Växande nätverk kring samordnad varudistribution

Växande nätverk kring samordnad varudistribution

 

Kungsbacka kommun införde samordnad varudistribution för ett år sedan och har nu minskat livsmedelsleveranserna med 60 procent. Foto: Ciprian Gorga/Kungsbacka kommun.

Samordnad varudistribution har stora möjligheter att minska transporterna, inte minst för livsmedel. Kosava är ett nytt nationellt nätverk för kommunal samordnad varudistribution som startades tidigare i år av Energikontor Sydost. Nätverket har nu 18 medlemskommuner och i november hölls den första nätverksträffen i Växjö.

 Sveriges kommuner gör varje år mängder av inköp som transporteras från leverantören till den kommunala verksamheten. Leverantörens fordon bidrar till luftföroreningar t.ex. CO2-utsläpp samt trängsel i stadskärnan och runt känsliga enheter som exempelvis skolor och dagis. Kommunal samordnad varudistribution är en affärsmodell för kommuners varuinköp som nu finns i 40 av Sveriges 290 kommuner. I våras startade ett nytt nationellt nätverk för kunskapsutbyte mellan kommuner kring frågan, med akronym-namnet Kosava. Satsningen har finansierats med medel från Energimyndigheten och andra myndigheter som ingår i nätverket är Upphandlingsmyndigheten, SKL och Länsstyrelserna. Hittills har 18 kommuner anslutit sig till projektet,  både sådana som infört samordnad varudistribution och kommuner som utreder frågan. Traditionellt köper kommuner in livsmedel, kontors- och förbrukningsmaterial där leverantören står för distributionen, vilket kan innebär att 10–15 leveranser per vecka för en skola eller ett äldreboende.

– Förutom att miljöpåverkan är stor, utgör det ett arbetsmiljöproblem att personalen får avbryta pågående arbete för att ta emot varor, säger  Olof Moen, forskare vid Göteborgs universitet och initiativtagare till Kosava-nätverket.

Vid samordnad varudistribution handlas varor och transporter upp var för sig, och  leverantörer lämnar varor vid en distributionscentral för rangering och gemensam distribution i ett fordon. Det minskar antalet leveranser och med klok ruttplanering minskas också antalet körda kilometer drastiskt.

– Samordnad varudistribution har potential att minska miljöbelastningen med över 80 procent. Istället för 10 fordon på en skolgård under en vecka kommer ett fordon på en bestämd tid, och personal kan schemaläggas för att ta emot och stuva undan varor, säger Olof Moen.

– Det gäller i synnerhet i de kommunala köken, där livsmedel står för merparten av en kommuns externa varuinköp.

Kungsbacka kommun är en av Sveriges kommuner som nyligen börjat med samordnad varudistribution av livsmedel. När projektet inleddes i november 2016 stod kommunens tre största leverantörer för 430 lastbilsleveranser i veckan. Ett år senare har leveranserna minskats till ett snitt på 170 leveranser i veckan, en minskning med 60 procent.

– Varorna kommer samlade, på förutbestämda tider och det blir färre avbrott i arbetet. Personal i småskaliga kök säger att det är lättare att planera och beställa färskvaror nu när de inte behöver tänka på kravet från leverantörer om orderns minsta värde för utkörning, kommenterar Joakim Carlsson, logistiker på Kungsbacka kommun.En annan aspekt som utgör en näringspolitisk fråga i många kommuner är att man vill öka andelen lokala livsmedelsproducenter i kommunens upphandlingar. Inom ramen för LOU kan kommunen inte ställa krav på lokala eller svenskproducerade varor, däremot kan kommunen genom att bryta ned inköpen i mindre varugrupper erbjuda en möjlighet för lokala anbudsgivare att delta.

– Modellen ger mindre, lokala aktörer möjlighet att konkurrera med de stora grossisterna. När Växjö kommun införde samordnad varudistribution för livsmedel 2011, gick man från 3 leverantörer med en dominerande grossist som stod för över 80 procent av leveranserna, till 17 leverantörer varav 13 kom från närområdet”, säger Olof Moen, som forskat på området i flera år och bl a skrivit boken ”Samordnad varudistribution 2.0”.

– Det ligger i kommunernas intresse att transporterna sker så effektivt som möjligt och att öka de lokala inköpen. Samtidigt finns det ett motstånd mot samordning av transporterna från de dominerande aktörerna som tjänar på att behålla det rådande systemet.

Den 15 november hölls ett första dialogmöte för Kosava-nätverket Växjö. Under dialogmötet framkom behovet av ett nationellt projektkontor,  som stöd och support i frågor som rör logistik och transportupphandling.

– Det behövs ett ökad stöd till kommuners upphandlings- och inköpsprocess. Elektronisk handel och uppföljning av varuinköp sparar betydande skattemedel när inköpen sker inom befintliga ramavtal jämfört med inköp ”på stan” eller utanför ramavtalssortimentet, menar Olof Moen.

– Det ligger i kommunernas intresse att transporterna sker så effektivt som möjligt och samtidigt kunna öka de lokala inköpen, säger Olof Moen. Foto: Hilda Hultén.

Hittills har 40 kommuner  infört någon form av samordnad varudistribution och lika många till utreder frågan.

–Vår målsättning är att fånga upp alla dessa. Efter det första dialogmötet var det tydligt att det finns ett stort behov av att samarbeta kring att utveckla en samordnad varudistribution. säger Fredrik Mårdh på Energikontor Sydost som är projektledare för Kosava.

Energikontor Sydost har under tre år arbetat för att skapa ett nationellt nätverk inom samordnad varuditribution.

– Målsättningen är att starta ett nationellt projektkontor som ger support och handledning vid förstudier, under implementeringsfasen och i drift. Den stora personalomsättningen i kommuner kräver också att det finns internutbildning i det här.

Nätverket har lanserat en egen hemsida, kosava.se, med nyheter och information. Hemsidan har också en intern del för medlemmar, bl a med ett referensbibliotek med rapporter och anbudsunderlag och ett diskussionsforum.

Samordnad varudistribution är en komplex fråga. Det kräver kompetens både inom upphandling, LOU, inköpsprocessen med e-handel och inte minst logistik- och transportupphandling. Det innebär också en stor förändringsprocess i kommuner med nya arbetsrutiner, digitalisering och förändrad relation till leverantörer,och kräver ny kunskap och kompetensutveckling av politiker och tjänstemän.

– Vi vill att Kosava ska fylla alla de funktionerna, säger Fredrik Mårdh.

Av Hilda Hultén

Ur Intelligent Logistik nr 7-8 2017

 


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply