Del 1. “Perspektiv på logistiken” – Logistikläget 2018

Del 1.  “Perspektiv på logistiken” – Logistikläget 2018

Hilda Hultén inleder Logistikläget 2018. Foto: Klara Eriksson

Logistikens förutsättningar ser olika ut beroende på vems perspektiv den ses ur. Det stod klart under Logistikläget 2018, där aktörer från bland annat riskkapitalbolag, fastighetsföretag och e-handel gav sin syn på logistikens framtid och behov. Här kommer första delen av berättelsen om Logistikläget 2018. 

Intelligent Logistiks heldagsseminarium Logistikläget 2018, som tar tempen på hela logistikbranschen, med talare och deltagare från hela logistikbranschen, gick av stapeln fredagen den 18 maj 2018 på Finlandshuset i Stockholm.

Under förmiddagen satte talarna och paneldeltagarna fingret på många trender inom logistiken som påverkar dem alla: digitalisering, växande e-handel, urbanisering  och globalisering som förändrar behov och förändrar logistiken. 

Intelligent Logistiks chefredaktör Hilda Hultén inledde med att beskriva Intelligent Logistiks bevakning av Logistiksverige och vad tidningen gör för att skapa intresse och förståelse för logistik – även utanför branschen. 

– Listan Sveriges bästa logistiklägen har t ex gjort att många kommuner i rätt lägen fått upp ögonen för hur de kan bidra till att skapa ett klimat som lockar etableringar inom logistik, t ex genom att frigöra mark, sa Hilda Hultén.

Genom utnämningar som “Sveriges bästa logistiklägen”, “Årets logistiketablering” och olika kartläggningar – nu senast av TPL-branschen; vill tidningen tydliggöra logistikens betydelse för företag och samhällen och beskriva ett bitvis ganska okänt område. 

– Framförallt handlar vårt arbete om att lyfta frågan om logistikens betydelse för samhällsutvecklingen, sa Hilda Hultén.

Olika perspektiv ger olika behov

Mattias Kettelholt, NREP Logicenter. Foto: Klara Eriksson.

Näst upp på scen var Matthias Kettelhoit på NREP Logicenters, som gav fastighetsaktörens syn på logistiklägen. 

– Ur ett kundperspektiv blir det löjligt att säga att Stockholm är bättre än Göteborg eller tvärt om. För oss är det bästa logistikläget det som är bäst för kunden. Hur man rangordnar dem spelar ingen roll, sa Mattias Kettelholt, som i sitt anförande fokuserade på e-handelns påverkan på logistiskfastighetsbranschen. 

E-handelsbranschen växer snabbt och behov förändras från dag till dag – vilket gör att de ställer krav på flexibilitet och korta hyreskontrakt. Men att som fastighetsaktör kunna möta upp mot önskemålet om korta hyreskontrakt är inte alltid enkelt, menade Kettelholt, eftersom det värderas som en risk av bankerna. 

– Kapitalägarna gillar inte flexibla avtal, långa kontrakt och stabila kunder ses som tryggare investeringar, så det kan bli problematiskt att få finansiering. Kapitalmarknaden fungerar så. Men har man en trygghet i att kunna marknaden, då vet man att korta kontrakt ger högre hyresavkastning och flexibilitet och har man dessutom ett större fastighetsbestånd är det en fördel att kunna få vakanser och fylla upp med andra kunder som behöver växa. Det blir ett smartare sätt att skapa tillväxt än om man måste låsa en fastighet vid en specifik kund. För oss är det inga problem att en byggnad blir tom, det är snarare en fördel, sade han.

 

Staffan Mörndal, Verdane Capital Advisors. Foto: Klara Eriksson.

Logistiken måste bara fungera

Som representant för ägarsidan gav Staffan Mörndal, partner på Verdane Capital Advisors, sin syn på logistikens betydelse för e-handelsbolag. Verdane har omkring 25 e-handelsbolag i sin portfölj, med kända exempel som Mathem, Babyshop och Boozt. Logistik, menade han, är en hygienfaktor – den bara måste fungera.

– Som e-handlare kan du idag vinna kunder på att ha bra logistik, men det kommer du inte kunna göra i längden. I förlängningen kommer alla vara så duktiga som de som är bäst idag, sa han.

Som riskkapitalbolag är det viktigt att bolagen man äger har potential att växa och effektivisera sin verksamhet – och då gäller det även att kunna växa fysiskt, t ex att man inte begränsas av en detaljplan som inte tillåter en lagerutbyggnad.

– Vi vill egentligen aldrig flytta ett lager, det är ett jobbigt projekt och innebär stora risker. Men våra bolag växer med i snitt 50 procent om året, så lagerflyttar är ofta oundvikliga.

Han tycker att fastighetsägare ofta saknar förståelse för e-handelsbolagens förutsättningar.

– När vi köper ett e-handelsbolag så har vi ofta en strategi och en möjlig köpare av bolaget utsedd. Ibland är strategin att logistikdelen ska kunna flytta in hos den nya, framtida ägaren. Sitter man då fast i ett långt hyres- eller TPL-kontrakt kan det vara ett giftpiller för affären, som kostar otroligt mycket att köpa sig loss ur, som det gjorde i Brandos och Lekmers fall. Fler fastighetsägare borde fråga oss vad planen är för bolaget och anpassa kontrakten efter det.

Verdane är bland annat delägare i Mathem, och vad det gäller e-handeln av mat spår Staffan Mörndal stor potential.

– Mat på nätet kommer att kräva stora lager, det kommer att handla om miljoner kvadratmeter lageryta som behövs.

 Lagerflytt – ett helvetesprojekt

Jonas Kolehmainen, Sportamore. Foto: Klara Eriksson.

Jonas Kolehmainen, logistikchef Sportamore, var inbjuden för att tala om hur man skapar en lyckad e-handelslogistik – från ax till limpa. Han kom till Sportamore 2015 och drog igenom en enorm flytt och automatisering av Sportamores centrallager: från 11 000 kvm i Spånga till ett nytt, automatiserat lager och logistikcenter om 23 000 kvm i Eskilstuna logistikpark, med inflyttning sommaren 2017.

Även om det nya lagret som var en absolut nödvändig investering och nu är en tillgång och förutsättning för framtida tillväxt; så var flytten extremt krävande, berättade han:

– Om ni kan undvika att göra en lagerflytt så gör det, det är ett helvetesprojekt.

När han kom till Sportamore var det knökfullt i Spångalagret, det var “en skolåda in, en skolåda ut” som gällde, och det var absolut nödvändigt med en flytt. Valet föll på Eskilstuna logistikpark och Bockasjö, som byggde ett helt nytt lager åt Sportamore, som även investerade i en automationsanläggning, som dock snabbt blev för liten.

– Nu bygger vi ut vår Autostore successivt under året från initiala 60 000 backar till 165 000 backar, berättar Jonas Kolehmainen.

Valet av Eskilstuna framför ett läge närmare Stockholm var däremot helt rätt, menar han. Särskilt slapp man helt de bemanningsproblem som företaget tidigare dragits med.

– Jag skulle inte lägga ett lager i Stockholm igen, framförallt på grund av personalfrågan: kompetensen, lojaliteten och pålitligheten hos medarbetarna här i Eskilstuna är så mycket högre. I Stockholm var det jättetungt för oss, nu är det ingen brinnande fråga längre.

Automation en tillgång

Under förmiddagen debatterade fem initierade paneldeldagare; Staffan Mörndal, Verdane Capital Advisors, Jonas Kolehmainen, Sportamore, Fredrik Wester, Selector Solutions, Anna Granlund, Mälardalens högskola och Anders Anderberg, Sweco, frågan “Automatisering: framgång eller fälla?”

Staffan Mörndal, Verdane Capital Advisors, Jonas Kolehmainen, Sportamore, Anders Anderberg, Sweco, Anna Granlund, Mälardalens högskola, Fredrik Wester, Selector Solutions, och Hilda Hultén, Intelligent Logistik, diskuterar frågan: Automatisering –framgång eller fälla? Foto: Klara Eriksson.

 

Panelen var hyfsat överens om att det som avgör hur lycket ett automationsprojekt blir är hur god kännedom företaget har om sin egen logistik och sina egna flöden.

– I de automationsprojekt som går snett är ett vanligt misstag att man använt oprövad teknik, och att anläggningen inte fungerar som man tänkt sig, säger Anders Anderberg, seniorkonsult på Sweco.

– Det är beställarkompetensen som är det viktiga när man satsar på att automatisera, sa Fredrik Wester, konsult på Selector Solutions och fick medhåll från bland annat Anna Granlund, forskare från Mälardalens högskola som forskat om lagerautomation.

– För att vissa automationslösningar ska bli lönsamma så krävs vissa volymer och de ställer också krav på den fysiska byggnaden. Det gäller att man inte bygger in sig – vilket är väldigt lätt hänt dock. Det är viktigt att göra en ordentlig riskanalys, sa hon.

Volymerna går ofta upp och ner under året, och har man inte tagit höjd för topparna när man automatiserat, så kan man ligga illa till. Det visar inte minst exemplet Lekmer.

– Vi tog över det bolaget från Babyshop, där hade man automatiserat utifrån snittvolym i stället för julrushen. Kapaciteten var fel, det var en rejäl miss i specen, förklarade Staffan Mörndal.

Automation är en tillgång – men man måste veta vad man håller på med.

– Automation är alltid någon form av begränsning – man måste vara medveten vad man ger sig in på då minskar man risken, sa Anders Anderberg från Sweco.

Av Klara Eriksson och Hilda Hultén

Läs del 2 av berättelsen om Logistikläget 2018 imorgon onsdag! 

 


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply