Det behövs genomtänkt citylogistik för att minska utsläppen och trängseln.
– Men klappjakt på bilister löser inte stadskärnornas problem, säger Joachim Glassell, Svensk Handel, som med 12 000 medlemsföretag ser sig som en viktig aktörer för framtidens tätortslogistik.
Joachim Glassell på Svensk Handel ser många utmaningar för en hållbar varuförsörjning i framtidens storstads- och tätortsmiljöer. Foto Lena Sonne
– Det handlar om att få in varorna där människor bor. Men handelns varuflöden är inte kundorderstyrda på samma sätt som basindustrin utan mer nyckfulla, dessutom säsongs- och väderberoende.
– När t ex Stadium laddat med vinterjackor vid höstens korta köldknäpp slog vädret om och den förväntade köpruschen uteblev.
– Handeln präglas av ryckighet. Förutsebara toppar som barnbidrag/lön är lätta att planera för. Då kan handeln sätta in mer personal.
– Men helt oförutsebart är när en kändis som Anna Bergendahl har en viss typ av sneakers på sig på TV eller när Mat-Tina använder en ovanlig produkt som lemoncurd. Då rensas hyllorna på det på någon timme.
Präglas av trender.
– En ny trend är att grillkött för sommarens grillning går från fläskkött till nöt. Eller att e-handeln minskar dramatiskt vid bra väder i juli och augusti.
Det finns ingen heltäckande statistik över handelns omfattande varuflöden.
Variationerna och oförutsägbarheten i volymer försvårar planeringen och samordningen av stadstransporterna, menar Joachim Glassell.
– Handeln är bra på samlastning och de stora aktörerna har effektiva system. En mycket liten del av handelns transporter sker med tunga lastbilar. 85 % körs med mindre lastbilar och firmabilar.
– Av all varudistribution står handeln för 25 %. Men hela 35 % hör till byggsektorn, som enligt Joachim Glassell är dåliga på att samordna och planera transportbehovet.
– En i branschen med inblick i bygglogistiken beskrev det som “limousinservice” för byggsektorn. En beställning kan gå iväg kl 16 med krav på att ha varan nästa morgon.
Eftersom baklager är borta numera och ingen vill binda kapital, genereras mer transporter.
“Trängsel del av charmen”
Han tycker också att det pågår en “klappjakt på bilister” i prioriteringarna vid citylogistik.
– Det får inte gå ut över tillgängligheten. I Sundsvall centrum skulle t ex 60 jobb gå förlorade med en förlust på 45 miljoner vid en omdirigering av trafiken, berättar en av våra medlemmar.
– P-platser är en viktig del. Första prioritet ska vara utsläpp och miljön. Men trängseln och myllret i stadskärnor är en del av charmen i en storstad.
Han påpekar också att citylogistik inte är någon ny företeelse.
– Städers primära funktion har alltid varit marknadsplatser. Julius Ceasar införde tidsstyrda leveranser och förbjöd godstransporter dagtid i Rom, invånarna vittnade om dålig nattsömn. Napoleon numrerade gatorna i Paris så att det skulle vara lätt att hitta. Londons tunnelbana som byggdes 1840 syftade till att få bort fotgängarna från gatorna. Idag hade man kanske tänkt att inte bara människorna skulle under jord, utan även gods.
Av Lena Sonne
