– Det finns en risk att politiska beslut fattas på felaktiga grunder, menar Cecilia Kellberg
Foto Riksrevisionen
Energimyndigheten och Trafikverkets prognoser på hur trafikmängden kommer att öka skiljer sig åt med nästan 20 procent vid år 2040 och går passande nog i linje med myndigheternas särintressen. Det visar en färsk granskningsrapport från Riksrevisionen.
Ur Intelligent Logistik nummer 1 2019 – vill du läsa mer: prenumerera här!
I januari släppte Riksrevisionen en granskning av prognosarbetet hos myndigheterna inom transport-, bostads-, energi- och miljöområdet. Bland annat har Riksrevisionen djupgranskat Energimyndigheten och Trafikverkets skattningar av hur mycket trafikmängden för persontransporter kommer att öka i Sverige. Trafikverkets prognos över trafikmängden (mätt som transportarbete, i fordonskilometer) 2040, ligger närmare 20 procent över Energimyndighetens.
– Vi säger ju ingenting om vem som har rätt eller fel, men den högre siffran används som underlag till beslut för infrastrukturinvesteringar och torde gynna sådana, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen hos Riksrevisionen.
Myndigheternas scenarierarbete skiljer sig åt – både vad gäller indata, antaganden, metoder och resultat.
– Man använder sig av olika statistik som indata, sedan gör man olika antaganden om exempelvis hur bilinnehavet kommer att utvecklas och hur fördelningen av drivmedel kommer att se ut.
Trafikverkets vs Energimyndighetens utvecklingsprognoser för persontransporter. Källa: Riksrevisionen.
Två skilda prognoser
Resultatet blir två helt olika prognoser för framtida trafikmängd. I vissa fall sker myndigheternas ”dubbeljobb” med scenarier omedvetet – men så har inte varit fallet här, berättar Cecilia Kellberg.
– När det gäller t ex bilinnehav och drivmedelsfördelning, är myndigheterna fullt medvetna om att man gör olika bedömningar.
Energimyndighetens scenarier är en del av underlaget för rapporteringen till EU, där Sverige bedömer hur utsläppen av växthusgaser kan se ut på sikt. Trafikverket använder prognosen som underlag för infrastrukturplaneringen.
– Högre trafikmängd speglar ett större behov av trafikinvesteringar, en lägre trafikmängd kan spegla ett mindre behov av klimatpolitiska insatser, säger Cecilia Kellberg.
Högre trafikmängd speglar ett större behov av trafikinvesteringar, en lägre trafikmängd kan spegla ett mindre behov av klimatpolitiska insatser.
Motsägelsefullt beslutsunderlag
Hon, liksom Riksrevisionen, ser inte poängen med att olika myndigheter drar olika slutsatser om framtiden.
– Det finns en risk att i nästa led, när beslut ska fattas om investeringar eller klimatpolitiska åtgärder, så får regering och riksdag olika framtidsbilder och baserar besluten på felaktiga grunder eller inkomplett information.
Prognoser är alltid osäkra, men Riksrevisionen menar att det är bättre att myndigheterna kommer överens om vilka data och tillvägagångssätt man använder sig av i prognostiseringen, än att var och en sitter på sin kammare och gissar.
– För beslutsfattarna vore det bättre med gemensamma riktlinjer – och att man dessutom är tydlig med att redovisa osäkerheten i prognosen, t ex genom känslighetsanalyser.
Strävar mot Trafikverkets prognos
Energimyndigheten menar att man strävar efter en större samklang mellan sin och Trafikverkets prognos: “Vi ser att det finns möjligheter till större samarbete än vad vi har idag, och att det kan formaliseras ytterligare. Vi ser att det på flera områden bör vara så att vi ska använda Trafikverkets underlag där de har sådant” kommenterar Energimyndigheten genom sin presstjänst.
“Våra senaste scenarier (med nya elasticiteter) hamnar avsevärt mycket högre i transportarbetet och således bör vi hamna närmare Trafikverkets prognoser”
Red: Även Trafikverket har ombetts kommentera Riksrevisionens rapport, vi har dock inte fått något svar före tidningen gick i tryck.
Av Klara Eriksson
Ur Intelligent Logistik nummer 1 2019 – vill du läsa mer: prenumerera här!
