Slussen – en sinnrik flödesmodell i graven

december 21, 2011 ÅSIKT

Slussens invigning 1935

DEBATT: Efter 75 år ska landets mest välkända trafiklösning – Slussen i Stockholm – rivas. Många ser den geniala, funktionalistiska skapelsen som omistlig och värd att bevara och rusta upp.

Av: Lena Sonne

Slussen är en plats mitt i Stockholms hjärta, ursprungligen ett näs som blev en handelsplats och som under åren rymt en rad verksamheter som växlat och bytts ut. Namnen Järntorget och Kornhamnstorg vittnar om medeltidshistoria. Hit kom bergsmän och bönder från Mälaren för att avyttra sina varor och en viktig exporthamn mot öst. Spåren nära Djurgårdsfärjan vittnar om en hamnverksamhet med gods som pågick långt in på 1900-talet. Nytt har tillkommit. Spårvagnarna har bytts ut mot bussar, tunnelbanan kom på 50-talet, restaurang Strömmen på 60-talet och senast rockklubben Debaser.
Men nuvarande baskonstruktion är original från1930-talet.

Världsunik lösning hyllades av Le Corbusier
– Ingenstans i världen finns någon liknande klöverbladsformad “trafikkarusell”, säger Peter Frisk, historiker.
-Slussen är ett monument över modernismen och många stildrag kan fortfarande skönjas i original bakom den slitna fasaden. Det är ett av Europas första trafik-klöverblad och redan från början förberedd för högertrafik. Slussen hyllades av många, däribland Le Corbusier, som uttryckte sin förtjusning: ?Ni i Stockholm, har gjort den moderna tidens första stora verk, trafikknuten Slussen.? Arkitekter var Tage William-Olsson och Holger Blom, som i samarbete med stadsplanekontorets ingenjör Gösta Lundborg, utarbetade förslaget. Lundborg hade studerat trafikplanering i USA och redan 1930 visade han ett klöverbladsliknande förslag. Stockholms stadsfullmäktige tog beslutet 1931.

PeterFrisk_FotoLenaSonne

– Under lång tid har underhållet försummats. Men när Slussen invigdes1935 blänkte kaklet i den gula , blå och gröna gångpassagen, där fanns eleganta butiker vid Blå bodarna, små torg med fina blomsterarrangemang och smäckert böjda räcken i klara färger. En stor glaskupol , numera övergjuten – som gav ljus åt gallerian, berättar Peter Frisk.
– Här är lätt för alla att passera. Särskilt intressant är hur arkitekterna har löst problemet med de stora höjdskillnaderna – flera svagt lutade böjda vägramper går från Gamla Stan upp mot Söders höjder så att t o m cyklister kan trampa hela vägen och rullstolsbundna kan ta sig upp. Karl-Johansslussen som invigdes 1935 blev den nya vattenkanalen för småbåtstrafiken mellan Saltsjön och Mälaren. Slussen var den enda vägen för båtar som skulle passera staden i öst-västlig riktning innan Hammarbyleden öppnades 1926. Karl-Johansslussen, byggdes och placerades mellan de två tidigare slussarna.

“Fungerar bra”
Trafikkarusellen Slussen invigdes också 1935. Den löste en svår trafiksituation. När biltrafiken ökade på 1920-talet uppstod det så kallade “Slusseneländet”. Vid broöppningar kunde bilar, hästskjutar, cyklister och gående få köa i flera timmar. Västerbron fanns inte. För att komma fram måste alla passera Slussen. Trafik kommer från Götgatan, Katarinavägen, Stadsgården, Södermälarstrand, Skeppsbron och Västerlånggatan från Gamla Stan.
– Slussen fungerar väldigt bra trots att några delar nu är avstängda. Det är sällan köer vid Slussen, säger Peter Frisk. Att varutransporter in till city tar lång tid beror inte på Slussen.
– Häromdagen såg jag brandkåren dra ner över Katarinavägen och vidare mot Munkbron. Det tog 20-30 sekunder. Vad enkelt de drog genom Slussen trots att bussleden från Katarinavägen ner mot Skeppsbron är avstängd! Hade den varit öppen hade de lika snabbt åkt mot Skeppsbron och haft fler val. Jag tänkte mig samma rutt med nya förslaget, vilket blir knepigare med korsningar etc. Vid avstängningar som Stockholms maraton, Pride-festivalen etc kan man fortfarande resa igenom Slussen utan större avbrott.

Klarar stora trafikflöden
Flödestoppen för nuvarande anläggning ska ha varit 90.000 fordon per dygn. I dagsläget är det ca 30.000 och nya Slussen ska svälja ungefär samma mängd 2018. Ingen kapacitetsökning planeras i det nya förslaget.
– Båtar slussas fram och tillbaka mellan Saltsjön och Mälaren och slussen är öppen hela året utan att stoppa annan trafik. Så blir det inte i nya förslaget. Vid det viktigaste gång-och cykelstråket kommer man att få vänta vid slussning, som före 1935. Cyklister och gående kan idag passera nästan utan att korsa biltrafiken och den svaga lutningen till Gamla stan gör att det går lätt att ta sig upp och ner.
– Nacka och Värmdöbussarnas och Saltsjöbanans passagerare har nära till T-banan.
– Det jag tycker är intressant är nuvarande Slussens flexibilitet. Mycket är halvdant och lite provisoriskt och ända flyter trafiken. Jag har funderat på hur platsen skulle se ut väl genomgången och uttänkt med de erfarenheter man har om flödena och med tillägg och korrigeringar där det inte riktigt funkar. Jag tror att man skulle få en mycket väl fungerande kommunikationsplats med Slussen bevarad och restaurerad, säger Peter Frisk.

Sämre för bussresenärerna
– Sju stadsbusslinjer passerar Slussen och grenar sig ut sig åt olika håll. Bussarna kan vända, parkera och byta förare och från Slussen kan nya bussar sättas in, säger Bernt Lindgren, busschaufför som engagerat sig i Slussenfrågan.
– Nuvarande Slussen fungerar mycket bra, tycker han.
Han har lagt ner energi på att försöka förstå hur det kommer att bli med den nya slussen för bussarna t ex bussar som ska köras fram, bussar som ska tas ur trafik etc.
– Det blir sämre vid Katarinavägen och Hornsgatans förlängning och ner mot nya bron, där alla bussar ska passera och stanna i anslutning till T-korsningen. Det blir förstås sämre för alla andra trafikslag också, men det är en klen tröst, säger Bernt Lindgren. 50 000 cyklister ska passera över Slussen. På det trånga partiet vid Södermalmstorg kommer de i framtiden att bli hänvisade till cykelbanor mellan bilar och bussar. Det blir nervöst för alla , inte minst bussförarna.
– Mycket kan dock förbättras i nuvarande Slussen t ex bussarnas framkomlighet, säkerheten för cyklister, tillgängligheten för rörelsehindrade. Men grundlösningen möjliggör sådana förändringar. Den har visat sig vara funktionsduglig.

Ombyggnadstiden oroar näringslivet
Svensk Handel och Transportgruppen har gemensamt framfört oro över hur varutransporter ska klaras under den 10 år långa byggtiden, en oro som delas av SL. Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius säger att man nu ska börja titta på denna fråga. Projektledaren Mårten Frumerie förutspår att “bilarna får söka sig andra vägar” under ombyggnadstiden.


Läs mer