Tobias Jonasson är partner på konsultföretaget Mysigma och krönikör för Intelligent Logistik. Foto: Mysigma.
Det här är en artikel ut Intelligent Logistik nummer 4 2019 – för att prenumerera klicka här.
Lagerverksamheten i ett företag har inte varit något prioriterat område för investeringar. Tvärtom har det mesta annat fått företräde och lagret har fått stå åt sidan när pengarna ska fördelas. Bortsett från nödvändig lagerinredning och på sin höjd ett sofistikerat Warehouse Management System (WMS) för att döva vdn:s dåliga samvete har det mest handlat om att investera enligt filosofin ”minsta möjliga”. Jag tror många lager- och logistikchefer känner igen sig i detta – men håll i hatten. Vinden har vänt. Det är er tur nu!
E-handlarnas syn på lagerverksamheten som en strategisk viktig funktion kombinerat med – i många fall – god tillgång på kapital har radikalt förändrat investeringsviljan och synen på lagret. När hanteringen på lagret i allt större utsträckning består av att hantera enskilda konsumentorder istället för helpallsorder har kalkylerna för ökad automationsgrad visat sig falla mycket väl ut. Kalkylerna och besluten gynnas även av allt mer lättsmälta lösningar och tekniker, vilket nu har fått automationen att skölja som en våg över anläggningarna.
Att automatisera är inget nytt. Länge har inte minst latmasken i oss sett fördelarna med att med minsta möjliga ansträngning få saker och ting uträttat. Lite förenklat innebär automation att vår egen rörelseenergi ersätts av en maskin eller teknik. På ett lager handlar det främst om att minska behovet av antalet armar och ben för att hantera förflyttningar av varor och med det sänka kostnaderna. Att automationen, rätt implementerad, dessutom kan vara mer yteffektiv samt har hög nivå och små variationer i sin pålitlighet, noggrannhet och uthållighet är heller ingen nackdel. Ytterligare kan den bidra till en bättre arbetsmiljö genom att ta bort repetitiva och i bland tunga manuella arbetsuppgifter.
Ökad automationsgrad har uppenbart många fördelar, men också risker. Mer omfattande automatiserade lagersystem kräver stora investeringar. För den mindre verksamheten handlar det om tiotals miljoner, för att i den större snabbt röra sig upp mot flera hundra miljoner – eller miljarder. Inte sällan är införandet dessutom del av ett mer omfattande omställningsprojekt med flytt till nya lokaler, vilket gör insatsen ännu högre. Vågstycket förstärks av att lagerfunktionen i många fall agerar i det direkta gränssnittet mot kunden, varför utrymmet för eventuella missöden är mycket begränsat. Kommer inte varorna ut på rätt sätt blir kundupplevelsen snabbt lidande och kunderna tappar förtroendet.
Lagerautomationens utbredning är av allt att döma bara i sin linda. Under lång tid framöver kommer allt fler lagerverksamheter öka sin automationsgrad. I takt med att leverantörerna utvecklar sina tekniker och erbjudanden kommer också automationen bli tillgänglig för fler. Även mindre verksamheter med lägre transaktionsvolymer kommer få ihop kalkylen och kunna tillgodogöra sig automationens uppsidor. Trots logistikchefens nya guldbyxor med utökat investeringsutrymme för sitt lager, så måste dock riskerna beaktas. Ett automationsprojekt är förenat med hög risk och kräver noggranna förberedelser och en utpräglad beställarkompetens. Att inte underskatta riskerna och agera utifrån dem, är en nyckel för att framgångsrikt öka automationsgraden på lagret.
Tobias Jonasson
Tobias Jonasson är partner på konsultföretaget Mysigma och krönikör för Intelligent Logistik.
