“Sveriges järnvägsunderhåll är ännu sämre än vi tror”

“Sveriges järnvägsunderhåll är ännu sämre än vi tror”

Hallå där! Per Bondemark, produktionschef på ståljätten SSAB i Borlänge och i Luleå och ordförande i Näringslivets Transportråd är kritisk till bristande järnvägsunderhåll och försenade järnvägssatsningar.

”Det är som om du skulle renovera ditt badrum och hantverkarna vill ha allt i förskott” säger Per Bondemark om systemet med banavgifter. Foto Lena Sonne

– En satsning på infrastrukturen innebär en satsning för svensk ekonomi och konkurrenskraft, säger Per Bondemark.
– Läget är sämre än vi i allmänhet tror. Ledningar och stolpar är trasiga och det sker många urspårningar. I maj i år blev det tvärstopp i 5 dygn på stambanan i norra Sverige. Det kostade miljoner för SSAB i Luleå.

Du efterlyser ett systematiskt underhåll?
– SSAB tar 100 % på järnväg från Luleå, 75 % för Borlänge. Järnvägens upprustning är eftersatt. I den samhällsekonomiska kalkylen fångas inte godsflödenas merkostnad p g a dåligt underhåll upp. Regeringen bör intensifiera arbetet med rättvisande kalkylmodeller för godstransporter bl a på stambanan genom norra Sverige.
– Jag saknar också konsekvensbeskrivning av kraftigt höjda banavgifter och andra skatter och avgifter samt en analys av svaveldirektivet för svenska företag. I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 beskrivs detta inte tillräckligt bra.
– Vi vill att man går från ord till handling. Påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt och bedöm kapacitetesutnyttjandet 2025. Det är viktigt att få ett avslut för det som föreslås i den nationella planen bl a ökad kapacitet Bergslagsbanan/Väster om Vänern, dubbelspår Hamnbanan i Göteborg och ny Marieholmsbro och dubbelspår Mjölby-Hallsberg.
– Korridortänk med grön profil och bra betoning på internationella kopplingar är också viktigt. Det är bra att det finns ambitioner för ett samlat grepp för utbyggnaden av transportkorridorerna Sverige – Norden – kontinenten, men vi vill också se konkret handling.

Men hur ska infrastrukturens upprustning finansieras utan bl a höjda banavgifter?
– Genom bättre planering, så att man utnyttjar järnvägens kapacitet bättre och få mer trafik på banan. Det är en del av lösningen som i kombination med andra finansieringslösningar är bättre än höjda banavgifter.
– Det är magstarkt att höja banavgifterna, – d v s ta betalt för en tjänst innan åtgärden är utförd. Det skulle vara som om du skulle renovera ditt badrum och hantverkarna vill ha allt i förskott utan precisering om vad som skall åtgärdas. Det skulle du som konsument aldrig acceptera.
– Det är inte bara fyrdubblade banavgifter som diskuteras. Jernhusen höjer sina avgifter väsentligt. Transportstyrelsens har blivit avgiftsfinansierad, koldioxidskatter, kilometerskatter, svaveldirektivet m m diskuteras
– Det krävs en översyn av alla föreslagna avgifter och skatter och se vilka konsekvenser de får sammantaget för svenskt näringsliv och dess konkurrenskraft, menar Per Bondemark.

– Det är fel att senarelägga dubbelspåret Mjölby – Halmstad, hamnbanan i Göteborg med Marieholmsbron, Bergslagsbanan med dubbelspår till Hallsberg och Vänerbanan väster om Vänern. Det är exempel på senareläggning i den infrastrukturplan som regeringen lagt i höst som måste prioriteras upp. För SSAB är sträckan Gävle – Göteborg särskilt viktig.

Men nu har Catharina Elmsäter-Svärd lovat att en konsekvensanalys av svaveldirektivet är klar inom en månad. Är det inte tillfredställande?
– Det skulle ha gjorts tidigare. Det är tråkigt att konsekvenserna av svaveldirektivet inte fanns med i beslutsunderlaget när man sa ja till direktivet valde att skriva på avtalet. Analysen av hur svaveldirektivet kommer att påverkar godsströmmarna saknas idag. Det är viktigt att se vad det betyder för landtransporterna.
– Gör också en samlade konsekvensbeskrivning av hur skatter och avgifter påverkar Sveriges konkurrenskraft.

Text och foto: Lena Sonne
 

FAKTA Per Bondemark
Ålder: 50 år
Gör: produktionschef på SSAB i både Borlänge och Luleå med 1 200 anställda i Luleå och 2200 anställda i Borlänge.
Bor: Falun
Familj: Gift och har tre barn.
Bakgrund: Har arbetat på Ericsson i Falun som chef i produktionen och i två omgångar på SSAB. 2009 blev han logistikchef i dåvarande SSAB Tunnplåt och när SSAB EMEA (den svenska europeiska delen av företaget) bildades blev han logistikchef för den svenska verksamheten och sedan vice VD på SSAB med ansvar för logistikfrågor i Europa, Mellanöstern och Afrika.