Det är positivt att regeringen nu tagit fram en godsstrategi och många bra förslag finns med, anser Näringslivets transportråd i en kommentar till godsstrategin. Nu är dock tempo och implementering viktigt, menar man.
Fokus på tempo och verkställighet är en framgångsfaktor i genomförandet av godstransportstrategin, skriver Näringslivets transportråd. Detta för att vässa transportsystemet och stärka svensk konkurrenskraft. Därför vill man att regeringen nu snabbt utser det aviserade nationella godstransportrådet så arbetet med genomförandet av godstransportstrategin kan påbörjas direkt efter sommaren.
Positivt är att godsstrategin har ett fokus på viktiga godsstråk och de noder som hamnar, bangårdar, godsterminaler och flygplatser som är viktiga omlastningspunkter för gods liksom på transporteffektivitet, längre och tyngre fordon. Näringslivets transportråd föreslår att en av de första uppgifterna för det nationella godstransportrådet med genomförandet av strategin blir att lägga fast funktionella krav och målstandarder för viktiga stråk och noder för att skapa förutsättningar för effektiva, tillförlitliga, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter utan fysiska eller administrativa flaskhalsar.
Näringslivets transportråd välkomnar även regeringens skrivningar i godsstrategin att: ”Regeringen kommer att uppdra åt Trafikverket att analysera hur näringslivets behov av godstransporter bättre kan vägas in infrastrukturplaneringen”. Liksom skrivningarna om att samspelet mellan transportslagen måste fungera bättre och att sjöfartens och järnvägens potential och utvecklingsmöjligheter för effektiva transporter i samspel med vägtransporter och flyg ska tas tillvara.
Det är också bra att en nationell samordnare ska utses för att ta fram och verkställa en handlingsplan för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart och att en översyn kommer att ske av lotspliktregelverket.
Det är bra att godstransportstrategin tar upp insatser för det som i strategin kallas ”Horisontell samordning, samlastning och fyllnadsgrad” det som Näringslivets transportråd benämner som horisontella samarbeten. Horisontella samarbeten mellan transportköpare och transportföretag effektiviserar företagens logistik, sänker kostnader, minskar utsläpp och ökar fyllnadsgraden. Detta sker idag på enskilda initiativ av transportköpare och transportföretag. Dagens samarbeten sker dock ad hoc, och det finns stora fördelar med att skala upp dessa samarbeten, anser transportrådet.
Det är också bra att regeringen vill tillsätta ett nationellt godstransportråd med företrädare för bl.a. näringsliv, organisationer, forskarsamhället, myndigheter, kommuner och regioner.
Det är dock märkligt att regeringen anger en vägslitageskatt i en godstransportstrategi som syftar till att skapa bra förutsättningar för godstransporter och logistik. Det är en skatt på avstånd och rörlighet med minst sagt oklar miljöstyrning men som ökar statens intäkter från redan idag höga skatter på vägtransporter, menar Näringslivets transportråd. Regeringen gör här ingen åtskillnad görs mellan finansierande och styrande skatter och avgifter.
Det är dock glädjande att regeringen i godstransportstrategin skriver att man: ”Bedömer att befintliga prognosmodeller och samhällsekonomiska modeller behöver utvecklas utifrån ett godstransportperspektiv, så att de bättre avspeglar konsekvenserna för godstransporterna vid förseningar samt bättre hanterar investeringar som knyter samman transportsystemet med internationella godskorridorer”.
Näringslivets transportråd föreslår att regeringen ger Trafikverket, VTI och Trafikanalys i uppdrag att som en uppföljning av godstransportstrategin utvärdera, uppdatera och utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar så att samhällsnyttan syns på ett rättvisande sätt och att godstransporter inte systematiskt undervärderas.
