Nytt nummer ute idag: Kiruna – bäst i världen på stadsflyttslogistik

september 14, 2018 LOGISTIK , MILJÖ/CSR , PRODUKTION
Nytt nummer ute idag: Kiruna – bäst i världen på stadsflyttslogistik

Gropen bredvid Kirunavaaras topp är den som hotar centrala Kiruna och skälet till att centrala Kiruna måste flyttas österut. Till höger i bilden ser man LKABs anläggning, som inte står ovanför malmådern och som därför inte påverkas av sprickbildningen.
Foto: Klara Eriksson.

Idag finns senaste numret av Intelligent Logistik, med tema Norrlandslogistik, att läsa som bilaga i Dagens industri. Vi rapporterar bland annat från Kiruna, där världens främsta experter på stadsflyttslogistik finns att hitta.

Ur Intelligent Logistik nummer 5 2018 – vill du läsa mer: prenumerera här!

Kiruna klättrar längs med berget Luossavaaras sluttning och utsikten är svårslagen: fjälltoppar, dalar och glittrande fjällsjöar avlöser varandra så långt ögat kan nå. Bebyggelsen andas Norrland: nybyggaranda från industrialismens gladaste dagar med ståtliga trähus, större för gruvpatronerna, enklare för arbetarna, blandat med nyare bebyggelse. På Bolagshotellet – ett klassiskt träslott med snedtak och buktande alkover – kan man lätt föreställa sig pamparna sitta och njuta av utsikten.

– Här har alla storheter du kan tänka dig bott, kungligheter av alla de slag, säger Kari Venäläinen, bygg- och projektledare på Tekniska verken i Kiruna, som visar runt i staden som vid det här laget blivit världskänd för sin flytt.

River, flyttar och replikerar

Nu står det gamla hotellet och svajar sorgset innanför gruvbolaget LKABs staket, tomt liksom byggnaderna i närheten, som förbereds för rivning eller redan rivs. LKAB har varit och petat på det för att se om hotellet, likt många andra kulturbyggnader i Kiruna, går att flytta som helhet till säker mark. Men man har fått ge upp.

– Vi kan inte flytta de hus som faller sönder om man försöker. Bolagshotellet håller inte, så vi har beslutat att bygga en replika i stället, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKABs samhällsomvandlingar.

I en inhägnad bredvid tornar högar med sorterat material bredvid avskalade huskroppar: allt trä transporteras till det lokala kraftvärmeverket, betongen blir markfyllning där nya Kiruna byggs. Mer än 96 procent av rivningsavfallet återvinns och än så länge har man kunnat ta hand om allt material lokalt. Inredning: fönster, dörrar, kylskåp, kök etc. säljs till den som är intresserad.

– Men mycket är ju byggt på 60-talet och då är det asbestfogar överallt, berättar Kent Nilsson Sarri på LKAB. Han ansvarar för rivningen och anläggningen av Gruvstadsparken, det parkområde som blir buffertzon mellan det gamla Kiruna som ännu står kvar och det växande gruvbrytningsområdet.

Bolagshotellet är en av de kulturmärkta byggnader som skulle ha flyttats, men som tyvärr inte klarar den hanteringen och nu kommer att rivas. En kopia kommer att byggas i stället. Foto: Klara Eriksson.

Stad blir park

Parken, som utrustas med utegym, hinderbana, lekpark, grillplatser och skatepark, ligger på randen till det gropiga hål, orsakat av gruvdriften, som centrala Kiruna sakta men säkert glider ner i. E10, som går genom området, är lappad och lagad av sättningar, och en ny europaväg dras nu på säker mark förbi den nya stadskärnan, tre km öster om gamla Kiruna. Där tronar nu en byggnad i ensamt majestät – det nya stadshuset Kristallen, dit kommunens alla tjänstemän tagit sitt pick och pack, och som samma dag vi besöker Kiruna under en högtidlig men vemodig ceremoni, överlämnas till kommunen av LKAB.

– Även om det här är ett fantastiskt hus var det ingen som egentligen ville riva vårt gamla. Men Kirunaborna är beredda att göra de uppoffringar som krävs, och det är en uppoffring att riva ett älskat stadshus. Men det som Kirunaborna äger ska ersättas fullt ut, och här har LKAB levt upp till det, säger Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson, under ceremonin i det nya stadshuset.

Stadshuset är nytt men inspirerat av det gamla. Klockstapeln, de renhornsformade dörrhandtagen och andra detaljer förs över till den nya byggnaden. På samma sätt försöker man spara och bevara detaljer av symbolvärde och återanvända material där det går, för att ge Kirunaborna en känsla av kontinuitet.

– Vår drivkraft har varit att vi ska ersätta efter storlek, funktion och kvalitet och vi har i det här fallet försökt att pressa kostnaderna så långt som det varit möjligt utan att kvalitén fått stryka på foten, säger Stefan Hämäläinen.

LKAB har ansvarat för planering och projektering av stadshuset, som enligt honom landade ”under budget”.

Stadshuset, som tog fyra år att bygga är den första byggnad som står färdig på platsen för nya centrum. Kostnad: 600 miljoner kronor. Foto: Klara Eriksson.

Dominerande arbetsgivare

Det är inte bara Kirunas stadskärna som flyttas. Även i Gällivare sker det en stadsflytt, om än inte lika omfattande, när hela samhället Malmberget flyttas och integreras i Gällivare stad. I senare skeden har berörda i de båda kommunerna kunnat välja mellan monetär ersättning eller att LKAB bygger.

– Minerallagen reglerar vid vilken nivå vi ersätter de berörda sakägarna på, men för oss räcker inte det. Vi behöver säkerställa att det finns bostäder här i Kiruna.

LKABs roll är speciell. På de orter som flyttas, Kiruna och Gällivare är man den helt dominerande arbetsgivaren: orterna skulle inte finnas utan gruvorna. För Kirunas del är det tio mil till närmaste samhälle. Att Kiruna förblir en attraktiv stad, som håller minst samma standard som det gamla och där människor trivs och vill bo är A och O för företaget

– Kommun driver stadsplaneringen men vi på LKAB kan inte bara sitta på läktaren. Det ligger i vårt intresse att våra anställda vill bo här på orten.

Eva Klippmark Dahlberg, KMA-ingenjör på Tekniska Verken i Kiruna, ser stadsflytten som oundviklig, – Och genom att vi på TVAB jobbar med samhällsomvandlingen dagligen så ser vi alla möjligheter den skapar. Här tillsammans med kollegan Kari Venäläinen. Foto: Klara Eriksson.

Börjar bli bråttom

När Kiruna först byggdes i slutet av 1800-talet hade LKAB en liknande roll, Hjalmar Lundbohm, Kirunas förste disponent, hade en krets på plats, bland annat med arkitekter, som byggde upp något av ett mönstersamhälle och husen höll hög standard.

– Den där historiken har följt med oss hela tiden, säger Stefan Hämäläinen.

Men nu börjar tiden för att flytta staden rinna ut. År 2004 kunde LKAB visa att sprickbildningen skulle göra centrala Kiruna obeboeligt, och då påbörjades ett planarbete för en flytt av stadskärnan, som beräknas pågå i etapper fram till 2035. Initialt skulle flytten gå norrut, men 2011 fann man nya malmfyndigheter där, som gjorde att planen ändrades österut i stället. Genom bytet av lokalisering har man förlorat flera år.

– Vissa delar har fördröjts och det är mer ont om tid, men det är ingen risk för de som verkar i gamla Kiruna. Däremot vill vi gärna ha en stor buffertzon mellan gruva och samhälle, och den zonen är mindre idag.

Gällivare som testbädd

Att bygga nytt, snabbt och så långt från Sveriges mer tätbefolkade delar har sina utmaningar. Den bristande konkurrensen i byggsektorn och bristen på byggnadsarbetare blir extra kännbar.

– Det kan bli onödigt dyrt och vi kan konstatera att det är brist på konkurrens. Men vi har över 100 års erfarenhet som fastighetsbolag så vi kan bygga hyfsat kostnadseffektivt, vi har blivit ganska bra på bostäder, säger Stefan Hämäläinen.

I Kiruna har LKAB haft användning av att Gällivare var först ut. Där lade man märke till att alla gamla trähus av kulturhistoriskt värde inte gick att flytta som man tänkt. Egenbyggda källare, att huset bestod av olika delar, och liknande faktorer ställde till det.

– I Gällivare har man samhällsomvandlat under mer än 100 år och ligger därmed före.

Kristina Zakrisson, kommunalråd i Kiruna och Stefan Hämäläinen, direktör för LKABs samhällsomvandlingar, byter stadshus: det nya som LKAB byggt och det gamla, som nu ska rivas. Foto: Klara Eriksson.

Världsunikt projekt

De jag talar med beskriver stadsflyttslogistiken som att beträda helt ny mark. Att flytta en hel stad är världsunikt, aldrig någonsin har något liknande gjorts. I Kiruna finns många riksintressen att beakta, som den arktiska naturen, renskötselns beten och flyttvägar.

– Ovanför trädgränsen är det Statens fastighetsverk som är ägare av marken. Den vanliga handläggningstiden för att få bygga där är tre år. Den tiden finns inte – vi har ofta fått ligga på och förklara att nu får ni gå oss till mötes här, säger Kristina Zakrisson.

Enligt Stefan Hämäläinen förstod varken LKAB, Kiruna kommun eller någon myndighet i Sverige riktigt omfattningen av projektet.

– Ibland är vi och plogar i den absoluta kanten av lagstiftningen. Ibland har vi fått skapa helt nya arbetssätt. Men alternativet är att vi måste stanna gruvproduktionen och då stannar Kiruna, Luleå, och många andra, därför har vi tvingat fram ett högre tempo bland myndigheter. Man kanske kan tycka att vi borde haft en bättre framhållning? Men då förstår man inte att det är ingen som har gjort den här omvandlingen någonsin, någon gång.

Intresset för flytten är stort från hela världen, i en strid ström kommer besökande journalister, forskare och företag till Kiruna. Och med växande klimathot om översvämningar och jordbävningar är det inte omöjligt att den unika kompetens som nu byggs upp i Kiruna kan komma till nytta även på andra håll.

– Visst bygger man upp nya stadsdelar runt om i världen – ja – men att man gör allt samtidigt, och att folk ska vilja bo kvar medan det sker, det händer bara här. Nu börjar vi bli ganska duktiga, men det har tagit sin tid, säger Stefan Hämäläinen.

Text och foto Klara Eriksson

Ur Intelligent Logistik nummer 5 2018 – vill du läsa mer: prenumerera här!

Kirunagruvan

Malmådern som LKAB bryter går snett in under dagens centrala Kiruna. I nuläget bryter man på en huvudnivå 1365 meter från toppen, denna nivå kommer vara utbruten år 2035 och under den tiden kommer markytan att påverkas. Om 4–5 år kommer man behöva besluta om var nästa huvudnivå hamnar – om det blir på 1600 eller kanske 2000 meters djup – eftersom det tar tio år att gräva sig ner. LKAB är det enda företag i världen som bryter järnmalm så djupt – konkurrenterna har dagbrott. Att man kan konkurrera med dessa beror på den höga kvaliteten.


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply