182 nya handelshinder – på mindre än ett år

KRÖNIKA VÄRLDSHANDELN Det har blivit svårare för många svenska företag att göra internationella affärer. Orsak: Tilltagande protektionism i många länder.

Av: Gösta Hultén

I den ekonomiska krisens spår talar politikerna gärna om att skydda det egna landets produktion mot utländsk konkurrens. En rapport från världshandelsorganisationen WTO visar att 182 nya handelshinder införts på mindre än ett år.

Det senaste exemplet är USAs införande av s k antidumpningstullar på 18-250 procent på kinesisk solcellsteknik och när landet klassar telekomprodukter från kinesiska ZTE och Huawei som “säkerhetsrisker”. En biavsikt är då att gynna USA-tillverkade produkter. Ett närliggande exempel är när Norge nyligen höjde tullen på ost med
227 procent för att skydda norsk osttillverkning. EUs generösa produktionsstöd till unionens jordbruk är vi alla med och betalar, via växande EU-avgifter.

Nyligen förbjöd Ryssland alla införsel av levande djur. Även Kina har
infört importförbud mot vissa livsmedel. Tullar, anti-dumpnings- och importavgifter är fortfarande populära bland WTO s 157 medlemsländer.
Särskilt i höst, med presidentval i USA och då ny partiledning utses i Kina, är retoriken hård.

Men allt som sägs genomförs inte alltid.

Att tullstationer stängs eller mal långsammare, med ökade krav på kontroller och licenser har också drabbat varuflödet på E 18 mellan Finland och Ryssland via gränsstationen i Valimaa, där köerna nu återigen är kilometerlånga. (Bild)
Sverige, som är ett av världens industritätaste och mest exportberoende länder ,har mest att förlora på protektionismen.
Men för bara 100 år sedan var Sverige politiskt ett protektionistiskt land, där höga spannmålstullar skulle skydda det egna jordbruket, när majoriteten av riksdagsmännen själva var storjordbrukare.


Läs mer