”Släng inte ut logistikcentraler på bästa åkerjord”

mars 22, 2012 ÅSIKT , FASTIGHETER , LOGISTIK , MILJÖ/CSR

Den globala livsmedelskrisen med stigande livsmedelspriser har satt fokus på jordbrukets viktigaste produktionsresurs – jorden. I Sverige finns några av världens mest värdefulla åkerjordar. Därför höjs alltfler röster för att rädda den.

– Jordbruksmarken måste få ett skydd i lagstiftningen och hänsynen till jordbruksmarken lyftas till regional nivå. Problemet är att det kommunala planmonopolet är så starkt. Men frivillighetsvägen som vi tillämpat, har inte fungerat, säger Anders Larsson, områdeschef på SLU Alnarp till tidningen ATL.
Han fick nyligen pris för sitt engagemang att bevara god jordbruksmark och säger att frågan också har stort fokus för SLU.
– Vi arbetar kontinuerligt med miljöanalyser och ser på kommunernas planer och försöker få dem att bygga inåt istället för att bygga utåt.
– Vi skulle kunna dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta ett enda hektar åkermark i anspråk. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, både för lantbruket och städerna.
– Varje hektar som försvinner i Europa måste ersättas med tio nya på andra platser i världen. Den skånska jordbruksmarken är otroligt produktiv i ett världsgenomsnitt.
Där kan man nå veteskördar kring på 10-12 ton per hektar, att jämföra med ett globalt snitt på knappt 3 ton.
En kommande rapport från Jordbruksverket varnar också för att det är i de mest jordbruksintensiva områdena i Halland följt av Skåne där god jordbruksmark försvinner snabbast och att takten ökat de senaste åren.
– Och i dessa regioner tävlar kommunerna om att slänga ut logistikcentraler på de bästa åkermarkerna, säger Anders Larsson.
Men konkurrensen om mark är kanske inte så hård. I Sverige finns ca 1 miljon hektar jordbruksjord för spannmålsodling. Logistikändamål tar på sin höjd 10 hektar åkerjord i anspråk per år.
 


Läs mer