Sverige klättrar i världens logistikliga

Sverige klättrar i världens logistikliga

Sverige hamnar på sjätteplats i Världsbankens senaste rankning av ländernas logistikförmåga, LPI. I förra rankningen från 2012 låg Sverige på plats 13. Toppar listan gör Tyskland.

Tyskland toppar Världsbankens senaste logistikrankning Logistics Performance Index 2014, och klättrar därmed från plats fyra i den senaste rankningen från 2012. 

Sverige klättrar också från plats 13 år 2012 till plats sex i årets rankning. Det är dock inte så bra som rankningen 2010 så sverige hamnade på tredje plats i världen.
Även Norge klättrar stort i rankningen från plats 22 år 2012 till en sjua i årets rankning.
Övriga nordiska grannländer går det sämre för, Danmark tappar från plats sex 2012 till plats 17 i år, och Finland, som fick en tredjeplats förra året hittas ända nere på plats 24 i listan.
Logistikindexet presenteras i rapporten Connecting to Compete 2014 och listar sammanlagt 160 av världens länder, och i botten på listan hittas länder som Kongo, Afghanistan och Somalia.
Rankningen görs utifrån prestationen i sex olika kriterier; tullhantering, infrastruktur, internationella transporter, logistisk kvalitet & kompetens, spårbarhet och punktlighet. Av dessa är Sverige bäst på internationella transporter där vi rankas trea i världen. Sämst är vi på tullhantering, där vi hamnar på plats 15.

Långa exportledtider bromsar
Försörjningskedjor är ryggraden i internationell handel. Logistikens betydelse för ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning är välkänd. Även om de som tillhandahåller logistikfunktionerna ofta är privata aktörer är det en angelägen fråga för myndigheter och regionala och internationella organisationer. Helheten är beroende av statlig aktivitet, som utveckling av infrastruktur, logistikservice och underrlättande av handel över gränserna.
För att effektivt och pålitligt få produkter till marknaden måste länder minska handelskostnader och införa policys som underlättar och stödjer handeln.
Många låginkomstländer har långa ledtider för export, vilket skadar deras konkurrenskraft och förmåga till internationell handel. Bland länderna i den översta kvintilen behövs i genomsnitt två stöddokument för handelstransaktioner, medan det i länderna i den lägsta kvintilen i genomsnitt krävs fyra dokument, vilket underminerar den samlade varuförsörjningskedjans prestanda.

Långsam förbättringstakt
Det är fjärde gången Världsbanken publicerar sitt LPI-index, sedan första rapporten publicerades 2007. Generellt syns en längsam förbättring i den totala logistikprestationen globalt, med en snabbare förbättringstakt hos länder längre ned i listan, medan utvecklingen går långsamare i högpresterande länder.
Nytt för i år är en lista där samtliga fyra LPI-resultat mellan 2007 och 2014 slagits samman för de olika länderna, för att komma ifrån tillfälliga variationer och ge en bättre bild av logistikprestationen över tid. Även i denna lista hamnar Sverige på en sjätteplats, med ett medelvärde på 3.95 poäng. Tyskland toppar den sammanslagna listan med 4,10 i medelpoäng.

Järnväg opålitligaste transportslaget
Järnvägstransporter har flera fördelar mot väg, som mindre miljöpåverkan och potentiellt lägre kostnader för speditörerna, åtminstone vid långa transporter. Men hanteringen av järnvägsgods är mindre flexibel och potentiellt mindre pålitlig än väggods. I många länder överväger den minskade pålitligheten kostnadsfördelarna, förutom för långväga frakter av bulkgods, och transportslaget är gravt underpresterande jämfört med potentialen, visar rapporten. Främsta orsaken är brister i infrastrukturen, och problemen för tågfrakt är betydligt större i utvecklingsländer.
Men det finns undantag. Tysklands stora satsningar på järnvägsinfrastruktur och regler som underlättar gör landet till ett föregångsland i Europa när det gäller järnväg som konkurrenskraftigt transportalternativ. Vissa transportörer i USA, Kanada och Europa har lyckats etablera pålitlig, schemalagd containerfrakt med tåg som utgör ett bärkraftigt alternativ till vägfrakt och till och med kan konkurrera med sjöfraktslösningar.

Av Hilda Hultén

Länk till hela rapporten


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply