KRÖNIKA: Det brinner i  automationslagret – vem tar smällen?

juni 27, 2019 JURIDIK , LAGER

Kristina Nilsson. Foto: Fondia.

I februari brann Ocados automationslager i Andover – och värden för miljarder gick upp i rök. Nu är frågan ifall branden i Ocados lager kommer att leda till ändringar i lagstiftningen.

Branden i Ocados automationslager i England i februari i år fick många att reagera och börja fundera över riskerna med automatiserade lager i förhållande till brandskydd och andra risker. Olyckan hände visserligen i England där regleringar kring automationsanläggningar ser annorlunda ut,  men vad skulle ha gällt vid en liknande brand i Sverige? Vems är ansvaret för brandsäkerhet och vid en brand, är det fastighetsägaren, hyresgästen eller automationsleverantören? Vem får stå för kostnaden?

Svaret är inte helt enkelt och beror på en mängd olika faktorer.

Det finns ingen specifik lagstiftning som anger hur en anläggning ska se ut i detalj, utan lagstiftningen bygger på att allt som byggs, installeras och används i en verksamhet måste vara brandsäkert. I Sverige finns även riktlinjer från kommunerna, MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), Boverket och så vidare.  

I Sverige, liksom i många andra länder, är det fastighetsägaren som ansvarar för att fastigheten uppfyller lagstiftningens krav kring brandsäkerhet. Detta hanteras initialt genom bygglovsprocessen. Men även senare, t ex vid skötsel och renovering, finns ett ansvar för att hålla byggnaden i ett säkert skick. En hyresgäst är också, genom hyresavtalet, ansvarig gentemot hyresvärden för att verksamheten som bedrivs i lokalen är säker och följer tillämplig lagstiftning.

Hyresgästen, i det fall det inte är varuägaren utan ett logistikföretag, har också ett ansvar gentemot sin kund att varorna ska hållas säkra och inte skadas. Parterna har ofta avtalat om en ansvarsfördelning som gäller vid skador på det inlagrade godset på grund av brand. Men inte sällan ligger brandskador utanför logistikföretagets ansvar gentemot varuägaren, det kan t ex falla under Force majeure. Här finns alltså anledning att se över vad som gäller i varje enskild situation.

Självklart har också automationsleverantören ett ansvar för att anläggningen är säker. Många delar av en automationsanläggning är föremål för krav på CE-märkning. CE-märkningen innebär en form av egenkontroll, där tillverkaren eller importören bär ansvaret, och är normalt sett inget som kontrolleras av myndigheter.

En arbetsgivare har också skyldighet att se till att arbetstagare är trygga i sin arbetsmiljö och ska se till att risker på arbetsplatsen minimeras. Det innebär att det måste finnas ett tillräckligt brandskydd i lokaler där anställda vistas.

Det finns alltså en mängd olika regleringar som tillsammans bildar ett skyddsnät mot brandrisker redan idag. Ingen vet ännu om branden i England kommer att ge upphov till ändrad lagstiftning eller riktlinjer från myndigheter även i Sverige. Regelverket bör redan idag göra att företag som installerar automationsanläggningar gör allt man kan för att undvika bränder eller andra olyckor. Dock är det upp till varje inblandad part att ta sitt ansvar eftersom flera aspekter bygger på egenkontroll.

Troligen kommer händelsen i England att analyseras och på sikt ge tillverkare och utövare bättre underlag för att bygga bättre och säkrare konstruktioner. Om det konstateras att robotarna hade en riskfylld konstruktion kan detta såklart leda till ändrade riktlinjer för hur man får utforma dessa samt hur redan installerade anläggningar med samma konstruktion får användas. Tiden får utvisa effekterna…

Kristina Nilsson 

Kristina Nilsson är jurist med inriktning på avtalsfrågor inom transport och logistik på Fondia. 


Läs mer