EUs framtida klimatpolitik spretar

EU-parlamentarikerna Kent Johansson (C), Marita Ulvskog (S) och Christofer Fjellner (M) debatterade nyligen EU:s framtida klimatpolitik på Fores. Debatten inleddes med en diskussion mellan Lars Zetterberg från IVL Svenska Miljöinstitutet, Martina Krüger från Greenpeace och Erik Filipsson, Vattenfall.

Erik Filipsson påpekade att Vattenfall länge har eftersträvat en ökad klarhet kring EU:s ambition efter 2020 och ansåg att målet om 40 procent minskade utsläpp är väl avvägt och ligger i linje med det långsiktiga målet om 80-95 procent minskade utsläpp i de industrialiserade länderna. Han välkomnade även den svenska regeringens kommentar om att utsläppsmålet bör vara överordnat de andra målen.
Martina Krüger och Lars Zetterberg sa att de nuvarande målen ligger i linje med de långsiktiga målen, men att EU ser ut att lägga sig på den minst ambitiösa nivån, om 80 procent minskade utsläpp.
– Med 40 procent år 2030 når man nätt och jämnt fram till 80 procent. Jag gissar att de tänker sig 60 procent fram till 2040. Ska vi rädda klimatet behöver vi kanske göra mer än 80 procent fram till 2050, sade Lars Zetterberg.

Skjuter ansvar på u-länderna

Martina Krüger ansåg att vi behöver lägga oss på en hög nivå för att stärka EUs position i förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal i Paris 2015.
– Om vi lägger oss under den nivå som forskare anser är vår beskärda andel, kommer de andra länderna anse att de rikaste länderna undviker att göra det som krävs för att rädda klimatet, och bara skjuter över ansvar på utvecklingsländer, sade hon.
Lars Zetterberg, forskare vid IVL, konstaterade att argumenten för att bara ha ett utsläppsmål är att fler mål inte leder till ytterligare utsläppsminskningar, utan enbart leder till att minskningar omfördelas mellan sektorer. Dessutom blir kostnaderna enligt ekonomisk teori högre om man har flera mål. Däremot går det att argumentera för flera mål utifrån andra viktiga samhällsmål, som att öka energieffektiviseringen eller att öka produktionen av andra typer av energislag.
Vad säger då EU-parlamentarikerna om att ha flera olika klimatmål?
– Vi tycker att det är viktigt med flera mål, för om man ska nå utsläppsmålet, måste man ju ha några trappsteg för att visa vart vi är på väg och hur man rent sakligt ska gå till väga. Jag tycker att det är bra att vi har en bred majoritet i EU-parlamentet för tre mål, sade Marita Ulvskog (S).
Kent Johansson (C) instämde om att det är bra med flera mål. Framför allt tryckte han på vikten av förnybarhetsmålet, eftersom det, ur geopolitisk synpunkt, gör att Europa minskar sitt beroende av oljerika länder som Ryssland.
– Globalt oberoende och globalt självförsörjande vad gäller energi är också viktiga delar, och därför har jag med tre mål, sade han.

Vill se mindre kärnkraft

Christofer Fjellner (M) ansåg däremot att utsläppsmålet är överordnat och påpekade att det är viktigt att vi når detta mål på ett sätt som inte drabbar jobben och tillväxten för hårt.

– EU-kommissionens utvärderingar visar att ett förnybarhetsmål gör det dyrare att nå våra klimatambitioner, sade Fjellner, som återkom till vikten av att klimatpolitiken är så kostnadseffektivt som möjligt.
– Tittar man särskilt på föreslagna förnybarhetsmål är det för Sverige tydligt att det inte är förändringar i användning av olja eller gas som blir effekten, utan att vi måste använda mindre kärnkraft.
Frågan om EUs framtida klimatmål förhandlas just nu fram bland medlemsstaterna i Europeiska rådet. Därefter följer en förhandling i parlamentet innan målen kan antas. Sannolikt sker detta efter sommaren, vilket innebär att det blir det kommande parlamentet som förhandlar. Valet till Europaparlamentet blir därför avgörande för EUs klimatpolitik.

Av Lena Sonne


Läs mer