Nytt regelverk för inre vattenvägar öppnar för mer sjöfart på Vänern och Mälaren

januari 10, 2014 Infrastruktur , Miljö/CSR , Sjöfart , Transport

Vid EU-inträdet 1995 utverkade Sverige ett undantag från att tillämpa EUs regler om sänkta krav för det tonnage som seglar på s k inre vattenvägar, i Sverige främst Vänern, Mälaren, Göta kanal och Södertälje kanal.

Det har bidragit till att sjöfartsvolymerna här har minskat de senaste tio åren för Vänerns del från ca 3 miljoner ton år 2000 till 2,2 miljoner 2010. Därför har de svenska inre vattenvägarna i motsatts till i övriga Europa fått allt mindre betydelse.

Nu ska det dock bli en ändring. I november tog riskdagen beslut om de lagändringar som gör att båtar med lägre fribord och mindre krav på säkerhet och besättning kan börja trafikera Vänern och Mälaren redan i år.

– Förslaget går ut på remiss i februari och vi räknar med att det nya regelverket kan vara på plats under hösten, sa Anna Jontell, jurist på Transportstyrelsen vid Transportforum i Linköping.

– Vi kan hoppas på fler transportupplägg och fler godsslag för t ex Vänern. Det finns en stor potential i ökad sjöfart på inre vattenvägar både ur miljösynpunkt och ekonomiskt, säger Bertil Arvidsson, BACAB, som för Redarföreningens räkning utrett betydelsen av om-klassningen av våra inre vattenvägar.

Men han oroar sig för vad den nya Hisingsbron i Göteborg, kan innebära som hinder för ökad Vänersjöfart. Den är lägre än dagens broar och I februari kommer mark- och miljödomstolens viktiga yttrande om förslaget till ny bro. Om den nya bron godkänns krävs ett datasystem för broöppning och öppningarna kan bli problematiska både för sjöfarten och för kollektiv- och annan trafik över bron.

Den stora potentialen att avlasta vägarna finns om t ex skyttlar från både Göteborgs hamn och i nya Norvik i Stockholm kan ta containergods till Väner- och Mälarregionerna.

Av Gösta Hultén