan, med dubbelspår Gävle-Sundsvall, stärker regionen som logistikläge. Dock har regionen inte lockat några större logistiketableringar de senaste åren, vilket drar ned poängen.

Tillkommande logistikytor 2016-2021: 0 kvm

  • www.sundsvalllogistikpark.se/

 

24. Ulricehamn (Ulricehamn, Tranemo)

52 poäng (53 poäng 2020)

Ulricehamn kom in på listan 2018, och sedan 2019 räknas även intilliggande Tranemo kommun till läget, där det också finns betydande logistikverksamhet. Kommunen ligger strategiskt invid riksväg 40 mellan Borås och Jönköping och har lockat ett par större lageretableringar de senaste åren. Kommunen profilerar sig numera som logistikläge och det finns viss tillgång till detaljplanlagd industrimark till lågt pris jämfört med de närliggande logistikfästena Jönköping och Borås. Med endast fyra mil till Jönköping och 10 mil till Göteborgs hamn har Ulricehamn geografisk närhet till två av Sveriges största logistiklägen, och den växande markbristen i landet kan göra att läget får en skjuts på sikt. Det regionala samarbetet är dock begränsat, och några ytterligare etableringsplaner är inte kända.

Tillkommande logistikytor 2016-2020 : 12 400 kvm

Tillkommande logistikytor 2021: 0 kvm

www.nuab.eu

 

 

25. Karlstad/Kristinehamn

50 poäng (48 poäng 2020)

Karlstad är ett trä- och pappersindustrikluster med regionalt nätverk inom förpackningsutveckling, och containerterminalen med järnvägsanslutning i Karlstads hamn är torrhamn för Göteborgs hamn med växande andel landbaserat gods. Hamnen ger också möjlighet till sjöfrakt direkt till Göteborgs hamn och Nordsjöhamnar. Närhet till Osloregionen ger viss potential för etableringar, men skulle kräva bättre väg-och järnvägsförbindelser med dubbelspår mot Oslo. Kristinehamn kom in på listan tack vare Finnfoams nyetablering, som också är regionens enda större etablering de senaste åren. Kristinehamn ligger demografiskt bra till längs E18 mellan Örebro och Karlstad, med tillgång till järnväg och hamn i Vänern. Här ligger också krisberedskapsmyndigheten MSBs centrallager, och betydlesen av kompetens inom krislogistik växer nu till följd av pandemin.

Tillkommande logistikytor 2016-2021: 0 kvm

  • www.kristinehamn.se
  • www.vanerhamn.se

(Copyright: Intelligent Logistik 2021)

Till toppen av sidan