Svårt slussbygge mitt i smeten

Svårt slussbygge mitt i smeten

Hur svårt kan det vara att bygga en rondell? Den frågan ställdes raljerande i SVT när Slussenbygget jämfördes med flytten av Kiruna.

– Slussen är en knutpunkt för hela Stockholms stadstrafik, inte vilken rondell som helst, säger Kristina Eliasson, logistikchef för Slussenbygget på Skanska.

Just nu pågår ett av Sveriges mest omdiskuterade infrastrukturprojekt i centrala Stockholm. Den 83 år gamla – älskade och hatade – slusskarusellen rivs bit för bit och lämnar plats för “Nya Slussen”. Basar över Skanskas bygglogistik på fyra av de större entreprenaderna som ingår gör Kristina Eliasson.

Vi träffas på Glashuset vid Slussen, där Skanskas projektgrupp delar kontor med Stockholms stads projektkontor. Två av entreprenaderna har samverkansavtal, så närheten underlättar.

Utsikten från Glashuset över Saltsjön är hänförande. Nedanför oss breder bygget ut sig, med färgglada klickar av byggarbetare, grävmaskiner, pontoner och lastbilar insprängda i stadsbilden.

– På något vis dras jag väl till stora utmaningar, säger Kristina Eliasson.

Vi har setts en gång förut. Då, 2011, var Kristina Eliasson logistikansvarig för bygget av Nya Karolinska Solna, NKS – ett av Sveriges mest omdiskuterade byggprojekt.

– På något vis dras jag väl till stora utmaningar.

Skanskas fyra entreprenader pågår åren 2016 – 2022 och är värda 2,3 miljarder SEK. Förutom rivning och grundläggning bygger man den nya slussanläggningen med kajer, broar och avtappning, den nya stationen för saltsjöbanan med ett inomhustorg, handelsytor och torgbyggnad. Skanska ska också leverera den nya huvudbron mellan Gamla Stan och Södermalm. Den 140 meter långa, 45 meter breda guldfärgade bron byggs i ett stycke och ska levereras sjövägen år 2020.

Allt detta görs i en av landets hårdast trafikerade knutpunkter, omgiven av kulturbyggnader, bostäder och vatten. Varje dygn passerar 486 000 resenärer Slussen.

– Trafiken måste alltid kunna flöda, vi kan inte stänga av någonstans.

Nya Slussen beräknas kosta totalt 12,1 miljarder kronor som främst betalas av Stockholms stad. Men staden säljer även byggrätter i Slussen för att finansiera bygget. En av köparna där är fastighetsbolaget Atrium Ljungberg som äger Glashuset och just nu förhandlar med staden om byggrätten för Mälarterrassen – gamla Södermalmstorg.

Turerna kring Slussen har varit många och präglade av konflikter, protester och överklaganden. Enligt Stockholms stad var ombyggnationen av Slussen nödvändig av flera skäl. Det främsta skälet var att öka uttappningskapaciteten från Mälaren, för att säkra dricksvattnet och minska risken för översvämningar.

– Den nya slussanläggningen får fem gånger högre uttappningskapacitet än den gamla.

Det andra skälet var det dåliga skicket på anläggningen. När Karl-Johanslussen byggdes 1935 användes bräckt vatten till gjutningen, vilket gjort betongen porös. Pålarna som gamla Slussen står på går inte heller ända ned till berget, vilket också bidragit till sättningar och sprickbildning i konstruktionen. Grundläggningen görs genom att den nya konstruktionen pålas fast i berget med betongfyllda stålrör och kajerna förstärks med stålspont. Pålningen sker till stor del från vattnet från tre stödbenspontoner som döpts till Nisse, Kalle och Polle efter de tidigare slussarna Nils Eriksson, Karl-Johan och Polhemslussen

Nära en halv miljon resenärer passerar Slussen varje dygn, vilket ställer stora krav på logistiken kring bygget.

En stor utmaning i grundläggningen är höjdnivåerna under ytan.

– Mariaberget fortsätter brant rätt ned i Saltsjön utanför Slussen. Just nu pålar vi på 100 meters djup.

Platsbristen, den ständiga trafiken och begränsningarna för tung trafik gör att man måste tänka både en och två gånger för att få till smidiga och säkra in- och uttransporter till bygget. Man har bl.a. fått Stadsgårdsleden omklassad till BK1-led för att tillåta tung trafik och dispens för transporter genom bussterminalen nattetid.

Långgodsleveranser som pålar och spont tas in tidig morgon och sen kväll för att störa trafiken så lite som möjligt. Eftersom varje kvadratmeter på byggområdet behövs för att producera Nya Slussen har Skanska externa logistikytor utanför projektet dit materialet levereras.

– Vi har just in time-leveranser från våra externa logistikytor med material som ska användas inom tre dagar.

Projektet arbetar i en 3D-modell och på bygget används en leveranskalender som hjälper projektet att fördela lossningsresurser internt och styra leveranserna till de olika grindarna och lossningszonerna.

Skanskas leveranskalender utvecklades under NKS-tiden och har börjat användas på de flesta större Skanskabyggen.

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 1 2018.

Text och foto: Hilda Hultén

 


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply