KRÖNIKA: Arbetskraftsfrågan underskattas i beslutet om lagrets lokalisering   

februari 11, 2020 ARBETSMARKNAD , ÅSIKT , LAGER , LOGISTIKLÄGEN
KRÖNIKA: Arbetskraftsfrågan underskattas i beslutet om lagrets lokalisering   

Tobias Jonasson är partner på konsultföretaget MYSIGMA och krönikör för Intelligent Logistik. Foto: Hilda Hultén.

Jag brukar lite förenklat säga att ett lager i en logistikkedja har som funktion att skapa tids- och platsnytta genom att tillgängliggöra varor på ett så kostnadseffektivt och miljöeffektivt sätt som möjligt. Att bedriva lagerverksamhet handlar inte bara om kostnader och kapitalbindning utan lika mycket om service och intäkter. Ett distribuerande lager som inte löser sin uppgift på rätt sätt kan leda till en försämrad kundupplevelsen och i värsta fall en förlorad kund. Omvänt kan rätt prestationer belönas med nöjda kunder och ökade intäkter. Lagret har med andra ord en central roll i strävan mot att nå en hållbar driftekonomi och service i tillfredsställandet av den så ofta krävande kunden. Var lagret är lokaliserat är i sin tur en kritisk faktor för hur väl verksamheten kan leva upp till sin roll.

 

På ämnet lagerlokalseringar har jag tidigare tagit upp det faktum att marktilldelningar för lageretableringar har svårt att hävda sig i den kommunala byråkratin och prioriteringsordningen. Konsekvensen blir att lagrens placeringar ofta blir resultatet av en halvdålig kompromiss mellan hyresgästernas faktiska behov och var kommunerna, i egenskap av innehavare av stora exploaterbara marker, för stunden har dristat sig till att avvara byggbar logistikmark. Detta gör tillgång på mark i bra lägen till en slags logistisk hämsko som håller tillbaka potentialer i många verksamheter. En annan sådan broms som blir alltmer påtaglig är tillgången på arbetskraft.

 

Beslut om lagerplacering föregås normalt av en lokaliseringsanalys. Stort avseende brukar här fästas vid transporterna. Med ambitionen att minimera avstånd och därmed kostnader och ledtider i distributionen till företagets kunder fastställs verksamhetens så kallade geografiska tyngdpunkt. Andra parametrar att ta hänsyn till är infrastruktur, närhet till transportörernas terminaler och såklart förekomsten av byggbar mark. Även tillgång på personal och närvaro av högre utbildning är kriterier som spelar in. I praktiken verkar dock många ta för lätt på frågan om hur man i både det korta och längre perspektivet säkrar rätt arbetskraft på lagret.

 

Rätt arbetskraft på ett lager har flera dimensioner. Dels handlar det om att i det korta perspektivet kunna hantera fluktuationer i in- respektive utleveransvolymer i samband med hög- och lågsäsonger. Många lagerverksamheter står idag inför enorma utmaningar att tillfälligt bemanna upp under högsäsong. Utmaningen försvåras ytterligare av utvecklingen mot en allt högre koncentration och klusterfiering av nya lager, med en stundom mycket tuff lokal konkurrens om personalen. Samtidigt har ökat inslag av automation i viss mån en dämpande effekt på svängningarna i personalbehovet, men ställer i sin tur också ökade krav på en ny typ av kvalifikationer. Detta har på senare tid gett en ny dimension och innebörd i att säkerställa rätt arbetskraft på lagret. Då en modern lagerverksamhet idag mer påminner om en sofistikerad produktionsenhet har kraven ökat på behörig kompetens inom exempelvis avancerad produktionsteknik och IT.

 

I delar av Europa är personalfrågan på lagret redan akut. På hemmaplan är problemet främst koncentrerat till enstaka geografiska områden. Generellt behöver företagen lägga större vikt vid förutsättningarna för att på kort och lång sikt säkerställa tillgången på rätt arbetskraft på sina lager. Detta gäller inte minst i beslutet om lagrets lokalisering.

 

Tobias Jonasson


Läs mer