Hård kamp om höghastighetsbanan

oktober 1, 2015 Ekonomi , INFRASTRUKTUR , Profilen
Hård kamp om höghastighetsbanan
- Vi kommer inte att gå in i något köpslående när förhandlingen väl har börjat, säger Catharina Håkansson Boman. Foto: Sandra Backlund, Sallyhill Kommunikation

– Vi kommer inte att gå in i något köpslående när förhandlingen väl har börjat, säger Catharina Håkansson Boman.
Foto: Sandra Backlund, Sallyhill Kommunikation

Ljungby och Växjö slåss för att få Sveriges nya höghastighetsbana genom sin kommun. Var banan ska dras söder om Jönköping är en ödesfråga som får enorm betydelse för utvecklingen i hela regionen.

– Banan ska gå där den ger mesta möjliga nytta, säger Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingen.

 

Sverige ska få en ny höghastighetsbana, den största infrastruktursatsningen i landet på 150 år.

Större delen dragningen för banan är satt, från Stockholm, via Jönköping och sedan till Göteborg och Malmö. Region Skåne diskuterade först om banan skulle kunna dras via Helsingborg, men har enats kring en dragning via Hässleholm, ett förslag som inneburit kompensationer för Helsingborg i form av löften om kompletterande infrtruktur och anslutningar.

– Skåneregionen har presenterat ett gemensamt förslag, det ger naturligtvis regionen ett stort försprång i förhandlingen, säger Catharina Håkansson Boman.

Hon är en av regeringens två förhandlingspersoner i Sverigeförhandlingen, den organisation som har i uppdrag att utreda hur bandragningen ska se ut och hur projektet ska finansieras. Tillsammans med HG Wessberg kuskar hon nu land och rike runt för att träffa kommuner, regioner och länsstyrelser.

– Vårt uppdrag är att utreda var banan ska dras och hur den ska finansieras för att ge mesta möjliga samhällsekonomiska nytta.

Ramarna är tydliga: Banan ska binda ihop storstadsregionerna, och restiden är avgörande.

– För att banan ska fylla sin funktion så behöver resan Stockholm-Göteborg ta omkring 2 timmar, och 2,5 för sträckan Stockholm-Malmö.

– Blir restiden längre går det inte att konkurrera med inrikesflyget. Då förlorar banan sin nytta.

 

Via Växjö eller Ljungby?

Den stora frågan som återstår är hur bandragningen ska gå mellan Jönköping och Hässleholm. Nu kämpar kommunerna längs de två aternativa dragningarna för att få banan. Den östliga sträckningen är tänkt att gå via Växjö och Älmhult till Hässleholm och den västliga dragningen via Ljungby och Markaryd.

Bakom östdragningen står Nätverket Höghastighetsbanan, med kommunerna Kalmar, Karlskrona, Nybro, Emmaboda, Lessebo, Växjö, Alvesta, Älmhult och Hässleholm, med stöd från Region Blekinge, regionförbundet i Kalmar län, Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitetet. Västdragningen går under kampanjnamnet Raka Spåret, där kommunerna Ljungby, Markaryd, Värnamo, Gislaved och Jönköping slutit upp, med stöd från ytterligare sex kommuner: Gnosjö, Vaggeryd, Halmstad, Hylte, Laholm och Tranemo.

– Syftet med förhandlingen är att få regionerna på tårna, se till att de ser potentialen i banan och är beredda att satsa på anslutningar, kringliggande infrastruktur och bostadsbyggande, säger Catharina Håkansson Boman.

Växjö ifrågasätter om banan mellan Malmö och Stockholm verkligen behöver dras via Jönköping, hur ställer ni er till en dragning österut, t ex via Nässjö?

– Vi känner givetvis till att Växjö vill presenterar ett annat alternativ. Det är något vi får hantera och titta på när underlaget kommit in. Men vår utgångspunkt är att banan ska passera Jönköping.

 

Ingen mening att bygga luftslott

I oktober ska kommunerna lämna in sina samhällsnyttoberäkningar, med alternativ för dragningar och stopp och underlag för hur mycket bostäder, tillväxt och andra nyttor banan kan ge och hur mycket regionerna själva är beredda att satsa.

– Vi inväntar materialet, sedan startar förhandlingarna i mars 2016.

Förhandlingen då handlar om hur mycket kommunerna och regionerna är beredda att satsa själva. Men det kommer inte att bli någon “budgivning” slår Catharina Håkansson Boman fast.

– Vi ser att kommunerna slåss för sina intressen nu, men vi kommer inte att gå in i något köpslående när förhandlingen väl har börjat. Vi räknar ihop summorna av värdet utifrån nyttoberäkningarna vi får in, och gör en samlad bedömning av var de största nyttorna uppstår.

Hennes råd till intressenterna är att göra så realistiska nyttoberäkningar kring tillväxt och bostadsbyggande som möjligt.

– Det är bra med höga ambitioner, men de uppskattade nyttorna måste gå att leva upp till. Det är ingen mening att bygga luftslott.

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 5 2015.

Text Hilda Hultén


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply