I förra veckan beslutade regeringen också att utreda ett alternativ till de nya höghastighetstågen, som bygger på en upprustning av de nuvarande stambanorna.
– När det är ett så här stort projekt med så stora kostnader tycker vi att det är ganska självklart att man bör ha ett jämförande alternativ, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S) till DI.
Enligt regeringens direktiv ska Trafikverket utreda vilka åtgärder som behövs på de befintliga järnvägarna mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö för att möta framtida behov.
Trafikverket ska bland annat undersöka kostnader, samhällsekonomisk lönsamhet och möjligheten att korta dagens restider.
– Det här är ett sätt att belysa hur alternativen ser ut och få en bättre uppfattning av både kostnader och samhällsnytta, säger Anna Johansson.
Trafikverket har tidigare tittat på åtgärder och kostnader kopplade till en upprustning av stambanan. Men enligt det nya uppdraget, som ska vara klart senaste den 31 maj, ska myndigheten göra en fördjupad studie.
– Vi behöver få ett underlag som är färskt och uppdaterat och tar hänsyn till dagens situation, säger Anna Johansson.
Större nytta än beräknat
Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågtrafikplanering på KTH, höjer dock ett varningens finger för att lappa och laga befintliga spår istället för att satsa på en ny stambana.
– Det blir i slutänden dyrare och mer komplicerat, eftersom man måste gå genom en massa tätorter och det blir stora störningar i trafiken under ombyggnaden utmed befintlig bana, säger han.
Enligt Bo-Lennart Nelldal är nyttan med en ny höghastighetsbana betydligt större än vad Trafikverkets kalkyler visar, eftersom prognoserna bland annat inte tar hänsyn till utrikesresor och kombinerade resor med tåg-flyg.
Snabbare restider och bättre utrymme för godstrafiken är några fördelar jämfört med en utbyggnad av den befintliga stambanan.
Bo-Lennart Nelldal ser goda förutsättningar att pressa ned kostnaderna ganska rejält, eftersom Trafikverket i den nuvarande utformningen har valt en väldigt dyr lösning för spåren.
– Jag tror att det borde gå att komma ned mot 200 miljarder kanske, men det är osäkert och inte något jag studerat i detalj, säger han.
