Per Kågeson menade att transportmyndigheterna borde agera inför klimathotet som inför ett krigshot – rusta, inte vänta på att andra agerar. Foto Klara Eriksson.
För att klimatmålet för transportsektorn – som säger att koldioxidutsläppen från transporterna ska minska med 70 procent till 2030 – ska kunna uppnås så måste alla aktörer öka takten och börja ställa om. Det var budskapet från flera av talarna på Transportforum 2019 i Linköping.
– För att vi ska klara klimatmålet krävs ett paradigmskifte, en allmän mobilisering och en tydlig elektrifieringsstrategi med tydliga krav. Ledtiderna för förändring måste kortas annars kommer vi att missa målet, sa forskaren och författaren Per Kågeson, som inledningstalade om vad som behöver göras, och i vilken ordning, för att transportsystemet ska kunna elektrifieras.
– Trafikverkets arbete med elvägar går väldigt långsamt och saknar tidplan. Vi måste se vad som måste ha skett 2030 och räkna baklänges för att se vad som behöver göras idag, sa han, och pekade på åtgärder som att låta Trafikverket bygga elvägar i egen regi, att öka styrmedlen, undersöka vad som behöver göras för att säkra tillgången till batterier, titta på framtida elanvändning och energieffektivisering, och mycket annat.
Per Kågeson fick den något otacksamma rollen att peka ut vad som behöver göras, efter att Mattias Goldmann på tankesmedjan Fores, peppat publiken genom att påminna om att vi nu har ett bindande klimatavtal med tillhörande regelbok och att Sverige har en stor politisk enighet om klimatpolitiken, vilket innebär att vi, var och en av oss, har alla förutsättningar att göra skillnad.
– Som tankesmedja har vi försökt att undersöka vilka som är framgångsfaktorerna hos de kommuner och företag som är bäst på klimat. Vi har fått inse att det inte finns några särskilda sådana faktorer utan att det handlar oerhört mycket om enskilda personer som driver på och gör skillnad, vilket innebär att vi alla kan göra skillnad, sa han.
Mattais Goldmann menade att klimatavtalet från Katowice var fjolårets bästa julklapp. Foto Klara Eriksson.
Elflygplan lösning?
Temat för Transportforum, som lockade drygt 1600 besökare, varav 360 föreläsare i 90 sessioner, var i år elektrifiering, och den begynnande elektrifieringen av flyget togs också upp som möjlighet för att nå klimatmålet.
– Om man jämför med höghastighetsjärnvägen, så kommer den leda till miljontals ton i utsläpp av koldioxid under byggnadstiden, utsläpp som kommer att bli svårt att betala tillbaka. Om vi istället kan elektrifiera delar av inrikesflyget vore det en lösning, sa Per Kågeson, som också fick frågan om inte nya affärsmodeller kunde vara en väg att nå transportmålet.
– Man kan jämföra med att om vi hade stått inför ett krig – då kan man inte säga att “Ja, vi ska upprusta men med 50 procents medfinansieirng” eller “Först måste vi utveckla nya affärsmodeller”. Det går inte, sa Kågeson, som menade att tiden då man hoppas att saker ska lösa sig själva är förbi.
Åsa Tysklind kanslichef för godstransportådet
Under onsdagen fick besökarna även reda på hur det går med den nationella godsstrategi som presenterades av regeringen i juni förra året. Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon presenterade myndighetens uppdrag och berättade att en kanslichef: Åsa Tysklind från Transportstyrelsen, är tillsatt och att rekryteringen av en nationell samordnare för inrikes sjöfart pågår just nu. Även här påpekade många att pilotstudiernas tid är förbi – nu är det att implementera som gäller.
– Om vi i näringslivet själva sitter passiva kommer ingenting att hända, det finns hinder även hos oss, vi måste tillsammans med hamnar och redare skapa den här rörelsen mot ökad sjöfart, den viljan måste komma från oss själva. Det är måste bli verkstad, sa Rickard Engström, vd för Svensk Sjöfart, och medlem i godstransportrådet.
Transportsektorns generaldirektör fanns på plats för frågor. Foto Klara Eriksson.
Vill se nyanserat regelverk för lotsning
På eftermiddagen fanns alla transportmyndigheters generaldirektörer på plats för frågor och vi passade på att fråga Katarina Norén om hur hon ser på lotsplikten, som brukar utpekas som en bromskloss för den önskade ökningen av insjöfart och kustnära sjöfart.
– Vi vill gärna se mer nyanserade regler för lotsningen, och det finns även med i godsstrategin. Regelverket som finns idag är ganska fyrkantigt och exempelvis redare som sköter sig väldigt bra och är duktiga på säkerhet premieras inte, vilket vi skulle vilja. Delar av lotsningsarbetet skulle också kunna digitaliseras, inom t. ex. Vänern. Det vi väntar på är ett uppdrag från regeringen, sa Katarina Norén.
– Sedan tycker jag att farledsavgifter och lotsavgifter får väl mycket uppmärksamhet med tanke på att hamnavgiften är en mycket större utgift för redarna. Här finns ett problem med att väldigt många hamnar bygger ut och satsar stora summor, som de sedan vill ha tillbaka genom hamnavgifter – samtidigt som de behöver automatisera för att avgifterna ska kunna minska på sikt. Det behövs en bättre samordning av hamnarnas satsningar och här ser jag att Sjöfartsverket och Trafikverket tillsammans har en roll, sade hon.
Av Klara Eriksson
