Trafikverkets andra “punktlighetskonferens” den 8 oktober hade rubriken “Tillsammans för tåg i tid”. Initiativet, som förkortas TTT, har dock ännu inte avsatt några synbara resultat.
Tvärtom blev sommaren 2014 ett bakslag ur tidhållningssynpunkt. Under maj-juli kom 78 % av godstågen i tid, mot 81 % förra sommaren. September 2014 hade också fler störningstimmar än motsvarande månad 2013.
TTT har det senaste året samlat in data om vad som orsakar förseningarna och ska med stöd av dessa ta fram förslag på förbättringar.
6 miljarder i underhållsskuld
Redan nu kan man konstatera att de främsta anledningarna till förseningar är brister i infrastrukturen, främst då i form av gamla och utslitna kontaktledningar.Kontaktledningarna har en underhållsskuld på 6 miljarder att beta av.
Den svenska järnvägen är den mest uppsplittrade i EU. Många aktörer skapar problem för att hålla avgångstider från depåerna, fordonens skick och standard och när det gäller infrastrukturens underhåll. Att hantera alla kontrakt och avtal med många olika aktörer tar mycket tid och resurser och skapar långa ledtider.
Det framkom även att det kan finnas upp emot fem led mellan tågoperatören och underhållsbolaget. Olle Kjörrefjord från tågoperatören Hector Rail pekade på problemen med flödena via Danmark:
– 60 % av godstågen som passerar Pepparholmen på Öresundsbron är försenade.
50 % av störningstiden och därmed förseningarna inträffar på Södra och Västra stambanan.
Förra året drabbades järnvägen av 90 000 förseningstimmar. Om det nya punktlighetsmålet 95 % av tågen i tid ska nås 2020, måste den siffran halveras.
Godstrafiken störst utmaning
– Den största utmaningen är att få med godstrafiken att nå samma punktlighet sa, Mats Gummesson från Trafikverket.
Den oberoende granskaren Per Åke Vikman från Trafikanalys efterlyste mer av transportköparnas och samhällsnyttans perspektiv i TTT.
– Fråga t ex hur mycket gods som kommer i tid. Räkna antalet resenärer istället för antalet tåg.
Hans Brändström från Näringsdepartementet fäste dock förhoppningar till statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring, där det sägs att “upprustning av järnvägsnät och investeringar i dess infrastruktur kommer att prioriteras av den nya regeringen”.
Trafikverket kan ta över
Det finns också nu en riksdagsmajoritet för att successivt låta staten via Trafikverket ta över mer av ansvaret för järnvägsunderhållet, från dagens många privata aktörer. Men ledtiderna är långa och gällande avtal måste då efter hand sägs upp
Om det på kort sikt kan bidra till att öka punktligheten återstår att se.
På Intelligent Logistiks fråga till Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm om vad han anser om att staten skulle ta över mer ansvar för järnvägsunderhållet som den nya riksdagsmajoriteten förordar svarar han:
– Det är en politisk fråga och den vill jag inte svara på.
av Lena Sonne
