Ambitiös kritik mot listan över Sveriges bästa logistiklägen

januari 31, 2014 ÅSIKT , LOGISTIK , LOGISTIKLÄGEN

En rad representanter för Växjöregionens logistiknätverk har sammanställt en rapportliknande skrivelse där de framför kritiska synpunkter på listan över Sveriges bästa logistiklägen. De pläderar också för att Växjö bör få en högre placering på 2014 års lista som publiceras den 6 februari i Intelligent Logistiks temabilaga i DI. 

Växjö är inte nöjda med regionens placering som nummer 18 på listan över Sveriges 25 bästa logistiklägen 2013. I ett rapportliknade brev till Intelligent Logistiks redaktion framför en rad representanter för Växjöregionen sina synpunkter, där de argumanterar för en bättre placering. Med utgångspunkt i poängsättningen av de sex kriterier som avgör logistiklägenas placering, för Växjö fram sina synpunkter. De stärker argumentationen med tre utlåtanden undertecknade av tre av regionens mest logistikintensiva företag.  

De som undertecknat rapporten är Lennart Simm, Kenneth Berglund, Jesper Carlsöö, Peter Sunesson, Sofia Mårdh och Helena Forslund. 

Läs Växjös brev: Växjö som logistikläge 

 

Redaktionens kommentarer till Växjö

Tack för era intressanta och genomarbetade synpunkter på våra kriterier och på Växjös placering på listan över Sveriges 25 bästa logistiklägen. Här följer våra kommentarer:

1. Geografi. (25 poäng).

Den demografiska tyngdpunkten och därmed närheten till största möjliga marknad, förtjänar att ge starkt genomslag vid bedömningen av bästa logistiklägen.
Det stämmer att nationella gränser blir mindre viktiga. Men för de företag som vill nå så många konsumenter som möjligt så snabbt som möjligt, spelar det geografiska läget avgörande roll. Vi har valt att se på distribution av konsumtionsvaror för, i första hand den svenska marknaden. I andra hand tar vi i kommnetarerna för de olika regionerna också hänsyn till möjligheten att distribuera till Norge och Finland från ett svenskt centrallager inom rimlig tid. Distribution från Sverige till de danska marknaden har däremot ganska liten omfattning, eftersom ju landtransporterade konsumtionsvaror ju ofta kommer in i Sverige via Danmark. Att då distribuera tillbaka till Danmark är inte så rationellt. Därför påverkar inte närheten till Danmark valet av svenskt eller nordiskt centrallager i så hög grad som man kan tro.

2. Infrastruktur. (25 poäng.)

Ni skriver att logistiklägen inte bara bör avgöras utifrån distribution, utan även utifrån varuförsörjning. Ja, om man med varuförsörjning också menar t ex malm, stål och insatsvaror för tillverkningsindustrin, skulle helhetsbilden troligen se betydligt annorlunda ut än vår listning. Dessa andra varuflöden är dock svåra att kartlägga och de är mer relaterade till transportflödena än till logistikens kärnområde, som vi menar är hantering och gods i centrallager, varuterminaler och i tredjepartslogistik.
Det är riktigt att den största ökningen av varuflöden väntas komma över Östersjön från sydöst och öst. Ur detta perspektiv har Växjö ett utmärkt utgångsläge för framtiden som det bästa logistikläget i sydost i vår lista. Även Karlskrona och Karlshamn är med på listan av detta skäl. De satsar nu rejält på logistiketableringar men resultaten kan inte förväntas komma på ännu några år.
Det är riktigt att faktisk transporttid givetvis är viktigare än avståndet i kilometer. Men vi menar att den faktorn är invägd i vår bedömning av samlad infrastruktur. Till denna får också räknas de fasta färjeförbindelserna till Finland.
Infrastruktur är inte heller, som ni skriver, ett opåverkbart kriterium. En breddning av den idag smala och hårt trafikerade väg 30 mellan Växjö och Jönköping, skulle t ex ge pluspoäng till Växjö. Den nya kombiterminalen i Alvesta har f ö redan påverkat Växjöregionen positivt.
Vår bedömning är att att demografi/marknadsaccess och samlad infrastruktur tillsammans är starkare styrande vid val av etableringsort än t ex markpriser, akademiska utbildningsmöjligheter och logistikservice.

3. Nytillkomna logistikytor. (20 poäng)

Utbyggnaden av nya logistikytor fångar upp hur företagen själva väljer att satsa och är ett mycket dynamiskt och intressant kriterium. Tyngden 20 poäng kan förefalla alltför hög.
Det gör att placeringen på listan ofta växlar år från år. En inventering av vakansförändringar vore intressant som delkriterium här, men någon sådan finns ännu inte att tillgå. När och om de publiceras kommer vi att väga in den under detta kriterium.

4. Samlat utbud av logistikservice. (10 poäng)

Vår dialog med branschens aktörer tyder på att detta kriterium visserligen är intressant, men inte alls lika avgörande som geografiskt läge och infrastruktur. Under detta kritierium har Växjö 9 av 10 poäng, vilket är ett toppbetyg. Det beror främst på universitetets mångåriga och ambitiösa satsning på logistikutbildningar. Men det beror också på närheten till PostNords paketterminal i Alvesta. I vissa fall kan detta spela en avgörande roll vid val av ort.
Att ge kriteriet större tyngd i förhållande till de ovan är ändå tveksamt.

5. Affärsklimat och nätverk. (10 poäng)

Detta kriterium har samma tyngd som nr 4 d v s 10 poäng. BRG i Göteborg, Logistikregionen i Örebro och Logpoint i Jönköping är exempel på etablerade marknadsföringssamarbeten som redan gett resultat. Vi noterar att Växjö nu har en stark ambition att bygga nätverk för samarbetet kring bl a etableringar även i länet och i samarbete med Ljungby.
När detta utvecklats kommer det givetvis också att avspeglas i poängsättningen.

6. Pris och tillgång på mark.(10 poäng)

Under de tio år som listan över Sveriges bästa logistiklägen publicerats, har alltfler kommuner tagit fram detaljplanerad mark för logistiketableringar. I förhållande till t ex Göteborg och Stockholm kan ett lågt markpris på marginalen ibland avgöra var ett företag väljer att etablera sig.

Slutsatser

Om listan över logistiklägen, som nu publiceras för tionde året, kan fungera som incitament för förbättringar och nya samarbeten är det mycket glädjande. Vi tror också att listan har fungera som en sådan katalysator. Därmed kan den bidra till ökat fokus på logistik i kommunal och regional planering. Nya logistiketableringar kan också stärka Sveriges konkurrenskraft.
Listans kriterier har förändrats och förfinats sedan 2005. Arbetet med årets lista har kommit för långt för att vi redan nu ska kunna göra om kriterierna. Men Växjös synpunkter är mycket värdefull när vi nästa gång ser över kriterierna för listan.
Vi vill gärna också uppmana andra aktörer att komma in med sina synpunkter på listan.

Gösta Hultén
Publisher och projektansvarig


Related articles

0 Comments

No Comments Yet!

You can be first to comment this post!

Leave a Reply