Världsmästare på lager

december 21, 2011 Intervjun
Världsmästare på lager

Mats Nilsson Foto: Roland Bengtsson

“De flesta som trivs med att jobba på lager hittar sitt självförverkligande utanför jobbet.” säger Mats Nilsson. Foto: Roland Bengtsson

Lagerarbetaren Mats Nilsson är världsmästare i grappling och en stigande stjärna inom kampsport. Han hittar sitt självförverkligande utanför jobbet och vill lära lagerbranschen att bli bättre arbetsgivare.

Av Hilda Hultén

Mats Nilsson är föga känd för sitt extrajobb som lagerarbetare inom livsmedelsbranschen. När han bjuds in som talare på Stora Lagerdagen i Stockholm är det inte för att ge sin syn på de senaste trenderna inom truckar eller röststyrning.
– Jag vet vad ett skjutstativ är och är grym på att köra plocktruck, men innan jag kom hit idag hade jag aldrig hört talas om 3PL, WMS, eller de andra förkortningarna ni använder, säger han till åhörarna.
– Men det finns en annan förkortning som jag däremot känner till väldigt väl – MMA.
MMA – Mixed Martial Arts – är kampsporternas kampsport och en av de kommersiellt största sporterna i världen. Sporten definieras snarare av vad utövarna inte får göra mot varandra än av en viss teknik.
Stjärnorna i MMA behöver inte gå många matcher för att försörja sig, prispotterna ligger på miljontals kronor och sponsoravtalen är lukrativa. En anledning är att sporten lyckas attrahera unga män i åldern 18-35 år.
– Det är en kommersiellt svårflörtad målgrupp som många är intresserad av att nå.
Enligt Mats Nilsson håller MMA på att vinna acceptans som idrott i Sverige.
– Tidigare var det många som rynkade på näsan, men nu får jag inbjudningar i sammanhang med andra elitidrottare från traditionella sporter.

Riskfylld hobby
Att riskerna är stora med sporten är ingenting Mats Nilsson sticker under stol med.
– Det är en stor risk att utöva kampsport, men det är en risk jag analyserat väl och väljer att ta.
– Jag älskar helt enkelt halvnakna män som försöker slå mig på käften, tillägger han skämtsamt.
Tjusningen är enligt Mats Nilsson känslan att vara riktigt skraj.
– Alla älskar den känslan, eller nästan alla iallafall. Större delen av tiden njuter jag av det, av publikens tjut, av uppmärksamheten och spänningen, men precis innan matchen ska börja blir jag skräckslagen. Man ser motståndaren på nära håll och det känns som om han är minst dubbelt så stor, dubbelt så lång, minst dubbelt så bred och jag vet att han vill slå mig så hårt han kan, så mycket som möjligt. Då tänker jag ”Mats, varför gör du så här mot dig själv, minns du inte hur jobbigt det var förra gången? Varför håller du på så här?”.
För att kunna motivera sig i en sport där nästan alla medel är tillåtna för att skada varandra, att utsätta sig för risken det innebär, behövs en särskild motivation.
– Om jag ska kunna motivera mig att gå igenom den träning som krävs för att klara en sådan här match så måste matchen innebära att jag utvecklas, att motståndaren jag möter är betydligt mer rutinerad och att jag, om jag vinner, höjer mig rejält från den nivå jag är på nu.
För det handlar i slutänden bara om att vinna.
– Jag hatar att förlora.

Lagerarbetet som trygghet
Mats Nilsson har hittills gått nio professionella MMA-matcher, vunnit sju, fått en oavgjord och en förlust. Även om han är en stigande stjärna är det fortfarande en bit kvar till att leva på karriären.
– Jag hade ett jättebra tjänstemannajobb på Skånes idrottsförbund i 2,5 år, men det var ett sådant jobb man tog med sig hem och grubblade över på kvällarna. Tillslut tänkte jag att jag inte blir bättre på min idrott av att jobba här, och bestämde mig för att sluta.
Han hade jobbat på lager tidigare, ända sedan tonåren.
– Jag behövde ett välbetalt och tryggt extraknäck, jag vill inte känna stress över hyran.
Han ringde en f d chef, och sedan i våras jobbar han återigen på lager, Klimat-Transport & Logistik AB i Helsingborg, ett relativt litet lager som främst hanterar kylda livsmedel åt dagligvaruhandeln.

“Jag och Knut trivs när vi blir sedda och uppskattade och när vi får utrymme för våra passioner. När vi tillåts ha arbetet som ett sätt att finansiera fritiden.” Foto Hilda Hultén

Självförverkligande utanför lagret
Även om lagerarbete inte är Mats Nilssons passion i livet, har hans personlighet och vinnarskalle gett honom insikter som han tycker att branschen borde lära av.
– På en arbetsplats bestämde jag mig för att lära känna alla mina kollegor. Det gick lätt med de flesta, men det fanns en man, Knut, som var en riktig utmaning. Han stängde in sig i sin truck och stirrade ned i sin kaffekopp på fikapauserna, en riktig enstöring. Det som gjorde att jag lyckades bryta isen var att jag tog reda på Knuts passion. Han var fruktansvärt intresserad av karpfiskar. När han fick prata om det sken han upp och kunde knappt sluta prata.
– Det jag lagt märke till är att de flesta som jobbar länge på lager och trivs med det har en passion eller ett stort intresse i livet utanför lagret, precis som jag och Knut.

Maslows behovstrappa
Han använder Maslovs behovstrappa för att beskriva fenomenet, och menar att alla behov inte behöver fyllas på jobbet.
– Maslow beskrev människans behov som en trappa med fem steg, det första är fysiska behov, sedan kommer trygghet, gemenskap och uppskattning, och sist självförverkligande. Alla jobb behöver inte vara självförverkligande. Jag tror att lager är ett sådant och att de flesta som trivs med att jobba på lager hittar sitt självförverkligande utanför jobbet.
Mats Nilsson menar att en arbetsgivare som har den insikten kan använda den för att bli bättre.
– Det gäller att lära känna sina medarbetare, ta reda på vad de brinner för och se deras intressen som en viktig del i trivseln på arbetet.
– För mig kan det handla om att det finns en flexibilitet att kunna ta ledigt när det är match.

Uppskattning viktigt
Däremot får jobbet gärna uppfylla de andra behoven.
– Fysiska behov, trygghet och gemenskap är naturligtvis viktigt, men uppskattning är också viktigt för att man ska trivas och prestera bra. Det kan handla om något så enkelt som en klapp på axeln efter en hård arbetsdag eller en vetelängd på fikabordet dagen efter man har skickat ut 100 extrapallar, trots att man varit en man kort, att man får uppskattning när man höjt sig.

Utmaningar triggar
Själv kan han triggas igång av att få utmaningar, som när han klockade hur lång tid det tog honom att lasta av en opallad 40-fotscontainer med fryst lammkött.
– Jag ställde in mobilens tidtagarur på 5-minutersronder precis som på träningen och sprang för allt jag hade fram och tillbaka. Det tog en hel dag. Jag menar inte att man ska utmana alla på det här sättet, men om man känner de anställda, så kan man hitta sätt att anpassa arbetet till individen och på så sätt få personalen att trivas bättre och höja sig.
Generellt tycker han att de små lager han arbetat på varit bättre på att vara flexibla och se medarbetarnas individuella behov och prestationer.
– Stora lager är mer anonyma, man blir en bricka i ett spel. Stora lager har svårare att göra schemaändringar och anpassa sig till medarbetarna, så borde det inte vara.
– Säga vad man vill om lagerarbete, men i grund och botten är det ett skittråkigt arbete. Det handlar om att flytta saker från en plats till en annan. Jag och Knut trivs när vi blir sedda och uppskattade och när vi får utrymme för våra passioner. När vi tillåts ha arbetet som ett sätt att finansiera fritiden.

Om Mats Nilsson
Mats Nilsson, född 5 december 1983, blev världsmästare i FILA Grappling 2010 och är en av Sveriges få professionella MMA-utövare. Han tävlar och tränar för Kaisho Kampsport i Helsingborg.
Foto Roland Bengtsson

Maslows behovstrappa
En behovstrappa är en psykologisk förklaringsmodell för hur människor prioriterar sina behov. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham Maslow och delar in behov i fem nivåer i en successiv hierarki. Behoven på lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga.

1. Kroppsliga/fysiska behov

2. Trygghet

3. Kärlek, gemenskap, samhörighet

4. Uppskattning/bekräftelse

5. Självförverkligande

Lager – ett genomgångsyrke
Det är svårt att finna statistik för hur många människor i Sverige som jobbar inom lager och distribution.
Generellt är lagerjobb ofta ett s k genomgångsarbete. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), stannar 41 procent av de anställda inom lager- och transport kortare tid än fem år i yrket. Det ger lagerarbete en femteplats på listan över yrken där man stannar kortast tid..
Lönen varierar stort mellan olika branscher och typer av lagerjobb och arbetsmiljön kan se mycket olika ut. Från att vara ett ganska lågavlönat jobb under vanliga kontorstider med enklare arbetsuppgifter, kan lönerna stiga med skift- och nattarbete, ackordtillägg och riskfyllda/obekväma/tunga arbetsuppgifter.
Enligt statistik från Svensk Handel 2010 för anställda inom lager och transport i detaljhandeln, där 4 900 kvinnor och 12 500 män ingår, hade kvinnor som jobbar inom lager en genomsnittlig lön på 24 800 kronor i månaden och män en genomsnittslön på 26 200 kronor i månaden. Sedan april 2011 är Handels minimilön ca 118 kronor i timmen för en lageranställd som fyllt 18 år.


Related articles

2 Comments

  1. Nathalie december 03, at 10:46

    Hej! Vad har ni för källa på SCB gällande att 41% stannar kortare tid än fem år?

    Reply
    • admin december 04, at 18:56

      Hej Nathalie! Statistiken är ett par år gammal, eftersom artikeln publicerades 2011, så tyvärr minns jag ej från vilken publikation statistiken kommer. Men kontakta gärna SCB direkt och fråga dem, de brukar vara hjälpsamma! MVH Hilda Hultén, redaktör Intelligent Logistik

      Reply

Leave a Reply