Maskinentreprenörernas “Stora Infradagen” i den fullsatta Industrisalen på Industrihuset i Stockholm i fredags den 25/1 fick mer fokus på yrkesutbildning och arbetslöshet än på framtida infrastrukturprojekt.
– Maskinförare är ett bristyrke, men när regeringen tar bort möjligheten att ta körkort i gymnasieutbildningen är det att köra åt fel håll och vi tvingas söka förare i andra länder, sa Håkan Norén från Maskinleverantörerna.
Något svar på den frågan kunde inte infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd ge. Hon valde istället att betona den stora satsning på infrastruktur som ska komma fram till 2025, på 522 miljarder SEK totalt, varav 241 miljarder till bättre drift och underhåll till vägar och järnvägar och 281 miljarder till nyinvesteringar.
– Ett nytt planeringssystem 2014 till 2025 ska säkra att rätt objekt kommer i rätt tid. Den 13 juni kommer Trafikverkets förslag till prioriteringar i infrastruktursatsningar.
Vill ha snabbare satsningar
Magdalens Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (S) efterlyste snabbare och större satsningar och berättade att hon som sakkunnig i infrastrukturfrågor under Göran Persson på 1990-talet, var med och relativt snabbt sjösatte stora projekt som Bottniabanan, E4 Uppsala-Gävle och Södra Länken i Stockholm.
– Vi har högre ambitioner och vill satsa 46 miljarder mer än regeringen.
Hon kritiserade också Anders Borgs tanke att blanda gods och höghastighetståg på den kommande Ostlänken.
Magdalena Andersson nämnde också förslaget om s k vägslitageavgifter för tunga lastbilar.
– Tyskland och Polen har redan sådana avgifter. De kommer i Frankrike i sommar och i Danmark nästa år.
Avgifterna ska vara högre för nedsmutsande fordon. Om de ska omfatta alla vägar eller bara de stora ville Magdalens Andersson inte svara på.
– Vi tittar på vilka vägar som ska omfattas och vi återkommer med ett färdigt förslag till 2014, sa hon till Intelligent Logistik.
Infrastrukturministern avstod att direkt polemisera mot förslaget. Överhuvudtaget var debattemperaturen låg när det gällde infrastruktur. Den ende som nämnde ett nytt konkret projekt var Gustav Fridolinv(MP) som talade för behovet av Norrbotniabanan. Han ville också öppna för blocköverskridande uppgörelser om ny infratsruktursatsningar.
Vill se fler och mindre projekt
Mest applåder rev nye LO-basen Karl-Petter Thorvaldsson ner när han pläderade för fler och mindre infrastrukturprojekt för att få ner dagens höga arbetslöshet.
– På 1930-talet när min farfar, som var glasarbetare i Kosta, blev arbetslös, så satte regeringen igång AK-arbeten och han var med och byggde den spikraka landsvägen Kosta-Lessebo. Den fungerar fortfarande bra. Gör något sådant nu också, var hans uppmaning till regeringen.
Ökad urbanisering
Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm (M) förutsåg att var fjärde invånare i Sverige 2030 kommer att bo i Stockholm.
– Men Sverige behöver fler tillväxtregioner menade han.
Det kan noteras att varken Sten Nordin eller någon annan nämnde jättesatsningen på ny hamn i Norvik som ett kommande infrastrukturprojekt.
Ingen av debattörerna visade heller någon större entusiasm för att skapa större projekt med privat medfinansiering efter det samhällsekonomiska fiaskot med Arlandabanan.
Gösta Hultén
