När Fehmarn bält-förbindelsen, som nu byggs, står klar sommaren 2029 kommer Sveriges logistikkarta att ritas om skriver Gösta Hultén, Intelligent Logistik, i en framtidsspaning om svensk logistik
Huvuddelen av Sveriges importerade varor kommer från Europa. De största importländerna är enligt SCB 2022 Tyskland, Norge, Nederländerna, Danmark, Kina, Finland, Belgien och Polen. Det transoceana godset från Asien och USA kommer främst via Göteborgs och Helsingborgs hamnar. Medan importen från Kina och USA minskade under 2022 så ökade den från Nordeuropa.
Varorna från Nordeuropa kommer främst med lastbil via Öresundsbron och färjehamnarna i södra Sverige.Via Trelleborgs färjehamn, kommer cirka 1 miljon tunga lastbilar med trailers per år. Via Öresundsbron kommer en nästan lika stor import i containers och till mindre del med godståg. Varuimport går även med färjor till Ystad, Karlshamn och Karlskrona från Polen, Baltikum och Östeuropa..
Ca 60 procent av godset till Göteborgs hamn går vidare via tågpendlar och lastbil till Mellansverige och Norge.Den stora varuimporten via Göteborg går huvudsakligen i containers med konsumtionsvaror som kläder, möbler, livsmedel och elektronik. Importen via Helsingborg består till stor del av frukt och andra livsmedel.
Statliga Trafikanalys senaste varuflödesundersökning 2021 (görs vart femte år) visar att Göteborg är Sveriges och Nordens överlägset viktigaste importhamn. Inrikes godstransporter har främst Göteborg och Skåne som utgångspunkt. Huvuddelen av varuimporten är avsedd för eller vidaredistribueras i Stockholms och Mälarregionen
Dessa stora varuflöden återspeglas också i den tillväxt av lagerfastigheter som fångas upp av Intelligent Logistiks årliga lista över Sveriges bästa logistiklägen
Distributionen av konsumtionsvaror inom landet går främst i några stora flöden med lastbil via södra Sverige. Det största godsflödet går via E4 från Helsingborg och norrut mot Ljungby, Jönköping, Norrköping, Nyköping och Stor-Stockholm. Detta är Sveriges logistiska pulsåder, som tar emot en huvuddel av både importerade och inhemska konsumtionsvaror avsedda för Storstockholms- och Mälarregionen.
TPL-lagren växer
Till konsumenterna går varorna i huvudsak vidare på tre sätt:
(1) till transportörernas egna TPL-lager,
(2) till butikskedjornas centrallager eller
(3) till e-handelns egna eller delade distributions- eller centrallager.
TPL eller tredjepartslogistik är en växande verksamhet för varuhantering, där de stora transportörerna strävar efter att behålla de transporterade varorna ännu ett steg och erbjuda tilläggstjänster i form av plock, pack och distribution ut till främst butiksledet. Några exempel;
– DB Schenker har byggt ut sitt TPL-lager i Arlandastad och öppnade nyligen sitt nya TPL-lager på Hisingen, nära Göteborgs hamn.
– DSV bygger nu ut sitt största TPL-lager i Sverige på 175 000 kvm i Landskrona, nära Helsingborgs hamn.
– DHL har sina största TPL-lager i Göteborg och Rosersberg.
– Postnord bygger just nu ut sitt största TPL-lager, i Norrköping,färdigt våren 2024.
De större detaljhandelskedjorna bygger samtidigt ut sina egna, stora butikslager.
-ICA med ca 1000 butiker har flera stora specialiserade lager för olika varukategorier, bl a i Västerås.
-Coop med över 600 butiker har sitt största lager i Upplands-Bro.
-Axfood-ägda Dagab lagerför varor för Willys och Hemköp har centrallagren i Backa i Göteborg och Jordbro i södra Storstockholm.
-Snabbväxande Lidl har tre centrallager; i Halmstad, Stockholm och Örebro.
-Ledande klädkedjan H&M bygger ut sitt nordenlager i Eskilstuna.
I listan över Sveriges 25 bästa logistiklägen vägs både flöden och den befolkningsmässiga (demografiska) tyngdpunkten in.
Den ligger strax söder om Örebro. Det är härifrån som en distribution teoretiskt sett skulle vara mest gynnsam, d v s flest konsumenter nås med kortast möjliga distributionsavstånd, transportinfrastruktur och god tillgång till lämplig arbetskraft mm. Även markpriser och hyresnivåer vägs in.
Logistik med eldrift
Det har länge funnits en önskan från politiken och från transportbranschen att föra över mer gods från vägar till järnvägar bl a för att minska koldioxidutsläppen från trafiken.
Idag är förhoppningar om att successivt gå över till eldrift även för lastbilar. På kort sikt kommer huvuddelen av transporterna av inkommande gods fortfarande att gå på väg och med lastbil.
Med några få undantag, främst då tåggodspendlarna till och från Göteborgs hamn, så har överföringen av gods från väg till järnväg upphört. Det är beklagligt ur klimat- och miljösynpunkt. Men det gör att kravet att större lagerbyggnader för konsumtionsvaror bör ha spåranslutning har minskat. Med dagens transportpolitiska prioriteringar, ser det inte ut som att tågtransporter av gods kommer att kunna öka nämnvärt fram till 2030.
Minskad e-handel – en tillfällig svacka
Under hösten 2022 minskade e-handeln efter att ha vuxit oavbrutet i två decennier. Kräftgången tycks fortsätta i början av 2023. En trend som kan förväntas förstärkas, är att konsumenter allt mer vill köpa direkt från producenterna.
I en enkät från Riksbanken uppger 75 procent av de som svarade att de handlat via nätet de senaste 30 dagarna. Sverige är det land där störst andel av befolkningen använder internet för sina köp.
Denna höga mogenhetsgrad gör att trenden mot ständigt ökad e-handel inte kan förväntas fortsätta de närmaste 5-10 åren.
Det betyder också att det behov av nya logistikytor som e-handeln gett upphov till, dämpas. Årets rekord i byggen av nya, stora logistikanläggningar på över 10 000 kvm på ca 1,5 miljoner kvm kommer inte att nås 2024.
Nya trender ritar om logistikflödena
Mot bakgrund av den svenska e-handelns utplanande volymer kan den e-handelsdrivna ökningen av e-handelslager förväntas minska.
Frukt, grönt, blommor och andra närproducerade färskvaror kan redan i en nära framtid komma att i ökad utsträckning köpas direkt från producenter och odlare.
Enkäter visar att konsumenterna vill ha sina e-handlade varor levererade hem till bostaden. Utlämningsställen i form av boxar eller i butiker är inte det leveranssätt som föredras. Det gör att behovet av smarta kundanpassade hemleveranslösningar kommer att öka (last-mile). Detta kan skapa nya behov av e-handelslager nära konsumenterna, särskilt i storstäderna.
Varor som kläder, hygienartiklar, medicin, möbler och elektronik kommer troligen inte att beröras av denna utveckling, utan kan väntas att stabilt e-handlas i samma utsträckning som nu.
Huvuddelen av de varor som kommer att gå via den nya Fehrman bält-förbindelsen öppnas för både järnvägsgods och lastbilsgods som har slutdestination Sverige och Norge, inte Danmark.
Det betyder att betydligt mer gods, både tågburet och med lastbil behöver gå via Öresundsbron och via E6. Frågan är ur länge bron har kapacitet att klara denna ökade trafik. Vissa menar att bron når sin kapacitetsgräns redan under 2030-talet, medan andra sätter brytpunkten över 10 år senare.
Behovet av ytterligare en Öresundsförbindelse för godset blir då uppenbar.
Logistikströmmarna till och via Malmö-Landskrona-Helsingborg kommer att öka väsentligt under 2030-talet och framåt.
Detta är en stor förändring som kommer att rita om den svenska logistikkartan.
SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGEN
De logistiklägen som idag är mest attraktiva framgår av listan som publicerats i Intelligent Logistik nr 1 2023.
Av de 12 regioner/lägen som toppar listan, kan Stockholm Syd komma att öka i attraktion när Stockholm-Norviks nya containerhamn de närmaste 5-10 åren ökar sin hantering. De stora logistikströmmarna kommer också söderifrån med lastbil via E4 och avser konsumtionsvaror för Storstockholm. Att Stockholm Nord 2023 har mest nybyggda logistikanläggningar, beror delvis på effektiv marknadsföring och god marktillgång.
Storgöteborg kommer troligen att behålla sin plats som Sveriges bästa logistikläge, om marktillgången kan tryggas,
Helsingborgsregionen, dit också Landskrona räknas, kommer att fortsätta tävla med Göteborg om topplaceringen som Sveriges bästa logistikläge. Om 10 år och framåt kommer den nya Fehmarn bält-förbindelsen att kraftigt öka godsströmmarna i västra Skåne. Handeln med Europa är också den som trendmässigt ökar mest
Den stora begränsningen här är den ökande konkurrensen om marken, som lämpar sig främst för jordbruk.
Jönköpingsregionen, som nu är tredje bästa logistikläge kommer att fortsätta konkurrera särskilt med Eskilstuna. I båda lägena finns god tillgång till ny mark för etablering. Eskilstuna har fördelen av närheten till Sveriges största konsumentmarknad.
Örebro har god tillgång till mark och ligger nära Sveriges demografiska mittpunkt.
Arbetskraftstillgången är en viktig och ofta begränsande faktor för logistiketablering. Det är svårare att rekrytera lämplig personal i Storstockholm än i Jönköping, Eskilstuna, Örebro och Norrköping.
Västra Skåne är den region som gynnas mest av förbättrad förbindelse med Europa från 2030 men där målkonflikten om mark ökar också.
Stockholm Juni 2023
Gösta Hultén
Redaktör Intelligent Logistik