Hemlighållen statistik försvårar trafikforskning

mars 13, 2013 Åsikt , Forskning , Infrastruktur , Transport

Punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de forskare som skulle kunna hitta en lösning på problemen, känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet – eller helt enkelt omöjliga att få del av.

Det framkom i ett SR-reportage den 10 mars.
Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på VTI skulle starta ett forskningsprojekt kring just förseningarna i tågtrafiken.
– Vi ville titta på vad det är som driver förseningar, var uppträder de? Om du har fått en primärförsening, hur sprider den sig i nätet?
Men ganska snart hittades stora frågetecken i underlaget för tågtrafiken.
– Rena galenskaper gjorde att vi inte litade på det vi såg t ex att det var väldigt många godståg som var långt före sin tidtabell t o m en halv dag eller flera dagar före tidtabell. Då är det någonting som har blivit fel.

– Ett annat exempel var att vi såg att det var vissa tåg som var framme vid den näst sista stationen kanske klockan 12 och så var de framme vid slutstation en minut i 12, vilket är logiskt fel. Vi skickade tillbaka statistiken och avslutade vårt forskningsprojekt.
Fler forskare vittnar om att de inte får tillgång till den information de behöver för att kunna ta reda på vad förseningarna beror på.
Jonas Eliasson VTI och – professor i transportsystemanalys på KTH, vill räkna förseningarna i tågtrafiken på ett annorlunda sätt än idag.
– Helst vill man ju mäta i personminuter, det spelar ju ingen roll om ett tåg som är tomt blir sent eller inte. Man vill också veta något om inställda tåg och förseningar längs hela tågets sträckning. Ibland redovisas förseningar bara vid ankomststationen, alltså vid sista stationen. Genom att mäta förseningarna i personminuter istället för tåg skulle förmodligen fler resenärer kunna känna igen sig i
statistiken. Men idag är det inte möjligt för Jonas Eliasson att ta reda på hur många resenärer som drabbas.
– Det beror på att vi inte vet hur många som åker tågen och SJ och andra operatörer anser att det här är affärshemligheter. Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora järnvägsinvesteringar, som höghastighetståg Stockholm-Göteborg har vi inte ens tillgång till riktig statistik.

Det som hindrar forskarna är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att tågoperatörerna vill hålla dem hemliga.
– Det pinsamma är att vi tror att det är mycket som är fel. Inte bara mer och mer eftersläpande underhåll, fast vi inte kan få hårda siffror att belägga det.
Forskning som inte kan genomföras för att tågoperatörerna inte vill lämna ut affärshemligheter och projekt som helt måste avbrytas på grund av att underlaget saknas eller är av för dålig kvalitet? Vad säger infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd om det?
– Ja, det är i sådana fall beklagligt, för min uppfattning är att det är ju att det är bra att använda forskningen och inte minst vårt eget transportforskningsintitut och de har ju många uppdrag.


Läs mer