Freddy Jönsson Hanberg. Foto Hilda Hultén
ANALYS: Freddy Jönsson Hanberg, expert på globala hot och risker i försörjningskedjor är en av huvudtalarna vid Logistikläget 2020 den 6 februari. Här förklarar han bakgrunden till konflikten mellan Iran och USA – som handlar om makten över oljan.
Det kan inte ha undgått någon som tar del av det dagliga nyhetsflödet att läget mellan USA och Iran är mycket spänt. Under en period i december 2019 ökade hotbilden mot den amerikanska ambassaden i Bagdad. Detta har föranlett en del truppförflyttningar till regionen men så den 4 januari attackerade USA en bilkonvoj i Irak där den iranske generalen Quasem Soleimani färdades med tillsammans med andra militära chefer och milisledare. Iran svarade den 8 januari med att avfyra ett dussintal raketer från Iran mot två militärbaser i Irak, där det finns amerikanska soldater. USA har i sin tur svarat på det genom att införa nya sanktioner och uttryckt att man önskar att NATO engagerar sig i regionen, lite oväntat eftersom NATO är en regional organisation (North Atlantic Treaty Organization).
Varför det har blivit så här och varför det är så viktigt?
Som logistikintresserad är man förstås insatt i geografin i Mellanöstern och utifrån den är det ganska lätt att inse de geostrategiska aspekterna på det som trånga sjöfartsleder innebär för varuflöden och transporter. Suezkanalen, Gibraltarsundet och Bosporen är exempel på sådana farleder. Men den mest känsliga passagen är Hormuz-sundet. Sundet har enorm geostrategisk betydelse, eftersom den som kontrollerar sundet kontrollerar större delen av oljeflödet från Mellanöstern. Där skeppas dagligen ut ca 40% av världens oljehandel.
Hormuzsundet har enorm geostrategisk betydelse för den globala oljehandeln. Bild: Public Domain
Olja finns som bekant i stora mängder i Mellanöstern men den konsumeras på andra platser i världen. 20 miljoner fat olja per dag transporteras genom Hormuz-sundet. Av det skall 1,4 miljoner fat transporteras till USA. Utöver det färdas en fjärdedel av den globala handelsvolymen av LNG (naturgas) genom sundet.
Detta gör att störningar i sundet och dess närområde direkt påverkar tillgången på olja och gas vilket i sin tur påverkar priset.
Det finns inte många alternativa vägar för oljan. Det finns två pipelines, Habshan-Fujairah via UAE har en kapacitet på 1,5 miljoner fat per dag och Saudiarabiens Petroline pipeline klarar upp till 5 miljoner fat per dag. Teoretiskt skulle man kunna kringgå Hormuz-sundet genom att transportera olja i pipelines till andra hamnar och där lasta över på fartyg. Men det skulle ta längre tid och volymerna skulle sjunka drastiskt.
Det står alltså både storpolitisk prestige på spel samtidigt som det rör sig om oerhört mycket pengar.
I somras talades det mycket om Stena Impero som beslagtogs av Iran. Denna händelse föregicks av att brittiska styrkor beslagtog Adryan Darya (tidigare Grace) i Gibraltar några veckor innan. Anledningen till att britterna ville hålla kvar Adryan Dara var att de var säkra på att fartyget var på väg till Syrien med olja vilket var ett brott mot de sanktioner som EU beslutat om.
Sanktionerna mot Syrien som sedan dess också omfattar Suez-kanalen gör att Syrien inte längre kan ta emot olja från Iran. USA har tagit kontroll över Syriens små oljefält som tidigare låg under IS kontroll. Iran försökte till och med segla runt Godahoppsudden för att kunna förse Syrien med olja. Men nu verkar det som att Syrien ironiskt nog är hänvisade till rysk olja, varvid den ryska militära insatsen som pågått i Syrien sedan 2014 kanske börjar betala sig. Det passar för övrigt bra nu när projektet TurkStream är slutfört. TurkStream är ryska statens energiföretag Gazproms pipeline från Ryssland via Svarta havet till Turkiet, Bulgarien och Grekland. Förmodligen kopplas Syrien på så småningom, tills vidare kan rysk olja sjöfraktas till Syrien via Medelhavet.
Det som kan se ut som att enbart handla om en direkt konfrontation mellan Iran och USA handlar alltså om ett flertal nationers försök att dominera den oljerika regionen, vilket talar för fortsatt oro och risk för konflikter.
Freddy Jönsson Hanberg
Reservofficer i Försvarsmakten och konsult med inriktning på logistiksäkerhet och riskhantering i försörjningskedjor
