Här är Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2022
Här finner du Intelligent Logistiks lista över Sveriges 25 bästa logistiklägen 2022 med den fullständiga listan, poängsättning för varje kriterium samt ett omdöme för varje enskilt läge.
Helsingborgsregionen skräller och tar över förstaplatsen på Intelligent Logistiks lista över Sveriges 25 bästa logistiklägen 2022 från Göteborgsregionen. Jönköpingsregionen klättrar till en tredjeplats på listan, och glödheta Eskilstuna klättrar till en delad fjärdeplats med Östgötaregionen. Även Halmstad, Skaraborg, Uppsala, Kristinehamn och Trelleborg klättrar på listan, men allra mest klättrar Sydostregionen, som stiger hela fem placeringar mot i fjol.
Sedan 2005 har Intelligent Logistik årligen listat Sveriges bästa logistiklägen, som en vägledning den som vill etablera ett centrallager för konsumtionsvaror i Sverige. Listan har med åren vuxit från 15 till 25 lägen, och kriterierna har tillkommit och förfinats för att följa de trender som påverkar var lager placeras. Listan kombinerar hårda kriterier som infrastruktur, godsflöden, marktillgång, logistikstock och etableringar med mjukare värden som tillgång till logistikkompetens och regionalt samarbetsklimat, och ger en bild av Logistiksveriges utveckling över tid.
Lagerstock och yttillväxt
Ytor är det tyngsta och mest dynamiska kriteriet, och kan ge maximalt 25 poäng. Här vägs lägets befintliga logistikstock, tillkommande logistikytor de senaste fem åren samt årets nyetableringar in.
Den befintliga lagerstocken är svårskattad, men med hjälp av data från Newsec och egen byggstatistik har redaktionen gjort en samlad bedömning, som visar att Sverige har omkring 10 miljoner kvm logistikyta sett till fastigheter över 10 000 kvm. Av dessa finns ca 95 procent i något av lägena på listan. Mest lageryta har Göteborgsregionen med 17,5 procent av den totala stocken, följt av Jönköpingsregionen på 11 procent, Stockholm Nord på 10 procent, Helsingborgsregionen på 9 procent, Örebroregionen på 7 procent, Malmö på 6,4 procent och Stockholm Syd på 5,7 procent.
Sett till nybyggen under åren 2015–2021 har Göteborgsregionen haft störst procentuell tillväxt med 23,6 procent av de tillkommande logistikytorna, följt av Stockholm Nord med 14, 6 procent, Helsingborg med 11,8 procent, Örebro med 7,2 procent och Jönköping med 6,1 procent.
Lägena varierar dock kraftigt i storlek, vilket gör dem svåra att jämföra sinsemellan. I Göteborgsregionen ingår t ex 14 kommuner, medan Helsingborg har sex kommuner i sin region. Majoriteten av lägena på listan består bara av ett fåtal kommuner.
2022 blir ett historiskt rekordår för logistikbyggen i Sverige, med närmare 1,4 miljoner kvm planerade tillkommande ytor hittills. 2022 får Stockholm Nord störst procentuell yttillväxt med 23 procent av de tillkommande ytorna (314 000 kvm) följt av Eskilstuna med 17 procent (230 000 kvm), Jönköping med 13 procent (175 000 kvm), Halmstad med 8,8 procent (119 000 kvm), Malmö med 8,2 procent (110 900 kvm), Östgötaregionen med 6,6 procent (90 000 kvm), Helsingborg med 5,3 procent (71 500 kvm), och Göteborg med 5,2 procent (70 000 kvm).
Hårdare ytbedömning
2020 gjordes flera förändringar av listans kriterier, bl a slogs kriterierna för godsflöden och geografiskt läge samman och kriteriet Kompetens och arbetskraft viktades upp, eftersom frågans betydelse växer. Elkapacitet fördes också in som ett nytt delkriterium under infrastruktur, då Sveriges nu alltmer begränsade nätkapacitet, och på vissa håll höga elpriser, börjar bli en aspekt att ta hänsyn till vid större etableringar.
I år görs inga justeringar i kriteriernas innehåll, däremot har viktningen för tillkommande ytor justerats, så att nytillkommande ytor väger tyngre, och att lägen med liten befintlig eller tillkommande yta får en lägre poäng. Vi har också valt att ta större hänsyn till lägenas storlek i poängsättningen för kriterier som marktillgång, yttillväxt och företagsklimat. Att tillkommande lagerytor bedöms mer förhållande till lägets storlek, ger en mer dynamisk lista: och i högre grad än bild av vad som är de hetaste logistiklägena 2022.
Markbrist sprider logistiken
Göteborgsregionens förmåga att få fram detaljplanerad, attraktiv logistikmark i den takt som marknaden kräver har inte varit tillräckligt hög de senaste åren, vilket nu tydligt syns i en hämmad yttillväxt. Under 2022 har regionen bara fyra planerade etableringar på drygt 70 000 kvm planerade, varav två i Borås, vilket är en svag utveckling ytmässigt med tanke på lägets storlek. Läget har nu ett tydligt underskott på etableringsmark för logistik, och behöver jobba aktivt med etablerings- och markfrågor för att säkra sin position på listan framåt.
Detta gäller även andra lägen, som exempelvis Stockholm Syd, Uppsala och Västerås, där större tillgång till logistikmark hade kunnat ge lägena en betydligt högre yttillväxt och därmed högre placering på listan.
Den starka tillväxten i hela landet gör att många lägen och traditionellt sett aktiva logistikkommuner haft svårt att få fram detaljplanerad mark i tillräckligt hög takt. Detta öppnar för nya logistiklägen, och en spridning av logistiktillväxten geografiskt framåt.
Sveriges 25 Bästa Logistiklägen 2022
ORT (placering 2020) POÄNG
1. Helsingborgsregionen (2) 93
2. Göteborgsregionen (1) 92
3. Jönköpingsregionen (5) 88
4. Östgötaregionen (3) 85
4. Eskilstuna/Strängnäs (6) 85
6. Stockholm Nord (6) 84
7. Örebroregionen (3) 83
8. Malmöregionen (8) 82
9. Halmstadsregionen (10) 77
10. Stockholm Syd (9) 72
11. Skaraborgsregionen (13) 71
12. Växjöregionen (12) 70
13. Mellansvenska regionen (10) 69
14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund (14) 61
14. Uppsala/Heby (18) 61
16. Sydostregionen (21) 60
17. Västerås/Köping(15) 59
18. Värnamo/Gnosjö/Gislaved (16) 55
19. Trestadsregionen (17) 54
20. Ulricehamn (24) 53
21. Umeåregionen (19) 51
21. Trelleborg/Ystad (22) 51
23. Nordöstra Skåneregionen (19) 50
24. Sundsvallsregionen (23) 48
25. Karlstad/Kristinehamn (25) 47
Poängsättning 2022
Poängsättning för Sveriges bästa logistiklägen, uppdelat på de sex olika kriterierna, plus totalpoäng:
POÄNG Sveriges Bästa Logistiklägen 2022 (PDF)
Tidigare års poängsättning:
Omdömen 2022
1. Helsingborgsregionen (Helsingborg, Landskrona, Åstorp, Ängelholm, Bjuv, Båstad, Klippan)
93 poäng (93 poäng 2021)
ÅRETS BÄSTA LOGISTIKLÄGE 2022
Helsingborg skräller och går upp i topp på listan över Sveriges bästa logistiklägen 2022 , en plats som Göteborg haft sedan listan startades 2005 (2018 delades förstaplatsen med Örebro). Läget stärks i år av att Landskrona kommun tillförs läget, från att tidigare räknats till Malmöregionen, en förändring som görs då de senaste årens etableringar i regionen tydligt visat på arbetsmarknads- och regionkopplingen mellan Helsingborg och Landskrona. Med 109 000 kvm tillkommande ytor 2022, gör läget ännu ett starkt tillväxtår ytmässigt, en utveckling som ser ut att hålla i sig även kommande år. Regionen satsar tydligt på att skapa ny etableringsmark för logistik, trots utmaningar med konkurrerande jordbruksvärden. Placeringen i Öresundsregionen, vars logistikfastighetsmarknad präglas av sjunkande yielder, låga vakansgrader, och innovativa lokala fastighetsaktörer, bidrar till lägets framgång. Helsingborg är känt som Sveriges centrum för livsmedelslogistik, med ett starkt frukt- och färskvarukluster men läget växer även starkt inom TPL, e-handel och som internationellt distributionsläge. Regionen har starka regionala näringslivssamarbeten med 11 kommuner inom Familjen Helsingborg och region Skåne och spetsutbildning inom bl a förpacknings- och returlogistik vid Campus Helsingborg som stärker läget. Helsingborg har landets näst största containerhamn, som visade stabila containervolymer under 2021 trots pandemin. Hamnen planerar en miljardinvestering i en hamnflytt söderut, en satsning som kommer att fördubbla containerkapaciteten på sikt. Blir en fast HH-förbindelse verklighet skulle läget stärkas ytterligare både vad gäller infrastruktur och arbetsmarknad.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 381 950 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 109 000 kvm
2. Göteborgsregionen (Business Region Göteborg +Borås)
92 poäng (94 poäng 2021)
ÅRETS INNOVATIONSLÄGE 2022
Göteborgsregionen är Sveriges logistikhuvudstad ett fantastiskt distributionsläge genom tillgången till Nordens största containerhamn, som stått stark genom pandemin; med stabila containervolymer och kraftigt ökade tågvolymer under 2021. Kommande miljardinvesteringar hamnen, bl a i en farledsfördjupning, ger också goda förutsättningar för framtida tillväxt. Regionen är i sig en stark konsumtionsmarknad och ett viktigt säte för svensk exportindustri. Borås stärker också läget som ett av landets främsta kompetenscentrum för e-handelslogistik. Genom Chalmers och Göteborgs universitet är man ett av landets starkaste kompetenscentrum för logistikforskning och utbildning, och dessutom befäster man med etableringen av Northvolts nya batterifabrik och utvecklingen av Säveområdet sin roll som svensk industrinod och nationellt innovationscentrum för framtidens mobilitet. Göteborg har historiskt haft haft en exceptionell yttillväxt för logistik, en utveckling som dock mattats av 2022 då endast fyra större byggen på totalt 70 500 kvm aviserats i regionen, bara drygt 5 procent av den totala yttillväxten i landet. Detta gör att läget tappar poäng inom kriteriet yta, och tappar förstaplatsen på listan för första gången någonsin. Regionen behöver hårdsatsa på att få fram detaljplanerad mark i den takt som marknaden efterfrågar, för att motverka markbristen och bli av med den låsning som nu syns på utvecklingssidan.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 767 350 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 70 500 kvm
3. Jönköpingsregionen (Jönköping, Nässjö, Vaggeryd)
88 poäng (89 poäng 2021)
ÅRETS TPL-LÄGE 2022
“Sveriges äldsta logistikläge” har fått en rejäl nytändning den senaste tiden, och klättrar två placeringar på årets lista. Tillväten sker inte minst i Vaggeryd, som får flera storetableringar under 2022, varav många inom järnvägsansluten tredjepartslogistik. Regionen får hela 175 000 kvm ny logistikyta under 2022, den tredje högsta tillväxtsiffran i landet. Nobias jätteetablering på 123 000 kvm räknas ej in här då verksamheten klassas som produktion. Men byggnaden är en generisk logistikfastighet, och hade den räknats in hade Jönköping legat tvåa sett till yttillväxt. Regionen har en stark ställning som ett av Sveriges och framförallt Nordens bästa logistiklägen, med goda förutsättningar att försörja både Finland, Danmark och Norge med dagen efter-leveranser från en lagerpunkt. Trots att läget är relativt litet jämfört med storstadslägena, finns hela 11 procent av Sveriges totala lagerstock här. Läget är strategiskt placerat i korset mellan godsstråken på riksväg 40 och E4, och med god järnvägsanslutning i Nässjö och Vaggeryd. Intresset för järnvägsansluten logistik tyder på ett uppsving för intermodal logistik och är mycket positivt ur hållbarhetssynpunkt. Logistik- och supply-forskning vid Internationella Handelshögskolan och Tekniska högskolan i Jönköping stärker också läget, liksom aktiva logistiksamarbeten inom Logpoint och Nässjös starka nätverkaranda.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 202 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 175 000 kvm
- www.jonkoping.se
- www.nnab.se
4. Östgötaregionen (Norrköping, Linköping, Mjölby, Motala, Finspång)
85 poäng (90 poäng 2021)
Östgötaregionen har ett utmärkt geografiskt läge intill det stora väggodsstråket mellan Göteborg/Malmö och Sveriges största konsumtionsmarknad Storstockholmsregionen. 2021 hade läget en urstark tillväxt med 126 000 kvm ny logistikyta, och med ytterligare 90 000 kvm som väntas bli klart 2022, genom Postnord TPLs storetablering på Händelö. Majoriteten av de tillkommande ytorna i regionen byggs för tredjepartslogistik, där hela regionen och särskilt Norrköping har en stark tradition och tillväxt, som ser ut att fortsätta framåt. Läget har utmärkt järnvägs- och motorvägstandard och bra godsbalans i hamnen, som ökar sina containervolymer under 2020, trots pandemin. Flera viktiga infrastrukturinvesterings görs i regionen, inte minst genom satsningarna på Ostlänken och hamnen miljardinvesterar i en utbyggd containerhamn under de närmaste åren och växer som nav för närsjöfart i Östersjön. Läget har också utmärkt kompetensförsörjning med ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet. Den nya godsjärnvägen Kardonbanan ökar också möjligheten till ytterligare hållbara godstransporter i regionen.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 152 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 90 000 kvm
- Norrkopingshamn.se
- Portofnorrkoping.se
- Eastsweden.se
4. Eskilstunaregionen (Eskilstuna, Strängnäs)
85 poäng (81 poäng 2021)
ÅRETS STJÄRNSKOTT 2022
Eskilstuna, där även Strängnäs ingår, klättrar i år till en fjärdeplats på listan, med en enorm tillväxt av ny logistikyta: Trots att läget bara innefattar två kommuner byggs över 230 000 kvm ny logistik här. Endast Stockholm Nord får mer ytor under 2022 – ett läge med betydligt fler kommuner. Eskilstuna har ett av landets bästa demografiska lägen för distribution till Mälardalen och Stor-Stockholm med stora järnvägssflöden och är ett föredöme vad gäller klimat, och kommunen har jobbat strategiskt för att locka logistiketableringar, med allt från byggklar mark till rekryteringsservice för företag. Läget har utmärkt infrastruktur, med en av Sveriges största kombiterminaler och spåranslutning till Svealandsbanan och ett ständigt växande järnvägspendelnät till bl a Göteborg, Skåne och Europa. Etableringarna som nu görs skapar tusentals nya jobb i regionen, som kan ställas inför en utmaning när kompetensbehoven ska fyllas framöver. Stora nya markområden för logistik är under utveckling framåt. Dock har den extremt starka tillväxttakten gjort att läget i nuläget saknar ny etableringsmark, vilket kan leda till en svacka i yttillväxten framåt.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 145 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 231 400 kvm
- www.eskilstunalogistik.se
6. Stockholm Nord (Stockholm, Sigtuna, Upplands Väsby, Enköping, Håbo, Upplands Bro, Knivsta, Järfälla, Sollentuna)
84 poäng (81 poäng 2020)
ÅRETS TILLVÄXTLÄGE 2022
Stockholm Nord blir årets tillväxtläge för andra året i rad. Läget, med starka tillväxtområden som Rosersberg, Brunna, Enköping och Bålsta, får hela 314 000 kvm nya logistikytor under året, vilket är mest i landet och mer än dubbelt så stor yttillväxt som förra året. Läget är genom sin centrala placering nära Sveriges enskilt största konsumtionsmarknad, utmärkt för last mile-logistik vilket bl a syns i att aktörer som Axfood och Ica satsar på e-handelsdistribution härifrån. Även TPL-segmentet växer starkt i regionen. Närheten till Arlanda och Rosersbergs kombiterminal stärker läget. Arlanda Logistic Network (ALN) stärker regionens samarbetsklimat, som annars är ganska svagt i Stockholm. Framkomligheten och bristen på regionalt samarbete hämmar Storstockholm som logistikläge, liksom den bestående, infrastrukturmässiga uppdelningen i en nordlig och en sydlig region. Stockholm har länge saknat akademiska logistikutbildningar, en utveckling som dock börjat förbättras med satsningar av bl a Stockholms universitet och KTH.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 519 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 314 400 kvm
- www.arlandalogisticnetwork.se/
- www.sigtuna.se
7. Örebroregionen (Örebro, Hallsberg, Arboga, Kumla, Askersund)
83 poäng (90 poäng 2021)
Örebroregionen, som gjorde Årets kompetenslyft 2019, har ett optimalt geografiskt läge i Sverige för att distribuera effektivt både nationellt och regionalt i Norden. Tidigare års strategiska satsningar och starka samarbetsnätverk inom logistikområdet har gjort Örebroregionen till ett av Sveriges topplägen för centrallager och logistikverksamhet, inte minst i nordiskt perspektiv. Regionen har mycket bra infrastruktur i form av vägar, järnvägar, landets största kombiterminal och en av Sveriges största fraktflygplatser. Logistikutbildning finns vid Örebro universitet, och läget har ett starkt kunskapsintensivt näringsliv med bl a robotikkluster. Trots det fördelaktiga läget har regionen inte lockat så många större nyetableringar inom logistik de senaste åren, vilket kan tyda på brist på etableringsbar mark. Att kriteriet för demografiskt läge successivt viktats ned till fördel för godsflöden och tillkommande ytor gör att Örebro tappat något i poäng de senaste åren. Men läget behåller sin ställning som ett absolut toppläge för logistik.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 220 100 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 34 500 kvm
- //businessregionorebro.se/logistik/
- //hallsbergsterminalen.se/hallsbergsterminalen/
8. Malmöregionen (Malmö, Burlöv,Lund)
82 poäng (80 poäng 2021)
Malmöregionen har gjort ett rejält kliv uppåt i listan de senaste åren, och stärker även i år sin poäng, främst tack vare en stor yttillväxt, men också nya bedömningskriterier med ökad vikt för godsflöden och minskad vikt för demografi, som stärker hela Skåneregionen. Trots att Landskrona från och med 2022 räknas till grannläget Helsingborgsregionen så ser Malmö en fortsatt stark yttillväxt under 2022, med flera större logistiketableringar. Malmö stad har genom sitt etableringskrav på att marken i Norra hamnen ska användas för verksamheter med gods över kaj och via järnväg, gjort ett tydligt ställningstagande för att styra mot hållbarare logistikupplägg, vilket nu bär frukt flera nya, intermodala etableringar, som stärker lägets koppling till kontinenten och gynnar både regionen och hamnen. Styrkor är stort befolkningsunderlag i den växande konsumtionsmarknaden Öresundsregionen, mycket god infrastruktur, relativt god tillgång till logistikmark och samarbetet mellan Malmö hamn och Köpenhamns hamn i hamnbolaget CMP som binder ihop regionen. Transport- och logistikutbildning på akademisk nivå finns vid Malmö högskola och Lunds Tekniska Högskola. Närhet till fraktflyg i Sturup och Kastrup stärker också läget.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 213 200 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 73 400 kvm
9. Halmstadsregionen (Halmstad, Varberg, Falkenberg, Hylte, Laholm)
77 poäng (74 poäng 2021)
Regionen stärker sin poäng och klättrar på årets lista, inte minst tack vare stark ytttillväxt under 2022, med hela 119 000 kvm tillkommande ytor, där regionens storföretag Biltema står för det mesta av tillväxten. Regionen innefattar Halmstad, Varberg, Falkenberg och sedan 2019 även Hylte och Laholms kommuner och ligger mitt emellan de två starka logistiklägena Helsingborg och Göteborg, med god infrastruktur med flera specialiserade hamnar och direktanslutning till E6. Tågpendlar från hamnen, mycket god infrastruktur och ett gynnsamt läge befolkningsmässigt, med relativ närhet till Stor-Göteborg och Skåne gynnar läget. Korta väntetider gör Halmstad som containerhamn till ett gott alternativ till Göteborg, något bl a Biltema utnyttjat. Falkenberg ser också ut att kunna få en stark yttillväxt framåt, med ett par större etableringar på gång. Svagheter är bristen på logistikutbildningar i regionen, samt en viss oro för kommande kapacitetsbrist i elnätet längs västkusten.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 83 400 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 119 000 kvm
- www.hallandshamnar.se
10. Stockholm Syd (Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Nynäshamn)
72 poäng (79 poäng 2020)
Trots ett extremt högt tryck från logistikfastighetsbranschen att etablera sig i Stockholmsregionen så har Södra Storstockholm en förhållandevis låg placering på listan. Förutsättningarna att bli ett av Sveriges absolut bästa lägen för logistik är goda, med stort befolkningsunderlag, bra demografi, god infrastruktur med containerhamn och kombiterminal i Södertälje, som ytterligare stärkts genom öppningen av conatinerhamnen i Norvik. Flera nya detaljplaner i Nykvarn och Södertälje, som samarbetar för att locka etableringar genom Stockholm Syd-initiativet, borgar för framtida potentiell tillväxt. Även Huddinge kommuns ambition att skapa etableringsmöjligheter för logistik kan vara på väg att lossna, då den mycket försenade satsningen på godstrafikleden “Tvärförbindelse Södertörn” kan vara på gång. Dock har läget inte på långa vägar levt upp till sin potential i form av yttillväxt de senaste åren, och få kommuner i regionen utöver dessa tre erbjuder mark till logistiketableringar. Plus för akademisk logistikutbildning vid Södertörns högskola, logistikforskning vid KTH Campus Södertälje och YH-utbildning i Haninge.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 68 400 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 11 200 kvm
- www.stockholmsyd.com/
- www.stockholmshamnar.se
- www.soeport.se
11. Skaraborgsregionen (Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Götene, Tibro, Mariestad)
71 poäng (66 poäng 2021)
ÅRETS HÅLLBARHETSLÄGE 2022
Skaraborg stärker sin poäng och klättrar två placeringar på listan 2022, inte minst tack vare en allt starkare yttillväxt de senaste åren. Regionen är ett starkt logistikläge, inte minst tack vare god järnvägsinfrastruktur och en välfungerande torrhamn med effektiv, med daglig matning med godspendel till och från Göteborgs hamn för både råvaruindustrin och handelslogistiken, med Jula som största brukare, vars centrallager på totalt 178 000 kvm är norra Europas största lager. Tågpendelnätet har utökats under 2021, vilket ger läget titeln “Årets hållbarhetsläge 2022. Jula Logistics gör också en TPL-satsning med planer på att bygga cirka 50 000 kvm nya logistikytor vid torrhamnen i Falköping, med en storsatsning på elektrifierade transporter. Regionen är fortfarande till stor del beroende av landsvägstransporter på underdimensionerade och delvis hårt belastade vägar, men kan få en skjuts tillväxtmässigt av att många av A-lägena nu har brist på etableringsbar mark. Det finns ett starkt livsmedelskluster i Skara/Götene/Lidköping och Tibro är centrum för Sveriges möbellogistik, där Mio planerar stora lagerexpansioner framåt. Dock är inget investeringsbeslut taget än. Logistikutbildning finns med IT-inriktning vid Skövde högskola.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 73 300 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 30 000 kvm
- www.skaraborglogisticcenter.se/
12. Växjöregionen (Växjö, Alvesta, Sävsjö, Älmhult, Ljungby)
70 poäng (72 poäng 2021)
Växjöregionen har fått ett intressanta logistiketableringar de senaste åren, inte minst i Ljungby, där Postnord just nu bygger en större TPL-anläggning, och ett nytt logistikmarkområde är under utveckling intill E4, med plus för god elkapacitet. Att etableringar hamnar i regionen styrds till stor del av kompetensfrågan, som har en växande betydelse för var logistiketableringar hamnar. Växjö har stark befolkningstillväxt med forskning och logistikutbildning vid Linnéuniversitetet och med en utbildning i informationslogistik vid CIL i Ljungby. Regionens paketterminalnätverk gynnar även e-handelsetableringar. Alvesta är också en viktig knutpunkt mellan kust till kustbanan och Södra stambanan.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 27 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 25 000 kvm
- www.cil.se/
- www.alvestaintermodal.se
- www.vaxjo.se/logistik
13. Mellansvenska regionen (Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Leksand)
69 poäng (74 poäng 2021)
Mellansvenska regionen gjorde ett rejält kliv uppåt på listan 2020, med en stor poängökning, tack vare en, för regionen, stark yttillväxt med två nya etableringar på totalt 25 000 kvm. Brist på nya etableringar gör nu att regionen åter tappar några poäng. Ett regionalt samarbete genom Mellansveriges logistiknav gör att Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge numera är ett gemensamt logistikläge, och även Leksand, där Clas Ohlsons centrallager finns, räknas in i regionen. Bra infrastruktur är lägets stora styrka, med en växande containerhamn med stora exportflöden, där en miljardinvestering gjorts för att fördubbla hamnens containerkapacitet. Det finns därtill kombiterminaler i Gävle och Borlänge. Nya roro-linjer och omklassning till Europaväg (E16) på sträckan Gävle-Oslo stärker regionen i en öst-västlig axel. Stark logistikforskning och utbildning vid Gävle högskola. Kopplingen till rikskombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg stärker också regionens anknytning till Stor-Stockholm.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 24 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
- www.mellansverigeslogistiknav.se
- www.gavlecontainer.se
14. Katrineholm/Nyköping/Oxelösund
61 poäng (63 poäng 2021)
Bra demografiskt läge med närhet till stora konsumentmarknader, och samarbete mellan Katrineholm och Nyköping/Oxelösund stärker regionen. Fullt utbyggd kombiterminal med hög rankning av Trafikverket och en stark kommunal satsning på logistik i Katrineholm och en logistikpark med järnvägspendlar till kontinenten har gjort läget attraktivt för framtida logistiketableringar. Orio planerar för att etablera ny logistikpark i Nyköping, med möjlighet att bygga högt och stort, och där kommunen uppges vara samarbetsvillig, vilket också är ett plus. Bra läge för intermodala transporter i mötet mellan västra och södra stambanan. Oxelösunds djuphamn har betydande exportflöden, möjlighet till fraktflyg på Skavsta och planerat tågstopp i ny höghastighetsbana. Katrineholm missgynnas dock något av sitt relativt dåliga vägnät, och inga större etableringar har gjorts i regionen de senaste fem åren, vilket drar ned poängen.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 0 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
- www.katrineholmslogistikcentrum.se
- www.katrineholmrailpoint.se
- www.onyxnaringsliv.se
- www.oxhamn.se
14. Uppsalaregionen (Uppsala, Heby)
61 poäng (57 poäng 2020)
Demografiskt har Uppsala mycket goda förutsättningar för logistik, som Sveriges fjärde största stad befolkningsmässigt och närhet till Sveriges största och växande befolkningscenter i Mälardalen. Närhet till fraktflyg på Arlanda och Gävle Containerhamn är också plus. Heby med e-handelsläget Morgongåva räknas till Uppsalaregionen sedan 2017, vilket fortsätter att stärka regionen, som historiskt inte levt upp till sin potential som logistikläge, men som de senaste åren fått flera logistiketableringar. Så även 2022, vilket gör att läget klättrar fyra placeringar på årets lista. Morgongåva har utvecklats till ett starkt e-handelskluster, och Apoteagruppen satsade nyligen på ytterligare 38 000 kvm lager på orten, ett bygge som blev klart 2021. Trots att Uppsala har en i övrigt blomstrande akademi, saknas fortfarande logistikutbildning på orten. Få regionala samarbeten kring logistik ger också läget en relativt låg placering. Kommunen har dock stärkt sin logistikkompetens något de senaste åren, och skulle regionen göra en satsning på logistikmark finns alla förutsättningar för att stärka sin position på listan.
Tillkommande logistikytor 2016-2020: 97 500 kvm
Tillkommande logistikytor 2021: 14 000 kvm
- www.uppsala.se/
16. Sydostregionen (Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Nybro, Kalmar)
60 poäng (55 poäng 2021)
ÅRETS KLÄTTRARE 2022
Sydostegionen ligger lite “off grid” utanför de klassiska godsstråken, och logistiken är beroende av vägtransporter på relativt små vägar. Men med strategiskt belägna hamnar med starkt växande flöden via Polen (Karlskrona) och Baltikum (Karlshamn) kan få ökad betydelse framåt, då flödena spås utvecklas mer i öst-västlig riktning. Sydostregionen fick utmärkelsen “Årets marklyft 2021”, bland annat för storsatsningen på ny etableringsmark i Karlshamns kommun. Nu har satsningen burit frukt, och läget klättrar tack vare flera nyetableringar i regionen hela fem placeringar på årets lista. Markbristen i klassiska lägen kan ge regionen ytterligare snålskjuts framåt, och fler etableringar ser ut att vara på gång i Stillerydshamnen, där två fastighetsbolag nyligen reserverat mark. Även ökade godsflöden via Karlshamn och en nytändning vad gäller det historiskt haltande regionala samarbetet stärker läget. Kinas satsning på Sidenvägen, där Polen väntas bli epicentrum för den nya rälsbaserade handelsrutten, kan rita om Europas godsflödeskarta och påverka Sydostregionen positivt på sikt. Hamnen byggdes ut med nya färjelägen 2021. Logistikutbildning finns vid BTH och YH-utbildning i internationell handelslogistik i Karlshamn.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 32 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 37 000 kvm
- www.logistikkarlshamn.se
- www.karlshamnshamn.se
59 poäng (61 poäng 2021)
Regionens styrkor är ett fördelaktigt demografiskt läge centralt i Mälardalen, bra infrastruktur, ny, utbyggd kombiterminal, samt landets största inlandshamn med containerhantering, där Sveriges första containerpendel på inre vattenvägar startas mellan Norvik och Västerås hamn i april 2021, med tyska rederiet Deymann som operatör. Betydande fraktflygplats i Västerås och ett mycket starkt akademiskt och industriellt kompetenscentrum inom teknik/robotik. Nationellt kluster för livsmedelslogistik (Ica) och teknik (ABB). Ica planerar expansion och nysatsningar vid sitt DC i Västerås, vilket stärker läget framåt. Närhet till Storstockholm, Arlanda flygplats och E18 är stora styrkor. Regionen har dock inte lockat så många logistiketableringar de senaste åren, vilket gör att läget ännu inte lever upp till sin fulla potential.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 30 500 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
- www.malarhamnar.se
- www.handelskammarenmalardalen.se
- www.vasteras.se
18. Värnamoregionen (Värnamo/Gnosjö/Gislaved)
55 poäng (59 poäng 2021)
Värnamoregionen har fått ett par logistiketableringar de senaste åren. Med industrins i övrigt starka tillväxt i regionen, som är Sveriges industritätaste, i kombination med markbrist på många håll i landet, stärks lägets förutsättningar för ytterligare logistiketableringar framåt. Bra kommunikationsläge vid korsningen E4/riksväg 27. En upprustning av järnvägen sträckan Värnamo-Halmstad och satsningen på kust till kustbanan Kalmar/Karlskrona-Göteborg kan också komma att öka regionens betydelse som logistikläge och godsknutpunkt framåt.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 55 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
- www.gnosjoregion.se/
- www.varnamo-naringsliv.se/
19. Trestadsregionen (Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla/Munkedal/Lysekil)
54 poäng (58 poäng 2021)
Trestadsregionen har ett starkt regionalt samarbete kring logistik genom Position Väst. Läget har en strategisk placering för att försörja den norska marknaden, och gynnas av närheten till den starka Göteborgsregionen, med utbyggt dubbelspår och motorväg Trollhättan-Göteborg som ger förbättrad tillgänglighet till Göteborgs hamn. Växande hamn i Uddevalla och hopp om kommande förbättringar för inlandssjöfartens konkurrensvillkor ger goda framtidsutsikter. Att SAP etablerar ett datacenter i Trollhättan är också ett styrkebesked, som kan stärka läget framåt. Varner Gruppens storetablering i regionen 2015, med pågående utbyggnad på 19 000 kvm under 2022 är regionens enda större logistiketableringar de senaste åren. Logistikutbildning finns vid Högskolan Väst i Trollhättan.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 0 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 19 000 kvm
- www.positionvast.se
- www.uddevalla-hamn.se
20. Ulricehamn (Ulricehamn, Tranemo)
53 poäng (52 poäng 2021)
Ulricehamn kom in på listan 2018, och sedan 2019 räknas även intilliggande Tranemo kommun till läget, där det också finns logistikverksamhet. Kommunen ligger strategiskt invid riksväg 40 mellan Borås och Jönköping och har lockat ett par större lageretableringar, med en planerad större TPL-etablering under 2023. Kommunen profilerar sig som logistikläge och det finns viss tillgång till detaljplanlagd industrimark till lågt pris jämfört med de närliggande logistikfästena Jönköping och Borås. Med endast fyra mil till Jönköping och 10 mil till Göteborgs hamn har Ulricehamn geografisk närhet till två av Sveriges starkaste logistiklägen, och den växande markbristen i landet kan göra att läget får en skjuts framåt, om regionala initiativ tas för att skapa byggklar etableringsmark. Det regionala samarbetet är dock begränsat.
Tillkommande logistikytor 2017-2021 : 12 400 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
www.nuab.eu
51 poäng (56 poäng 2020)
Umeå kom in på listan 2012, sitt ofördelaktiga demografiska läge till trots och har stärkt sin poäng rejält de senaste åren, tack vare nedviktningen av demografiskt läge som bedömningskriterium, till fördel för godsflöden. Umeå klättrade 2021 i år mest av alla lägen på listan, tack vare stark infrastrukturutveckling och ett stärkt regionalt samarbetsklimat med fokus på logistik, samt flera mindre logistiketableringar för last mile-logistik. Även framåt planeras för etableringar i regionen. Norrlands växande basindustri ökar godsflödena och även konsumentflödena till och från regionen, trots det nordliga läget. Läget har ett starkt fokus på intermodala flöden, vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Umeå logistikpark med kombiterminal och Sveriges nordligaste containerhamn, med feedertrafik till Europa, är styrkor, liksom färjetrafik för gods till Finland. Forskning och utbildning i logistik vid Umeå universitet stärker också läget.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 16 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
- www.umealogistikpark.se
- //www.inab.umea.se
- www.norrbottenshandelskammare.se
51 poäng (54 poäng 2021)
Trelleborg/Ystad har i princip inga logistikytor alls, och att Skåne värnar om sin högvärdiga jordbruksmark försvårar för etableringar. Men tack vare att godsflöden fått större betydelse på listan i jämförelse med demografiskt läge, har regionen ändå god potential som logistikläge. Utbyggnaden av Sveriges viktigaste roro-hamn i Trelleborg och starkt ökad färjetrafik till Tyskland och Polen från Ystad ger höga godsflöden, dock med stark tillväxt av roro- och kraftigt ökad lastbilstrafik i regionen. Närhet till Öresundsregionens stora konsumtionsområde och arbetsmarknad är styrkor. Den kapacitetsbrist som funnits i elnätet, som bromsat etableringstakten i Skåne, är tillfälligt löst genom kraftvärme och bedöms inte vara något hinder för etableringar på kort sikt.
Tillkommande logistikytor 2017-2022: 0 kvm
- www.trelleborgshamn.se
- www.port.ystad.se/
23. Nordöstra Skåneregionen (Hässleholm, Kristianstad, Åhus, Bromölla)
50 poäng (56 poäng 2020)
Den väntade förskjutningen av landgående globala logistikflöden i öst-västlig riktning, där Polen väntas bli en viktig knutpunkt för Kinas nya Sidenväg, kan stärka regionen på sikt. Regionen är också ett dryckes- och livsmedelskluster med exporthamn i Åhus och utbildning i produktionslogistik vid Campus Hässleholm. Sydöstra Skåneregionen har ett strategiskt samarbete kring logistik. Marktillgången är god, vilket kan få större betydelse framåt med tanke på den generella markbristen, men regionen saknar västra Skånes starka ekonomiska tillväxt och stora godsstråk. Planerna på en logistikpark med kombiterminal i Hässleholm Nord har legat i träda under många år, men finns med i kommunens investeringsbudget. Läget har framtiden för sig med utmärkt järnvägsinfrastruktur vid södra stambanan och goda rälsförbindelser till Sydsveriges viktigaste hamnar.
Tillkommande logistikytor 2017-2021: 11 000 kvm
Tillkommande logistikytor 2022: 0 kvm
- www.hassleholm.se/hassleholmnord
- www.ahushamn.se
- www.skanenordost.se/sv/skane-nordost/Tillvaxtmotorn-KristianstadHassleholm/
24. Sundsvallsregionen (Sundsvall, Timrå, Härnösand)
48 poäng (53 poäng 2021)
Sundsvall stärkte sin position rejält på listan 2020, mycket tack vare nedviktningen av demografiskt läge i bedömningen, vilket gynnat Norrlandslägena. Sundsvalls hamn är en av fem svenska hamnar som pekats ut som strategisk Core-hamn i EUs stomnätverk (TEN-T), med omfattande feedertrafik. Miljardsatsningar på infrastrukturen i regionen pågår, bl a med en ny kombiterminal och logistikpark i anslutning till hamnen med upprustning och elektrifiering av industrispåret från Ådalsbanan till hamnen. Regionen är ett nationellt trä- och pappersindustrikluster. Utbildning i inköp och supply management finns också. Den beslutade satsningen på Ostkustbanan, med dubbelspår Gävle-Sundsvall, stärker regionen som logistikläge. Dock har regionen inte lockat några större logistiketableringar de senaste åren, vilket drar ned poängen.
Tillkommande logistikytor 2017-2022: 0 kvm
- www.sundsvalllogistikpark.se/
47 poäng (50 poäng 2021)
Karlstad är ett trä- och pappersindustrikluster med regionalt nätverk inom förpackningsutveckling, och containerterminalen med järnvägsanslutning i Karlstads hamn är torrhamn för Göteborgs hamn med växande andel landbaserat gods. Hamnen ger också möjlighet till sjöfrakt direkt till Göteborgs hamn och Nordsjöhamnar. Närhet till Osloregionen ger viss potential för etableringar, men skulle kräva bättre väg-och järnvägsförbindelser med dubbelspår mot Oslo. Kristinehamn kom in på listan tack vare Finnfoams nyetablering, som också är regionens enda större etablering de senaste åren. Kristinehamn ligger demografiskt bra till längs E18 mellan Örebro och Karlstad, med tillgång till järnväg och hamn i Vänern. Här ligger också krisberedskapsmyndigheten MSBs centrallager, och betydelsen av kompetens inom krislogistik växer nu till följd av pandemin.
Tillkommande logistikytor 2017-2022: 0 kvm
- www.kristinehamn.se
- www.vanerhamn.se
(Copyright: Intelligent Logistik 2022)
