Dubbdäck tar fler liv än de räddar

oktober 4, 2018 TRANSPORT

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt forskarna. Foto: Ilya Plekhanov

Forskare från Chalmers slår nu fast att dubbdäck skördar fler liv än de räddar. En färsk studie som tar ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa visar också att användningen av dubbdäck bidrar till den blodiga konflikten i Kongo-Kinshasa och dödsfall när däcken produceras.

Enligt Trafikverket väljer över 60 procent däck med dubbar, och det har länge funnits en debatt om de utsläpp som dubbarna orsakar när de sliter upp partiklar ur vägens asfalt.

På Chalmers har tre forskare nu gått till botten med frågan om hur dubbdäck egentligen påverkar människors hälsa. Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har använt ett systemperspektiv för att analysera dubbdäckens hälsopåverkan under hela dess livscykel.

För att väga vinsterna mot de negativa effekterna har forskarna tittat på hur många liv som sparas genom användandet av dubbdäck, samt hur mycket utsläpp dubbdäcken genererar i slitaget på vägarna och i produktionsfasen. Forskarna granskade också olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – främst bryts. Kobolt är dessutom en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet, något som forskarna också vägt in.

Forskarna beräknar att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd.

– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, kommenterar Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.

Störst negativ hälsopåverkan genererar användningsfasen och utsläppen från vägarna – redan här står det klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna. När de andra aspekterna läggs till blir resultatet ännu tydligare, framhåller forskarna.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, kommenterar Anna Furberg.

Nyttan med dubbdäcken finns främst i Skandinavien, samtidigt som närmare en tredjedel av deras negativa hälsopåverkan sker utanför Skandinavien.

– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, kommenterar Sverker Molander.


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply