Handelsforskare tror på köpcentrens överlevnad

Handelsforskare tror på köpcentrens överlevnad

Köpcentrum spås en oviss framtid med tanke på e-handelns framfart. Men Özge Öner tror mer på ett ändrat innehåll än på köpcentrumens död. Foto: Mood Stockholm.

Handelsforskaren Özge Öner har studerat detaljhandelns utveckling på kommunnivå Hon tror inte på spådomen att köpcentrumens tid snart är förbi. – Men jag tror att de kommer ändra innehåll, med fler upplevelser och ”mixed-concepts” snarare än bara konsumtion, säger hon.

 Forskaren Özge Öners intresse för detaljhandel föddes redan under barndomen i Ankara.

– Det fanns inget att göra förutom att gå i affärer, ingen natur som här –  jag tror att mitt intresse för shopping väcktes där, berättar Özge Öner, som är forskare på Institutet för näringslivsforskning på Handelshögskolan i Jönköping och som studerat den svenska detaljhandelns utveckling mellan 2003 och 2015.

Mycket har hänt sedan dess men Özge Öners intresse har bestått. Nu senast genom författandet av en vitbok om den svenska detaljhandelns utveckling i svenska kommuner mellan 2003–2015, som en del av projektet “Shopping for Change – The role of retail for urban and rural development in Sweden”, finansierat av Handelsrådet.

Traditionellt definieras ”detaljhandel” som försäljningen av varor från handlare till konsument, där kvantiteterna i regel är små och avsedda för konsumtion snarare än vidareförsäljning. Men i sin vitbok pekar Özge Öner också på detaljhandelns många andra betydelser för ett samhälle. Idag utgör detaljhandeln 11 procent av Sveriges BNP och sysselsätter uppemot 20 procent av befolkningen. Den är en viktig arbetsgivare där många får sitt första jobb och spelar en stor roll för om människor väljer att bosätta sig/bo kvar på en ort eller inte.

– Jag tror att vi kommer att komma tillbaka till där det hela började, säger Özge Öner, som tror på en revitalisering av stadskärnorna. Foto: Jönköpings universitet.

– Det är inte för intet som man säger att en by dör när mataffären stänger.

Spontant skulle man kunna tro att detaljhandeln därför minskat i utflyttningsorter, och ökat på platser där befolkningen ökar. Men fullt så enkelt är inte sambandet.

– Totalt sett har endast 35 av kommunerna upplevt en minskning i sysselsättning och bara 8 kommuner sett en minskning i antalet etableringar. Om man jämför dessa siffror med hur befolkningen utvecklats så har handeln klarat sig bra –  även i kommuner där befolkningen minskar.

Antingen beror det här på att effekten av befolkningsminskningen kommer senare – att det dröjer innan butikerna klappar ihop. Eller så är sambandet mer komplicerat än så.

– Jag tror på det sistnämnda. Det här är en väldigt resilient sektor ­– även om befolkningen minskar tycks det finnas andra grupper som kommer och handlar.

Özge Öner har studerat detaljhandeln på kommunnivå, vilket möjligtvis inte är den rätta nivån för att se tydliga samband, menar hon.

– Bilden på kommunnivå är väldigt ”noisy”. Det finns starka band mellan grannkommuner och det är ofta så att om detaljhandeln ökar i den ena så minskar den i den andra.

– Jag tror vi måste gå ifrån kommunperspektivet och se platser som en del av större sammanhang. Om vi tittar efter kommuner där detaljhandeln växer, så finns där många landsbygdskommuner. Det är alltså fel att tro att det bara är i stadskommuner som detaljhandeln växer. Däremot – tittar du efter ställen där detaljhandeln minskar finns bara landsbygdskommuner representerade.

I stället för befolkningstillväxt är det läge som avgör hur det går för detaljhandeln.

– Läge, läge, läge. Läget betyder allt för detaljhandeln. Vilka andra marknader som finns i närheten och hur lätt den marknad där du själv verkar är att nå är det som spelar roll.

Özge Öner har studerat detaljhandeln i Sverige mellan år 2003 och 2015. Något hon däremot inte undersökt är e-handelns utveckling under den här tiden och hur den kan ha påverkat den fysiska detaljhandeln utveckling.

– Det är något jag vill titta på i framtiden. Men tyvärr finns det inte så mycket tillgänglig data att studera.

2016 växte e-handeln med 16 procent, 2015 med 19 procent, och den snabba tillväxten har fått många att spå de stora galleriorna och köpcentrumens död. Även Özge Öner tror att detaljhandeln – och galleriorna – kommer att förändras i och med att allt mer handel sker på nätet, men hon tror inte att köpcentrumen kommer att försvinna.

– Jag tror att de kommer ändra innehåll och mer baseras på upplevelser än bara konsumtion av varor. Jag tror att vi kommer få se fler ”mixed-concepts”: butiker som också är caféer, till exempel och butiker som i större utsträckning är showrooms för en näthandel än en traditionell butik.

– Jag tror också vi kommer se en vitalisering av stadskärnorna ­– av områden där människor förstår värdet av konsumtion. Just nu är många stadskärnor övergivna för stora köpcenter utanför staden, men de kommer ta tillbaka mark nu. Jag tror att vi kommer att komma tillbaka till där det hela började, säger Özge Öner.

Av Klara Eriksson

Ur Intelligent Logistik nr 7-8 2017


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply