Containerfrakt på Mälaren. Sjöfarten på de inre vattenvägarna är extra utsatt för konkurrens från vägtransporter. Foto Sjöfartsverket
Delningsekonomin, en förändrad världshandel och e-handelns utbredning påverkar sjöfarten, som långsamt fortsätter att växa. Den svenska flottan krymper däremot, visar en färsk rapport från Trafikanalys.
Trafikanalys årliga rapport ”Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation” publicerades i somras. Den gör tydligt att sjöfarten är viktig och växer som transportmedel i världen och Sverige – globalt sett växte efterfrågan på sjötransporter med 2 procent mellan 2015.
Men sjöfarten dras sedan finanskrisen 2008 av överkapacitet och dålig lönsamhet. Även om efterfrågan ökar är de fartyg som byggs så stora, att överkapaciteteten bibehålls. Det här har lett till, internationellt sett, historiskt låga transportpriser.
En annan följd av de stora fartygen är att de kräver större kapacitet av hamnarna, både för att motta fartygen och för att hantera den stora godsmängden, en ödesfråga inte minst för Göteborgs hamns framtid som oceangående direktanlöpshamn.
Svenska flottan minskar
Den totala mängden gods i svenska hamnar ökade med omkring en procent både under 2015 och 2016. Däremot har den svenska flottan en mycket liten del av den volymen. Den svenskflaggade flottan krympte år 2016 till 319 fartyg och under 2016 minskade antalet handelsfartyg som drivs i svensk regi från 867 till 754, vilket är en minskning med 13 procent från 2015. Svenska rederier kontrollerar 0,3 procent av världstonnaget enligt den internationella statistiken som UNCTAD utger årligen. Detta kan jämföras med norska och danska intressen som kontrollerar 3 respektive 2 procent av världsflottan. Statlig politik påverkar internationella handelsmönster och därigenom sjöfarten. I Danmark ligger till exempel just nu ett förslag om att slopa avgifterna för sjöfartsregistrering för att stärka sjöfartens ställning och den inhemska flottan.
Att rederier väljer att registrera sina fartyg utomlands – av praktiska skäl eller för att villkoren är mer fördelaktiga i andra länder – är inget nytt utan en trend som funnits länge.
– Sjöfarten betalar för sina externa marginalkostnader i högre grad än de övriga trafikslagen, säger Jonna Tilegrim. Foto: Nathalie Salomons.
– Däremot har minskningen av fartyg i svensk regi överraskat oss och vi har faktiskt ännu inte lyckats utröna orsaken till det. Kanske är det en tillfällighet, säger Jonna Tilegrim, jurist på Trafikanalys och författare till rapporten.
Förändringar oroar
Regeringen har aviserat en minskning av sjöfartsstödet på en procent. Det kan leda till att det svenska registret minskar ytterligare, menar hon.
– Vi vet förstås inte hur svenska registret kommer att se ut i framtiden men minskningen av sjöfartsstödet riskerar att ha negativ effekt inte minst för att denna typ av ändringar oroar branschen.
Regeringen har som målsättning att den svenskflaggade flottan ska öka, och har därför infört bland annat tonnageskatten. Att säga att den svenska politiken varit misslyckad är däremot att dra det för långt, menar Jonna Tilegrim.
– Det är viktigt att komma ihåg att också andra länder arbetar för att förbättra för sin sjöfartsnäring. Än så länge har åtgärderna inte lett till att svenska flottan vuxit men förmodligen bidragit till att den inte minskat ännu mer.
Sjöfarten miljöbra
En annan sak som framkommer är att sjöfarten troligtvis är ett ännu bättre miljöalternativ än vad man tidigare trott. Det har att göra med att miljökostnaderna minskat i och med de nya reglerna för utsläpp av svavel, och att nya studier visar att sjöfarten i högre utsträckning än andra trafikslag betalar för sina egna externa marginalkostnader: som utsläpp, buller och trängsel. Jämfört med järnväg minskar de icke-internaliserade marginalkostnaderna med 4,5 öre per tonkilometer som flyttas över till sjöfart.
– Sjöfarten betalar alltså för sina externa marginalkostnader i högre grad än de övriga trafikslagen, säger Jonna Tilegrim.
Samtidigt har flera svenska myndigheter höjt avgifterna för sjöfarten, t. ex har Sjöfartsverket aviserat ytterligare en höjning av farledsavgiften från och med årsskiftet 2017/2018 i samband med införandet av en ny avgiftsmodell.
Risk för fler vägtransporter
Den nya avgiftsmodellen, som börjar gälla vid årsskiftet, har kritiserats av Trafikanalys, som i april fick i uppdrag av regeringen att göra en miljökonsekvensanalys av förslaget. Trafikanalys skriver att ”Det går inte att utesluta att de föreslagna avgiftsförändringarna medför en risk för överflyttning till väg, i vissa områden och för vissa typer av sjötransporter. Det gäller till exempel den sjöfart som sker på inre vattenvägar samt kustnära sjöfart som går i slingor längs kusten.”
Sjöfartsbranschen menar att den svenska sjöfartspolitiken är inkonsekvent och orättvis. På grund av kritiken kommer en översyn att göras av den nya modellen, tillsammans med branschen och i samråd med Trafikanalys och den statliga utredningen “Ett fossilfritt transportsystem” som ska utvärderas efter det första kvartalet 2018.
Av Klara Eriksson
Ur Intelligent Logistik nr 6 2017
