“Infrastrukturen är motorn i byggandet”

“Infrastrukturen är motorn i byggandet”

– Alla hamnar i Sverige är inte lika viktiga, det är viktigt att sätta ned foten politiskt och visa det, säger Catharina Elmsäter Svärd. Foto: Rosie Alm.

– För att klara 11 miljoner invånare till 2026 måste bostadsbyggandet öka rejält, och infrastrukturen måste vara motorn, säger Catharina Elmsäter Svärd, sedan i höstas ny vd för  Sveriges Byggindustrier

Sveriges befolkning växer allt snabbare. Från 9 miljoner 2000 ökade den till 10 miljoner 2017. Och redan 2026 passerar Sverige 11 miljoner invånare, enligt SCBs prognos. Tillväxten utmanar det svenska samhällsbygget.

– Behovet av fler bostäder, och därmed även vägar och järnvägar är större än någonsin, säger Catharina Elmsäter Svärd, tidigare infrastrukturminister i regeringen Reinfeldt.

– Det handlar om hur vi ska rusta Sverige för att människor ska må bra. Då behövs jobb, någonstans att bo och möjlighet att ta sig där emellan.

Oroande kompetensbrist

Enligt Catharina Elmsäter Svärd är kompetensbristen den stora utmaningarna som byggbranschen står inför.

– Under en femårsperiod kommer byggindustrin att ha 50 000 pensionsavgångar, det är ett jätteproblem både på kort och på lång sikt.

Behöver sund konkurrens

Den andra utmaningen är att skapa sund konkurrens i byggbranschen. 

– Vi behöver företag som vågar och förmår att verka i byggsektorn. Konkurrens mellan företag är bra och behövs för att utveckla nya idéer, men avgörande är att den är sund och sker med schyssta villkor. 

Här ligger ett stort ansvar hos företagen själva, men också hos beställaren, menar hon. 

– Det kostar att bygga, när allt som påverkar ett bygge totalt sett inräknas. Det  kan inte ske till hur låga priser som helst. Ökad prispress får därför inte leda till osund konkurrens, där t.ex svarta löner betalas eller skatter och avgifter undandras. o ignored

En del kommuner ställer krav på de byggföretag som får markanvisning – till exempel kan byggföretag få  konkurrera om att bygga bostäder till ett visst pris – för att på så sätt tvingas bygga “billigare”, för att åstadkomma bostäder med en lägre hyra. De kan också tvingas påbörja byggen inom en viss tid. 

– Det är upphandlarnas ansvar, inte minst de offentliga, att ställa andra krav än bara pris. Vi behöver skapa bättre möjligheter för sund konkurrens och få företagen att göra rätt för sig.

“Alla hamnar är inte lika viktiga”

Den nationella infrastrukturen kontrolleras till stor del statligt, med ett undantag: Hamnarna.

Frågor som hamnkonflikten i Göteborg, Gazproms verksamhet i Karlshamns hamn och ett globalt växande strategiskt uppköp av internationell hamninfrastruktur, inte minst från Kina, väcker frågan om det är rimligt att strategisk hamninfrastruktur ska kontrolleras av utländska eller lokala krafter.

Men att staten skulle ha ansvar för alla hamnar är orimligt, menar hon.

– Med vår långa kust är det omöjligt att se till att alla hamnar har bra landanslutning. Alla hamnar är inte lika viktiga, man måste sätta ned foten politiskt och visa det.

Men strategiska flygplatser kontrolleras ju statligt – borde inte åtminstone de strategiska core-hamnarna vara under statlig kontroll?

– Det är en högst berättigad fråga.

Orimliga konsekvenser

Störningarna och konflikten i Göteborgs containerhamn har fått stora konsekvenser för näringslivet i hela landet. Catharina Elmsäter Svärd menar att det är konflikten blivit ett riksintresse, i och med att den påverkar varuflödena.

– Det blir ett riksintresse om varor inte kommer fram som de ska. Proportionaliteten i hamnkonflikten är orimlig.

Hon har dock goda förhoppningar om att frågan ska lösas snart.

Hon tycker också det i allmänhet görs för lite för att gynna sjöfarten.

– Med tanke på hur mycket regeringen pratar om att mer gods ska gå på sjö är det lite märkligt hur lite som faktiskt görs för att det ska bli så.

Av Hilda Hultén

Ur Intelligent Logistik nr 1 2018

FAKTA: Halva Sveriges förmögenhet är byggd miljö

Byggindustrin har omsatt över 500 miljarder kronor per år de senaste åren och värdet på fastighetsbeståndet i Sverige kan uppskattas till drygt 6 000 miljarder kronor. Till detta ska läggas värdet av infrastruktur som vägar, broar, järnvägar, hamnar, flygplatser m.m. Tillsammans utgör den byggda miljön ungefär hälften av nationalförmögenheten.


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply