Bygget av den nya höghastighetsbanan är den största infrastruktursatsningen i Sverige på 150 år. Stockholm, Göteborg och Malmö ska bindas ihop. Men var ska banan gå och hur ska den finansieras?
PwC har på uppdrag av Sverigeförhandlingen undersökt olika finansieringskällor och metoder. Sverigeförhandlingen har som uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande, ta fram förslag på finansiering, en utbyggnadsstrategi och hitta lösningar för var spår och stationer ska ligga.
I rapporten är de mest prioriterade finansieringskällorna, utöver anslag, banavgifter och nya fastighetsbaserade regionala skatter, men också avgifter och vinster med direkt samband med investeringen. Bl a lyfter man fram förskottering, kommunal medfinansiering, försäljning av statliga tillgångar, lån och järnvägsobligationer.
I infrastrukturpropositionen från 2012 framgår att det kan vara motiverat att använda kommunal medfinansiering, om kommunens invånare har en tydlig nytta av investeringen. I rapporten påpekas man dock att ”de pengar som kommunerna kan bidra med eller låna till staten kommer från samma källa som statens pengar – skattebetalarna.
Den samhällsekonomiska nyttan av en höghastighetsbana skulle kunna ge “en ökad generell skattebas i de delar av Sverige som får tillgång till banan”.
PwC gör bedömningen att en finansieringsmetod kan vara att ta ut “olika typer av fastighetsskatter till följd av ökade taxeringsvärden för lokaler, bostäder och industrier.”
Ytterligare en finansieringsmetod som bör utredas är s k OPS, offentlig-privat samverkan.
Utifrån rapporten kommer Sverigeförhandlingen nu att göra sin analys och utvärdering. Dess analys presenteras i en delrapport till regeringen i slutet av året.
På mässan Elmia Future Transport arrangerar Intelligent Logistik ett extrainsatt lunchseminarium om höghastighetsbanan den 6 okober kl 12.
