Coops nya centrallager i Eskilstuna går in på upploppet, med målet att skicka ut första leveransen i september nästa år. “Vi har klarat att hålla tidsplanen trots materialbrister. Nu gäller det bara att samma sak gäller för automationen” säger projektledare Mats Tornard.
Mats Tornard anställdes av Coop 2018 med uppdraget att driva projektet att förse Coop med ett nytt, modernt centrallager, som ska ersätta det befintliga lagret för torrvaror i Bro och färskvarulagret i Västerås och försörja Coops 800 svenska butiker med varor.
Mats Tornard. Foto Coop
– Att valet föll på Eskilstuna beror på flera samverkande faktorer: läget var jätteviktigt, men också att här fanns en markyta som var tillräckligt stor, med möjlighet att bygga ett elektrifierat tågspår hela vägen in på vår tomt; på alla andra siter var det komplicerat och dyrt, och vi hade nästan alltid fått köra med diesel sista biten in, berättar Mats Tornard.
Geografiskt matchar Eskilstuna tyngdpunkten för Coops butiksnätverk väl, och ger effektivare intransporter från leverantörerna i Sydsverige. Coop sedan länge med järnvägstranaporter av hållbarhetsskäl, och Coop-tåget ersätter 16 900 lastbilstransporter per år. Med tåg gäller det att i högsta mån undvika omlastningsmoment och att få ut så mycket kapacitet som möjligt av lösningen.
– Svealandsbanan går strax söder om vår tomtgräns och logistikparken bygger ett stickspår in till oss. På det har vi byggt dubbla spår vilket gör att vi kan dra in två fullängdståg och lossa och lasta dem parallellt. Det är stor skillnad mot i Bro där vi inte ens kunde ta in ett helt tågset.
Avvaktar med e-handelsautomation
Coop satsar på spåranslutning och automatiserad butikslogistik i nya jättelagret i Eskilstuna. Foto Kasper Dudzik
Lagret är en mångmiljardinvestering för Coop och ska vara i full drift runt halvårsskiftet 2024. Det totalt 109 000 kvm stora byggnaden (inräknat bottenplatta och entresoler) har tre höglager; ett på 36 meter och två på 27 meter. Byggnaden är ritad av Krook & Tjäder och uppförd av Tommy Allström Byggproduktion, ska certifieras som Miljöbyggnad Silver och på taket ska en solcellsanläggning på 6,1 MW att installeras, med miljöcertifierade solpaneler från Norge. Lagret har även utrustats med ett 1 500 kvm stort aktivitetsområde, med idrottsplan, gym och relax, för ökad trivsel.
Till skillnad från konkurrenterna Ica och Axfood, väljer Coop att avvakta med att automatisera e-handelslogistiken, som även fortsatt ska skötas från kedjans “darkstore” i södra Stockholm och från butikerna.
– Den onlineaffär vi har nu är ännu inte helt mogen, affärsmodellen är inte helt satt. Vi vet ännu inte vad som är viktigast för kunden: är det ledtid, sortimentsbredd, pris, leveranskostnad? Så länge vi inte vet vad som är viktigast känns att investera i en automationslösning lite vågat. Om exempelvis ledtiden är viktigast för kunderna då kanske det är bättre att bygga organiskt, närmare kunderna, än att satsa på stora automationslager.
Effektivare butikslogistik
– Det fina i matrisen är styrningen i hur ordrarna plockas ihop: att rätt vara kommer i rätt ordning på en pall, säger Mats Tornard. Foto Coop
Lagret automatiseras av SSI Schäfer med höglager för pallgods, automatiserad depallettering och två robotområden med varsitt skyttelsystem för lådgods i kall- respektive varmlagret. Skyttelsystemen är baserade på matriser där både kartongplock och småplock sker från samma skyttel.
– Vilken skyttel som helst i systemet kan hämta lådor från vilken kartongplats som helst, och leverera lådorna till vilken robot som helst. Det gör att allt lagrat gods är tillgängligt hela tiden, berättar Hans Ekström, projektledare för Coop på SSI Schäfer.
95 procent av allt orderplock blir automatiserat.
– Det fina i matrisen är styrningen i hur ordrarna plockas ihop: att rätt vara kommer i rätt ordning på en pall, för att göra den så enkel som möjlig att plocka upp i butiken. Pallen blir optimalt byggd, stabil och så full som möjligt, vilket även det i slutänden minskar transporterna, säger Mats Tornard.
Lagret ska öka antalet skickade ordrar, öka effektivitet och fyllnadsgrad i leveranserna och förbättra ergonomin genom att robotar gör de tyngsta lyften.
– I dagens terminaler finns det de som lyfter sju ton på ett arbetspass, det är ett tungt jobb helt enkelt, som nu kommer bli lättare.
Verksamhet dygnet runt
Automationen ska rulla dygnet runt och 320 lagerarbetare och 80 servicetekniker kommer bemanna lagret över tre skift. Mats Tornard tror inte kompetensfrågan blir något större problem – trots att Eskilstuna växer som logistikläge och det poppar upp en rad liknande arbetsplatser.
– Vi har en väldigt bra dialog med kommunen och har fått vara med och designa utbildningar med den kompetens vi behöver framåt. Om jag får skjuta in lite skryt så har vi även jobbat med arbetsmomentens utformning och med att skapa en trivsam miljö kring och i lagret. Det ska vara en kul plats att komma till.
Utleveranserna ska gå med tåg söderut och med lastbil i mälardalen och norröver, men i framtiden kan det bli tåg även norrut.
– Med den utbyggda kapaciteten är det möjligt – men inget är bestämt ännu.
Av Klara Eriksson