Ur senaste numret: Stora investeringar i elnätet väntar

mars 27, 2019 INFRASTRUKTUR , MILJÖ/CSR
Ur senaste numret: Stora investeringar i elnätet väntar

Svenska kraftnät kommer investera 13 miljarder i stamnätet under åren 2020–2022, och investeringstakten kommer därefter fortsatt vara hög. Idag är kapacitetetstaket redan nått i bland annat Mälardalen – invasionen av datacenter har där varit en bidragande faktor.

Ur Intelligent Logistik nummer 2 2019 – vill du läsa mer: prenumerera här!

En stark urbanisering, på vissa ställen kombinerat med etableringar av datacenter, har lett till att kapacitetstaket för stamnätet för el är nått för Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg.

– Det innebär att underliggande, regionala nät inte får ta ut mer kapacitet från stamnätet, och att man kan behöva säga nej till etableringar som kräver mycket el, säger Erik Böhlmark, elmarknadsanalytiker på Svenska kraftnät.

Att Northvolts batterifabrik hamnade i Skellefteå och inte i Västerås, berodde mycket på brist på kapacitet i stamnätet.

– Det var tal om Västerås från början, men det gick inte att ta ut den el som krävdes.

I Mälardalen har kapacitetsbristen spätts på av etableringen av de många serverhallarna; däribland Amazon Web Sevices (AWS) tre hallar i Mälardalen och Googles i Avesta. Ett datacenter kräver omkring 300-500 MW el – vilket motsvarar förbrukningen i en medelstor svensk stad. Uppsala och Västerås förbrukar till exempel omkring 300 MW per år.

Datacenter framtiden?

Om Sverige ska investera i serverhallar är något som kan ifrågasättas – idag är har de en kraftigt reducerad energiskatt liksom all energiintensiv industri, vilket motiverats med att pappersbruk och stålindustri inte ska konkurreras ut och flytta utomlands. Men i förhållande till tillverkningsindustrin ger serverhallarna få jobb.

– Men man ser det väl som en framtidsinvestering, säger Erik Böhlmark.

Mellan 2020–2022 kommer svenska kraftnät investera drygt 13 miljarder SEK i både upprustning av befintligt stamnät och nya ledningar.

–  Vi har till exempel en åtgärd som kommer hjälpa upp Uppsala-problematiken, kompletterar en befintlig ledning med en så kallad högtemperaturlina och då kommer man kunna öka uttaget där 2020. Utbyggnaden av nätet i Stockholm pågående i två löpande program med ökande kapacitet de närmaste åren. Västerås kommer in lite senare – omkring 2025.

Foto: Svenska Kraftnät.

Förutspå elbehovet

Som elmarknadsanalytiker är Erik Böhlmarks uppgift att förutspå hur behovet och tillgången till el för det svenska stamnätet kommer utvecklas på kort och lång sikt, och det är många faktorer som driver den nuvarande investeringsgraden.

– Investeringarna idag är stora jämfört med tidigare och det kommer allt mer eftersom. Det är drivet av rena reinvesteringar, anslutning av ny elproduktion och marknadsintegration, säger Erik Böhlmark.

Delar av det svenska stamnätet behöver bytas ut – som de nära 70 år gamla förbindelserna mellan norra och södra Sverige.

– Den byggdes efter andra världskriget och det är dags att byta ut den, men det ligger lite längre fram i tiden. Det kommer kosta 50 miljarder och ske under en längre tidsperiod.

Sveriges befolkning flyttar söderut, vilket ställer nya krav på stamnätet. Mycket el produceras i norr – och där byggs också många nya stora vindkraftparker – men när folk inte i samma utsträckning bor där, måste elen transporteras söderut. Samtidigt minskar kärnkraften i Sverige.

– Vi bygger även en ny förbindelse med Tyskland, Hansa Power Bridge, det byggs ut mycket sol- och vindkraft i Tyskland och därigenom kan vi använda vår vattenkraft till att parera och komplettera deras vind och sol.

Räknar med 60 procent elbilar 2040

Svenska kraftnät beräknar hur elanvändandet kommer förändras på kort och lång sikt. Inom transportsektorn räknar man med en elektrifiering av transporterna som dellösning för att nå fossilfrihet, men Svenska kraftnät har framförallt räknat med en elektrifiering av personbilsflottan i sina långsiktiga prognoser.

– Vi räknar med en 60-procentig elektrifiering av personbilsflottan 2040, vilket skulle kräva 9 TWH.

Det kan jämföras med hela Sveriges årsförbrukning av el, som ligger på 145 TWH i dag.  För godstransporter har man ingen separat prognos utan detta anses ingå i den allmänna förbrukningen.

– Bedömningen som gjordes var att elektrifieringen av transporter inte var så pass omfattande att det påverkade den totala elförbrukningen i så stor omfattning. Men dessa antaganden uppdateras kontinuerligt så om vi ser att detta kan bli en större trend så är det någonting vi kan överväga att ta in i våra prognoser, säger Erik Böhlmark.

Stamnätet måste såklart finnas där för att elen till fordonen ska komma fram, men organisationen av själva laddningen blir framförallt en fråga för de regionala och lokala näten.

– De är framförallt de lokala nätet som får en utmaning när det ansluts elfordon – sedan kan det ju hjälpa om de laddar på bättre tider.  

Behövs förändrad lagstiftning

På seminariet Eltransport Stockholm 2030, på Södertälje Science Week, lyfte Susanna Hurtig, chef för E-mobility Norden på Vattenfall, behovet av att elanvändningen planeras smart om den ska räcka till alla. Här kan en differentierad taxa vara en del av lösningen.

– Vi måste tänka på när vi laddar så vi kan kapa topparna, vi behöver en klok och bra laddning, sa Susanna Hurtig.

En sådan lösning skulle kräva förändringar i lagstiftningen, menar Erik Böhlmark.

– Nyckelspelaren kommer bli Energimarknadsinspektionen, och för att få till det krävs branschsamverkan mellan oss, elbolagen och Energimarknadsinspektionen, och i slutändan måste även riksdag och regering säga sitt. Lagstiftningen kommer med all säkerhet behöva ändras så man kan dra nytta av flexibiliteten.

Elslukande stålindustri?

Men det är inte bara fordonen som det finns förhoppning om att elektrifiera utan även delar av industrin. Järn- och stålindustrin stod t ex för 36 procent av Sveriges utsläpp av koldioxid 2017, och just nu pågår försöksverksamhet för att elektrifiera stålproduktion av SSAB i Luleå, det s. k. Hybritprojektet. Skulle hela SSABs anläggningar  i Luleå och Oxelösund drivas på el skulle det kräva 15 TWH. Men i det fallet är i alla fall Svenska kraftnät förberedda.

– Vi tittar på lite olika scenarier, elförbrukningen skulle kunna sticka iväg till 200 TWh i extremfall, säger Erik Böhlmark.

Av Klara Eriksson

Ur Intelligent Logistik nummer 2 2019 – vill du läsa mer: prenumerera här!


Läs mer