– Fysiskt internet är ett intressant koncept, men det är inte moget att vara målbilden för logistikutvecklingen, säger Henrik Sternberg. Foto LUM
“Physical Internet” är EUs utopiska framtidsvision för ett effektivare, miljövänligare globalt transportsystem med schysstare villkor. Både EU och företagsvärlden satsar stora pengar för att utveckla konceptet. Men potentialen är högst tveksam, menar lundaforskaren Henrik Sternberg.
Konceptet “Physical Internet” översatt ”Fysiskt internet” är ett koncept för ett nytt, öppet, globalt logistiksystem som ska bygga fysisk, digital och operativ interkonnektivitet.
Visionen är att allt gods i framtiden ska färdas i smarta, miljövänliga, uppkopplade enheter, i storlekar från ett litet paket till en standardcontainer. Modulerna ska gå att följa och övervaka kontinuerligt enligt Internet of Things-principen. Systemet ska ersätta andra rådande logistiksystem och skapa effektivare, miljövänligare logistik- och transportsystem med schysstare villkor – är tanken.
Konceptet har satts upp som målbild för logistiken år 2050 i Europa och får stort finansiellt stöd från Europeiska kommissionen. Även i USA finns storfinansiärer som SNF, MHIA och CICMHE, det hålls kurser i ämnet och i Österrike utlystes nyligen den första professuren på området.
– Fysiskt internet är ett intressant koncept, men det är inte moget att vara målbilden för logistikutvecklingen, säger Henrik Sternberg, docent vid Avdelningen för förpackningslogistik i Lund.
– Projektet stöttas helt okritiskt av hundratals företag, det är lite “Kejsarens nya internet” över det hela.
Grava förenklingar
Tillsammans med lundaprofessorn Andreas Norrman har han analyserat den befintliga forskningslitteraturen kring Fysiskt internet, granskat konceptet och undersökt vad effekterna på transportnäringen egentligen blir.
I artikeln, som nyligen publicerats i ansedda International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, ifrågasätter forskarna potentialen på flera plan – bland annat påståendet att kontinuerliga auktioner i realtid om vilket åkeri som kör till lägsta pris mellan hubbar skulle göra chaufförernas arbetssituation bättre. De ifrågasätter också de potentiella miljövinsterna som utlovas.
– När man beräknar effekter av ett nytt koncept är det naturligt att göra förenklingar Men den forskning som utlovar stora miljövinster genom Physical Internet förenklar ner flera olika mataffärer till en enda produkt som transporteras på samma sätt alltid. Så grava förenklingar gör att det är svårt att dra några slutsatser om eventuella miljövinster.
Den största svagheten i konceptet är bristen på affärsmodellstänk.
– Om vi tar Sverige som exempel är det en stor konkurrensfördel att – som de stora aktörerna – ha distributionsnätverk i hela landet. I Physical Internet ska alla logistikoperatörer ge upp sitt eget nätverk och låta alla använda deras terminaler. Men vi har inte hittat något stöd för att t ex Schenker eller DHL skulle vilja ge upp sin affärsmodell.
Ny utveckling inom logistikområdet är viktigt, både för Sveriges konkurrenskraft och miljön, betonar Henrik Sternberg. Och idén om Physical Internet bygger på samarbeten, teknisk utveckling och transparens, som alla är viktiga utvecklingsområden.
– Men vi får inte låsa oss vid ett målsystem som har tveksamma förutsättningar att omsättas i verklighet, särskilt inte innan vi vet om systemet har några positiva effekter för miljö och arbetsvillkor.
Av Hilda Hultén
Ur Intelligent Logistik nr 5 2017
