– Att organisera godsflöden i städer glöms ofta bort, säger chalmersforskaren Maria Lindholm. Nyligen disputerade hon med en avhandling om godstransporter i städer och hur kommuner kan arbeta smartare för att ta hänsyn till dem.
Av Lena Sonne
Lastbilar i city har svårt att ta sig fram och lossa och upplevs ofta som frustrerande och i vägen. De står också för en stor del av utsläppen i städerna.
– Därför borde det finnas ett stort intresse att minska detta, säger Maria Lindholm. Men få initiativ har tagits. Ofta glöms godstransporterna bort. Men gods måste ju finnas i staden.
Maria Lindholm har intervjuat kommuner i sju länder i norra Europa och undersökt hur de arbetar med gods i städer. Alla är väl överens om att man behöver en bra citymiljö.
Varför fungerar det inte?
– Städer har sällan någon bra modell för samarbete mellan transportörer, leverantörer, butiker och andra intressenter och aktörer.
Projekt läggs ned
Ofta läggs vällovliga citylogistikprojekt ned efter pilotstadiet. Så har skett i Stockholm, Linköping, Uppsala m fl städer.
– En förklaring till att citylogistik-projekt ofta avslutas efter ett pilotförsök och sällan skalas upp till något annat än ett test kan vara att drivkraften försvinner när t ex en EU- finansiering av projektet upphör.
Stockholms stads och Schenkers stora citylogistikprojekt för samordnade godstransporter och leveranser till alla kommunala institutioner lades dock ner när en ny majoritet tog över i stadshuset 2006, som ville privatisera många av de skolor,
förskolor och vårdhem som ingått i det kommunala försöket till citylogistik.
Modell för godsplanering
– Målet med mitt arbete har varit att hjälpa kommuner att ta fram en modell för gods i transportplanering för att på sikt kunna skapa en mer hållbar stadskärna. Modellen är framtagen i ett projekt som pågått i Göteborgs kommun.
Maria Lindholm tror på ett brett spektra av åtgärder och kombinationer av olika lösningar som t ex samlastning, tidsfönster, leverera till ℅-adresser m m.
– Skapa nätverk tillsammans med aktörer och intressenter. Satsa på bred front. Alla relevanta intressenter måste med i godsnätverk om det ska fungera.
– Framför allt behövs politiskt stöd för att skapa ett godsflödessystem, byggt på ett välgrundat beslutsunderlag. Det är politiker som i slutändan har ansvar och fattar beslut om regelverk.
– Alla små steg är bra och de mindre citylogistikprojekten i t ex Halmstad och Borlänge gör skillnad, säger Maria Lindholm.
Se konsekvenserna
Även i små tätorter är det värt att försöka hitta modeller för småskaliga lösningar, menar hon.
– Men först måste man analysera var problemen finns och sedan se vilka konsekvenser ett nytt regelverk får. Om man inte får köra in med lastbilar i staden vissa tider t ex mellan kl 10 – 18 måste man diskutera med t ex butiker om de kan ta emot varor före kl 10 eller om det är bättre på kvällen efter rusningstid. En chaufför kanske får stressa och dra pallar med gods orimligt långt.
Driver inte E-handeln med paket hem till dörren fram fler transporter?
– Nej, det finns forskning som visar att det är tvärtom – det blir färre transporter när en transportör levererar ett paket – än att alla tar var sin bil.
Men minskade lager i butik och “just in time” leveranser – blir det inte fler transporter av det?
Jo, det håller Maria Lindholm med om.
Lena Sonne
