Han vill lösa tågkaoset

november 1, 2018 INFRASTRUKTUR , IT/TEKNIK
Han vill lösa tågkaoset

 

Nedrivna kontaktledningar, rälsbrott, krånglande växlar… listan kan göras lång. Christoffer Hamin vill göra något åt problemet. Foto Klara Eriksson

Trött på förseningar? Trött på att inte kunna välja tåget, för dig som passagerare eller för ditt gods? Här är mannen som kan ha lösningen, på en stor del av dina bekymmer.

Ur Intelligent Logistik nummer 6 2018 – vill du läsa mer: prenumerera här!

– Hur många av er har valt bort tåget någon gång? Den fulla hörsalen på Logistikdagen i Gävle fylls av uppsträckta händer.

Scenen står Christoffer Hamin, Sandvikenbo och grundare av företaget D-rail, som utvecklat en egen mätutustning att sätta på ett tåg eller en räls, som delar reatidsdata om avvikelser vilket gör att skador på räls, kontaktledningar eller tåghjul, kan upptäckas i tid och avbrott i tågtrafiken undvikas.

– Jag kan tåg, faktiskt ganska bra, förklarar Christoffer Hamin, något blygsamt.

Efter några år som felsökare och igångsättare av krånglande tåg i Sverige och Europa, flyttade Christoffer Hamin hem till Gävle 2012, för att arbeta med tågunderhåll på Euromaint.

Där installerades i samma veva ett system för fjärrdiagnostik av tågens interna system. Det var i analysen av data från det systemet, som han upptäckte mönster som pekade åt att det på vissa geografiska platser snarare var infrastrukturen än tågen som var dåliga.

–  Vi hörde då av oss till Trafikverket. Därigenom kunde kontaktledningar räddas som annars kunnat ramla ner.

Christoffer Hamin tar fram en defekt strömskena, för att visa vilka skador en trasig kontaktledning gör på tåget.

– Man kan ju fråga sig, mäter man inte järnvägen nåt? Jo, men det hinner passera upp till 30 000 tåg mellan mätningar, och då är det inte konstigt att man missar skador.

Revolutionerande teknik

Insikten om att data från tågens interna system kunde användas på det här sättet var revolutionerande. Snabbt kunde dock Christoffer Hamin konstatera att ingen tågtyp i Sverige var den andra lik – alla system kunde inte ge det datamaterial som behövdes.

– Dessutom blev det snabbt en fråga om vem som äger data från tågens interna system.

Det var då han prövade en ny idé: han installerade en egen utrustning på ett av tågen, som skulle ge honom mer specifik data om hjulets rörelser mot räls och strömavtagarens mot kontaktledningen.

– Tågen levererar automatiskt data om avvikelser, oavsett tågtyp eller system ombord.

Skulle D-rails utrustning finnas på något tåg på varje sträcka i Sverige, eller för den del världen, skulle avvikelser kunna upptäckas direkt – innan en kontaktledning går av, eller en räls kurvar sig eller sjunker.

– Förra julen ringde de från gröna linjen på tunnelbanan i Stockholm och bad mig komma. De visste att de fanns ett fel någonstans som skadade tågen, men hade letat en vecka utan att få reda på vart. Det tog några timmar för oss att hitta felet; en skarv på bron vid Slussen.

Men det svenska järnvägssystemet är minst sagt komplicerat. Trafikverket äger själva infrastrukturen, andra företag äger och hyr ut tågen, och det finns en räcka med operatörer. Vem ska då äga en mjukvara som sitter på tågen och mäter felaktigheter i infrastrukturen?

Sedan maj i år testas tekniken på tåg i norra Sverige i ett projekt D-rail driver med Trafikverket och Luelå tekniska universitet.

– Vi har räddat några kontaktledningar och några spår. Ingen vet vad felen annars kunde ha lett till, ett trafikavbrott? Säkert, En urspårning? Kanske.

Av Klara Eriksson

Ur Intelligent Logistik nummer 6 2018 – vill du läsa mer: prenumerera här!


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply