"Regeringen måste gynna tillväxtmotorn Arlanda"

Utvecklingen runt Arlanda är en nationell fråga. Höstens dom i mark- och miljödomstolen reser frågan om statens förmåga att slå vakt om Arlandas utveckling, skriver Lars Bryntesson kommunalråd (S) Sigtuna och Maria Rankka, Stockholms Handelskammare i en debattartikel.

Huvudstadsregionen är Sveriges tillväxtmotor. En nationell tillgång är Sveriges internationella huvudflygplats och den starka utvecklingen i korridoren Stockholm-Sigtuna-Uppsala.

Arlanda har i dag över 20 miljoner passagerare per år och ökningen fortsätter. Swedavia har nyligen annonserat investeringar om 13 miljarder de närmaste tio åren. Flygplatsen och den internationella tillgängligheten är avgörande för att Stockholm ska kunna behålla sin position som en av de huvudkontorstätaste regionerna i världen. Ingen annan stad i Norden har så många internationella huvudkontor som Stockholm. Arlanda är också det nationella navet för högvärdiga godstransporter med flyg. Arlanda står för en överväldigande andel av allt privat- och affärsresande med flyg. Flygplatsens utvecklingsmöjligheter måste säkerställas.

Arlanda går samtidigt i bräschen för miljö- och hållbarhetsarbetet. Betydande miljöinvesteringar görs, till exempel inrättandet av en akvisfär, nya marktransportlösningar och smart byggnadsteknik. Nu senast planeras en elväg för tunga transporter mellan Arlanda Cargo Center och logistikcentret i Rosersberg. Ny flygplansteknik med mera gör att bullerstörningarna minskar.

I anslutning planerar kommunerna och enskilda företag stora investeringar i verksamhetsområden och bostäder. Bara i området kring Arlanda-Märsta planeras nu för 50 000 arbetstillfällen fram till år 2030, en ökning med över 30 000 på 15 år. Detta sker genom Airport City Stockholm, ett unikt samarbete mellan Sigtuna kommun, Swedavia och det lokala näringslivet i form av Arlandastad Holding AB.

De stora satsningar som kommuner och enskilda företag nu gör kräver en fungerande och robust infrastruktur både för transporter och persontrafik. Här krävs statens medverkan för att säkerställa att vägar, järnvägar och bostäder går i takt med utvecklingen.

  • Staten bör säkerställa Arlandas utvecklingsmöjligheter som nationell huvudflygplats.
  • Förenkla regelverket och påskynda de statliga myndigheternas handläggning av planärenden och andra frågor kring bostadsbyggandet, så att ledtiderna i plan- och byggprocesserna halveras.
  • Rusta upp spåren mellan Uppsala och Stockholm via Arlanda och Märsta, med målet fyra spår norr om Arlanda och sex spår in mot Stockholm inom en tioårsperiod.
  • Bygga Norra Böjen – en spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan som behövs för både gods- och persontrafiken mellan Arlanda och Märsta/Rosersberg.
  • Satsa på ökad tillgänglighet på vägnätet öster- och västerifrån till Arlanda (väg 263 och 273/77) senast 2020, bygg ut trafikplats Måby.

Slutligen vill vi tydligt markera att höstens dom i mark- och miljödomstolen reser frågan om statens vilja och förmåga att slå vakt om Arlanda som nationellt intresse. Om inte den fortsatta juridiska hanteringen ger tillräckligt goda förutsättningar för Arlandas fortsatta utveckling, så måste frågan sättas upp på den politiska dagordningen i regering och riksdag.

Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare
Lars Bryntesson, kommunstyrelsens ordförande (S), Sigtuna


Läs mer