Första spadtaget från vänster: Anders Ygeman (s) ordförande i trafikutskottet, Jan Persson, vd Kilenkrysset, Lars Bryntesson KS-ordförande i Sigtuna, Stig Wåhlstedt vd Gävle Cotainerterminal och Efe Hatay, coo, Yilport Holding Inc. Foto Lena Sonne
Den 26 augusti togs det första symboliska spadtaget för den efterlängtade kombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg, strax söder om Arlanda.
Efe Hatay, Yilport, som driftar terminalen via SPT, Skandinavian Ports & Terminals, höll i ett av spadskaften.
– Yilport Holding driver fem hamnar i Turkiet, äger 50 % av Maltas största terminal, driver Gävle Containerterminal och från årsskiftet även hamnterimalen i Oslo, sa Efe Hatay från ledningen för Yilport.
Gävle hamn har 80% exportgods. Med den nya kombiterminalen kommer möjligheterna att få in mer importgods för Storstockholm att förbättras markant.
– Vi är stolta över att få in en stark ägare som Yilport i Rosersberg. Via hamnen i Gävle kommer de att öka flödena av importgods till Stockholm och Mälardalen, sa Jan Persson, Kilenkrysset.
– Detta är en bättre lösning än att bygga ut Norvik för över 3 miljarder där det dessutom saknas infrastruktur på land.
Genom att gå in som huvudfinansiär för den nya motorvägsavfarten till Rosereberg har Kilenkrysset på nio år etablerat Rosersberg och Stockholm Nord som det viktigaste logistikområdet i Stockholm.
– Det som mu utvecklas och är mest expansivt är dels Stockholm Nord och dels vad jag kallar Stockholm Väst där både Upplands Bro och Håbo ligger särskilt bra till för stora nya logistiketableringar.
Välkomnar logistik
Jan Persson strödde beröm över S-styrda Sigtuna kommun.
– De har högsta poäng. Men egentligen är inte den politiska färgen så viktig. Däremot är det synd att huvuddelen av Storstockholms 29 kommuner inte gillar nyetableringar och särskilt inte av logistik.
Men Sigtuna gillar logistik:
– Över 80 % av ytan i Sigtuna kommun är förbjuden att bygga bostäder på p g a flygbuller. Men på den övriga utan är vi tillsammans med Sundbuberg den kommun i norra Storstockholm som bygger mest bostäder, sa Lars Bryntesson.
Planerna är också den största expansionen av arbetsplatser i Stockkholm från ca 20 000 idag till ca 50 000 år 2030.
Bygget av terminalen har egentligen redan startat. Två kranar från Leibherr är beställda och om något år kommer ett 15-tal anställda att vara sysselsatta i kombiterminalen.
Av Lena Sonne/Gösta Hultén
