Etableringsjobb är inte rätt väg att gå för att säkra arbetskraften till branschen, anser Transportarbetarförbundet. Foto: Scania.
En majoritet av LO-förbunden ställer sig bakom förslaget om etableringsjobb, som nu ska förhandlas med regeringen. – Avtalet kom inte en dag för tidigt, säger Bettins Kashefi, Svenskt näringsliv. Men både Byggnads och Transport ställer sig utanför överenskommelsen.
Nyligen blev det blev känt att det går framåt med förslaget om så kallade etableringsjobb, som nu åtta av fjorton LO-förbund står bakom: däribland IF Metall, Kommunal och Handels. Arbetsgivarna har liksom Unionen redan i ett tidigare skede sagt ja till förslaget, men ett besked från LO-kollektivet har dröjt. Förslaget innebär att arbetsgivarna går in med ca 8000 kronor per anställd nyanländ eller långtidsarbetslös, och att statliga bidrag ska täcka upp för att de anställda ska komma upp i en rimlig lön, motsvarande lägstalön i kollektivavtalen.
Flera förbund har däremot valt att inte backa förslaget, Transport är ett av de förbunden, vilket gör Mikael Andersson, vd för Märsta förenade åkeriföretag, besviken.
– Att vi inom åkerinäringen har stor brist på chaufförer är ingen nyhet, om etableringsjobb går att kombinera med språkundervisning, rätt behörigheter osv så vore det mycket intressant, säger han.
Transports förbundsordförande Tommy Wreeth menar däremot att överenskommelsen är fel väg att gå.
– I de flesta av våra medlemmars yrken krävs behörigheter för att vara anställningsbar, typ körkort, yrkeskompetensbevis, väktarlegitimation med mera. Detta löser man inte genom etableringsjobb, säger Tommy Wreeth.
Det som behövs för att få in nyanlända på transportarbetsmarknaden är valideringar av kompetenser och fler utbildningsplatser, menar han.
– Detta är staten och samhällets problem att lösa, och inte genom sänkta löner i kollektivavtal och sänkta arbetsgivarkostnader, säger han.
Mikael Andersson stödjer transports beskrivning, men menar att det ena kanske inte utesluter det andra.
– Jag stödjer transports beskrivning men etableringsjobb med rätt grundutbildning skulle vara ett alternativ, vi kan givetvis inte ta en nyanländ person som inte kan språket och som aldrig suttit i en lastbil ut på arbetsplatserna, säger han.
Att få in nyanlända på arbetsmarknaden är en ödesfråga menar Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som flera gånger återkom till frågan om kompetensförsörjning som en nyckel till framtidens ekonomiska välfärd när hon inledningstalade vid Silf Supply Chain Outlook på Grand i Stockholm i november.
Bettina Kashefi föreläste vid Silf Supply Chain Outlook i Stockholm i november. Här på scen med moderator Andreas Takacs, Silf. Foto: Hilda Hultén.
– Hade vi bara haft svenskar i det här landet så skulle vi i princip inte ha någon arbetskraft i åldern 40–50 om tio år, sade hon.
– Vi har kompetensbrist överallt, i alla sektorer. I byggsektorn är det brist på arbetskraft i alla yrkeskategorier. Sist vi frågade företagen, 2016, uppgav 80 procent av företagen i byggbranschen att de har problem att hitta personal. När vi gör samma undersökning nästa år tror jag att den siffran kommer att ligga upp emot 95 procent, sade hon.
Även om Sverige har låg statsskuld och starka finanser just nu, finns det flera orosmoln som att hur vi ska lyckas finansiera välfärden med den demografiska situation vi har idag.
– En åldrande befolkning kostar väldigt mycket. På kort sikt har vi också väldigt många unga p g a invandringen. Fram till 2021 ser vi ett finansieringsgap på närmare 60 miljarder i kommuner och landsting, sade Bettina Kashefi.
Bland inrikes födda är arbetslösheten idag nästintill obefintlig, i augusti var siffran 3,9 procent vilket är i nivå med läget innan finanskrisen 2008. Bland utrikes födda var arbetslösheten samma månad 22 procent. Prognosen är att arbetslösheten sjunker, bristen på arbetskraft tilltar, samtidigt som obalanserna på arbetsmarknaden blir allt tydligare
Om tio år kommer väldigt stor del av arbetskraften finnas bland utrikes födda och det är därför mycket viktigt att de nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden, menar Bettina Kashefi.
– Avtalet kom inte en dag för tidigt! Vi har generellt väldigt hög utbildningsnivå i Sverige, och för att kunna sätta utrikes födda som har låg utbildning i arbete behöver vi ha en lägre lägstanivå på ingångslöner som matchar det kompetensgapet, sade Bettina Kashefi.
Några som också står utanför principöverenskommelsen om etableringsjobb är bemanningsföretagen, efter krav från LO. I en debattartikel i DI skriver tio bemanningsföretag att: ”Att ställa specialisterna på rekrytering av utrikes födda, bemanningsföretagen, utanför gör att man inte kommer i närheten av den effekt som skulle nås om alla sektorer med kollektivavtal hade inkluderats.” och påpekar att deras bransch årligen sätter 50 000 utrikes födda i arbete.
Av Klara Eriksson och Hilda Hultén
Ur Intelligent Logistik nr 7-8 2017
Principöverenskommelsen om etableringsjobb i huvuddrag:
- Ett system med så kallade etableringsanställningar införs.
- Principöverenskommelsen innebär en visstidsanställning, etableringsanställning, upp till 2 år. En etableringsanställning ska normalt kunna övergå till en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren.
- De rikstäckande kollektivavtalen tillämpas avseende etableringsanställningarna utom vad gäller bestämmelserna om lön och lägstalöner.
- Lönen och därmed arbetsgivarens kostnad ska vara 8 000 kr.
- Staten beslutar om ett nytt bidrag, etableringsbidrag, till den som har en etableringsanställning. Lönen och bidraget ska tillsammans ge en disponibel inkomst som typiskt motsvarar vad som gäller enligt kollektivavtalade lägsta löner. Bidraget betalas till individen och inte till arbetsgivaren.
- Etableringsanställningar ska kunna användas för både den som nyligen har kommit till Sverige och andra som har särskilda behov av att få en sådan anställning.
- I överenskommelsen ingår att personer i etableringsjobb ska kunna delta i olika utbildningar utan löneavdrag.
Källa: Svensk Handel
