På grund av EUs skyddstullar får företag och konsumenter inom EU i genomsnitt betala fem till tio procent mer för sina inköp inom tre år från skyddstullarnas införande. Det visar Kommerskollegiums studier av effekterna av EUs nuvarande antidumpningsregler.
Samtidigt är det inte den skyddade tillverkningen i EU som ökar sin försäljning mest när skyddstullarna införs. För närvarande har EU cirka 130 antidumpningsåtgärder ikraft. Det innebär att importörerna måste betala en antidumpningstull på varor som omfattas av skyddsåtgärderna. Åtgärderna vidtar EU för att skydda sin egen tillverkning mot vad man anser vara prisdumpade varor från andra länder.
Kommerskollegium visar i tre studier på svagheter och problem med att använda antidumpningsåtgärder. EU-företagens marknadsandelar ökade med endast en procentenhet. Samtidigt ökade marknadsandelen med åtta procentenheter för konkurrerande företag i länder som inte omfattades av antidumpningsåtgärder.
För varje euro som företagen tjänar på produkter som omfattas av skyddstullar, betalar konsumenter/företag i genomsnitt 4,5 euro i högre priser och avgifter.
Det som i antidumpningssammanhang kallas prisdumpning förekommer på EUs inre marknad utan att det bryter mot konkurrenslagstiftningen. Detta beror bland annat på att kriterierna för underprissättning i antidumpningslagstiftningen är mycket lägre än motsvarande kriterier i EUs konkurrenslagstiftning.
Kommerskollegium tar kakel som exempel. Svenska och andra EU-länders importörer av kakel har sedan åtgärderna infördes i september 2011 måst betala nästan 70 procent i antidumpningstull om de väljer att köpa kakel från Kina istället för europeiskt kakel trots att importpriserna på det kinesiska kaklet kan vara högre än priserna inom EU.
Inom EU pågår för närvarande en översyn av antidumpningsreglerna. Fram till den 3 juli tar EU-kommissionen emot synpunkter. Tidigare försök till översyn stoppades 2007 av kommissionen efter djupa motsättningar medlemsländerna emellan.
