Gör e-handeln grönare genom att uppmuntra till returer i butik skriver Philip Carl, Nordenchef på Endava, i Market.
Returer inom e-handeln innebär enorma kostnader för företagen och miljön. Det är bråttom för företagen att få kunderna att returnera färre varor – samtidigt som de måste behålla sin konkurrenskraft. Den ekvationen är möjlig om man fokuserar på rätt saker.
Detaljhandlare bränner varje vecka hundratusentals returnerade artiklar. Hanteringen av returerna bakåt i försörjningskedjan, från konsumenten till tillverkaren, kallas omvänd logistik. Som kund tror man ofta att en återlämnad vara hamnar på samma hylla igen redo att säljas vidare till nästa kund. Så är sällan fallet.
Detta är en enorm huvudvärk för e-handlare och returerna ökar i takt med att e-handeln växer. Det är två till tre gånger vanligare att onlinekunder returnerar varor än butiksshoppare. E-handelns andel av den totala detaljhandeln har ökat från 15 procent 2019 till 22 procent. Antalet returnerade enheter väntas 2022 bli fyra gånger större än all e-handelsförsäljning 2008.
För e-handlarna är det dyrt med returer. Leveranser, logistik, lager, anställda som bedömer skador, kemtvätt, avfallshantering – listan kan göras lång. Kostnaderna uppgår till 59 procent av den genomsnittliga vinsten vid ett köp och returerna äter upp en tredjedel av detaljhandelns intäkter.
Returekonomin har också stor miljöpåverkan. När vinsterna är borta vill återförsäljarna ofta göra sig av med den returnerade varan. Ibland säljs den men oftast hamnar den på soptippen eller bränns. Många företag jobbar hårt för att bidra till en grönare e-handel. Det finns flera exempel på stora bolag som tar betalt för retur av onlineköp. Vissa har kapat sina kostnader rejält genom digitaliserade returer.
Samtidigt växer en ny bransch fram. Marknaden för omvänd logistik globalt spås växa med 5,6 procent per år från 2020 till ett värde av 958 miljarder dollar år 2028. Nya företag erbjuder allt ifrån lagerhållning och robotik till återvinning. Den omvända logistikbranschen får en viktig roll i övergången till en cirkulär ekonomi – ett slutet kretslopp.
Det vore förstås bättre om färre varor returnerades från början. Man kan vara strängare mot ”wardrobing” – att beställa, använda plagget en gång och returnera det. ”Bracketing”, att beställa ett plagg i flera storlekar, välja en och returnera resten, kan minskas genom mer fokus på hur varorna listas online.
En orsak till bracketing är inkonsekventa storlekar. Storlek 10 passar i en butik men storlek 12 i en annan. Tydligare storlekstabeller eller virtuella provrum där AR- och VR-teknik visar hur artiklarna ser ut på kan hjälpa. Den gyllene regeln är att det kunden ser är vad den får.
Returprocessen måste också göras enklare. Uppmuntra till köp online men retur i butik. E-handlare kan förse kunderna med etiketter och förpackningar. Tillverkare, återförsäljare, logistikföretag och konsumenter har alla sin roll att spela. Verktyg för lagerautomation kan styra artiklar till renovering, återvinning eller lagerhållning. Deponering blir en sista utväg.
De flesta vill återvinna. Företagen bör nyttja detta och uppmuntra kunderna att laga föremål. Klädmärken som Nudie Jeans erbjuder redan gratis lagning, även av begagnade produkter.
Cirkulära tankesätt ger också tillväxtmöjligheter för företag som specialiserar sig på återanvändning. Din gamla byrå bara väntar på att få ett nytt, härligt liv, avslutar Philip Carl.
