Maritimt manifest för svensk sjöfartsnäring

februari 4, 2013 ÅSIKT , INFRASTRUKTUR , MILJÖ/CSR , TRANSPORT
Maritimt manifest för svensk sjöfartsnäring

– Det Maritima Manifestet är klart. Med rätt förutsättningar kan sjöfartsnäringen skapa stora värden för Sverige, säger Anna Risfelt Hammargren.

Efter 7 års arbete är det klart – Det Maritima Manifestet – slutdokumentet för en övergripande åtgärdsplan för hur våra vatten ska utnyttjas bättre och sjöfarten och det maritima klustret ska stärkas i Sverige.

Manifestet ska komplettera regeringens nya handlingsplan för sjöfartsnäringen. Slutsatserna är tungt uppbackade av alla i branschen. Det omfattar en maritim strategi för informationsteknik, konkurrensvillkor, kunskap och innovation, intermodalitet, inlandssjöfart och klustersamverkan.
– Sverige är en sjöfartsnation. Vi har EUs längsta kust och en infrastruktur med hamnar som noder och terminaler. Vi har inre vattenvägar, främst Göta Älv/Trollhätte Kanal in i Vänern och Södertälje Kanal in i Mälaren, sa Anna Risfelt Hammargren, vd för Sjöfartsforum, när manifestet presenterades i Stockholm den 24 januari.
– I sjöfartsklustret arbetar ca 110 000 människor och verksamheterna omsätter ca 200 miljarder kronor (exkl fisket). Med rätt förutsättningar kan sjöfartsnäringen ge jobb och skapa stora värden för Sverige. Vi måste få konkurrensneutralitet mellan transportslagen, betonar Anna Risfelt Hammargren.

– Mälaren är en billig motorväg, säger Erik Hjalmarsson.

Sjön möjlighet för gruvnäringen

Det gäller t ex farleds- ban- och vägavgifter.
– Sjöfarten har en billig infrastruktur. Mälaren är en billig motorväg, säger Erik Hjalmarsson, en av talarna från Thor Shipping och Transport AB, med inriktning på stål och gruvnäring, och med i näringslivsgruppen Mälarlogistik som vill stärka Mälarsjöfarten.
Han ser möjligheterna för gruvnäringen att frakta på sjön istället för lastbil och tåg. Nu väntar Mälarlogistik på klartecken för muddring och vidgning av Södertälje sluss, för att kunna öka det gods som transporteras på fartyg till och från Mälarhamnarna.

“Flottan behöver byggas om
Henrik Källson, tredje generationen i familjerederiet Erik Thun AB i Lidköping, menar att Vänersjöfarten drabbats av snåriga regelverk, bland annat för våghöjder. Och att den nya Götaälvsbron alltför starkt begränsar för fartyg i Göta kanal.
Torbjörn Rydbergh, Marine Benchmark, visade hur satellitinformation kan vässa sjöfartens transport- och miljöeffektivitet. Han visade bl a hur de stora sjötransportlederna går idag och trender för framtida flöden.
– Fartyg har i snitt en livslängd på 25 år. De flesta fartyg är idag under 10 år och det betyder att de nya miljökraven med bl a svaveldirektivet gör att man måste bygga om eller byta maskinerna även på nyare fartyg.

Text och foto Lena Sonne


Läs mer