“Det är inte alltid lyckat att söka efter de mest utbildade” säger Britt Salomonsson, personalchef på PostNords terminal i Hallsberg. När de skulle rekrytera till den nya anläggningen valde de att ändra urvalsprocessen där de utan gymnasiekompetens sållades bort.
Nästan 120 000 arbetslösa i Sverige saknar gymnasieutbildning och har extra svårt att få jobb på grund av arbetsgivarnas urvalsprocesser med gymnasiekompetens som krav. Men vid rekryteringen till PostNords centrallager i Hallsberg valde man att tänka om och ändra urvalsprocessen, rapporterar tidningen Svenska Dagbladet.
De arbestssökande som saknar gymnasieutbildning beskrivs ofta som de mest utsatta och svåraste att få i arbete. För de flesta arbetsgivare är gymnasieutbildning ett av de viktigaste kraven när det kommer till en anställning och ett sätt att sålla bland alla de hundratals, ibland tusentals ansökningar som kommer in.
Så även för PostNord. När verksamheten under förra året flyttades från Karlstad och Västerås till den splitternya terminalen i Hallsberg behövdes ny personal. Personalchefen Britt Salomonsson har fått 5 000 ansökningar för de 200 tjänster som finns och vågar påstå att företaget kan välja och vraka.
– Inför den här rekryteringen tänkte vi om. Det är inte alltid lyckat att söka efter de mest utbildade. Vi kan inte ha 200 personer här som drömmer om att jobba som ingenjörer, säger Britt Salomonsson till SvD.
Hon betonar även att postterminalen är en så stor arbetsplats att den ska avspegla samhällets sammansättning. Posten vände sig till Arbetsförmedlingen och den kommunala SFI-utbildningen.
De tre aktörerna startade ett projekt tillsammans där personer som saknar gymnasieutbildning, som nyanlända invandrare och ungdomar, får möjlighet att gå en utbildning på 15 veckor inklusive två veckors praktik. Proffice, som skötte PostNords rekryteringar, intervjuade samtliga kursdeltagare och rekommenderade sedan vilka som ska få komma på intervju på PostNords egen HR-avdelning.
Resultatet blev att cirka 30 personer, som troligtvis annars hade fallit bort i den första gallringen, fått en anställning vid terminalen.
“Jag var skeptisk”
Landing Niane och Sara Kouchaki är två av dem som fått jobb genom utbildningen, som SvD talat med.
– Jag har bott i Sverige i ett år. När jag fick höra talas om utbildningen tänkte jag att det kan vara nyttigt, även om jag inte får jobb. Det är en bra erfarenhet, säger Landing Niane.
Sara Kouchaki var mer skeptisk. Hon berättar att hon inte alls var sugen att hoppa på arbetsmarknadsåtgärden. Hon känner många som i åratal gått från den ena utbildningen till den andra på Arbetsförmedlingen utan att få jobb.
– Jag trodde inte att det skulle leda till någonting. Men jag bestämde mig för att testa. Det var roligt att praktisera på Posten och jag trivdes. Jag blev jätteförvånad och jätteglad när de erbjöd mig ett jobb, säger hon.
Bekostat av Arbetsförmedlingen
Den 15 veckor långa utbildningen har betalats av Arbetsförmedlingen och enligt Stefan Pettersson, som är myndighetens sektionschef i Örebro, har den kostat 35 000-45 000 kronor per deltagare.
Han menar att projektets framgångsrecept är enkelt. Det fanns en tydlig arbetsgivare som faktiskt behövde anställa, det ökade motivationen och såg till att ingen av deltagarna hoppade av.
– Vi har kunnat lyfta en grupp som vi tror på och vi har tagit fram ett begränsat urval av kandidater som vi vet att arbetsgivaren skulle vara intresserad av, säger han.
Jobbmatchning stort problem
Det senaste året har arbetsgivarorganisationerna tagit upp matchningen av kompetens som ett stort problem. Trots den höga arbetslösheten har de svårt att hitta personal. Almega beskrev det i somras som ett samhällsproblem.
Christopher von Stedingk, är avdelningschef på Språk och Framtid som driver Örebro kommuns SFI-utbildning. Han tror att även arbetsgivarna behöver vidga sina vyer.
– Ofta har de en bild av att Arbetsförmedlingen inte levererar någonting och att SFI inte kan hjälpa dem på något sätt. Men tillsammans kan vi uträtta mycket. Till exempel ta fram lämpliga kandidater och skjuta till utbildning om det behövs, säger han.
En del av de nyanställda på Posten behöver hjälp med språket. En SFI-lärare kommer därför till arbetsplatsen för regelbunden undervisning.
Upplägget är som gjort för ett så kallat instegsjobb – en subventionerad anställning där arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag. Men Posten tackade nej.
– De är anställda som alla andra. Vi har fått testa dem i 15 veckor och bedömde att de var så bra att vi ville anställa dem. Vi bygger verksamheten på team och då är det viktigt att alla är här på samma villkor.
Fotnot: Intelligent Logistiks artikel om att Posten rekryterar i Hallsberg har konstant legat på “Mest lästa”-listan ända sedan den publicerades i april 2012.
Av Hilda Hultén
